Jogga och plocka skräp en global träningstrend

Just nu har filmklipp på sociala medier som beskriver ”den nya svenska träningstrenden” blivit virala. I början av mars delade Mediesajten ATTN: ett klipp om plogging som nu delats 141 000 gånger och fått elva miljoner visningar. Fenomenet har även uppmärksammats av Men’s Health, The Guardian och Washington Post. Sportiga skräpplockare återfinns på så skilda platser som Mexiko, Costa Rica, Indien, Spanien, USA, Tyskland och så klart även i Sverige. På Instagram finns nära 4 000 bilder märkta med #plogging där människor stolt visar upp vad de plockat upp på joggningsrundan.

– Jag hade aldrig kunnat drömma om att det skulle få en sådan internationell spridning, säger Erik Ahlström, som ligger bakom ploggingsuccén.

Internationellt känd

Allt började med att han för fyra år sedan flyttade tillbaka till Stockholm efter tjugo år i Åre. Under den dagliga cykelturen från Nacka in till jobbet på Östermalm chockades han av mängden skräp i naturen.

– Samma skräp kunde ligga kvar i vägrenen i flera veckor utan att någon plockade upp det, så jag började göra stötinsatser. Det kändes bra i hjärtat att städa upp en liten plats.

Det hade kunnat stanna vid en ensam skräpplockande entusiast, men Erik Ahlström har ett stort nätverk i löparsverige. När han var ute och sprang med kompisar märkte han att de också tyckte det var roligt att plocka skräp och fick det han kallar skräpögon, en blick som upptäcker skräp på marken. Ungefär samtidigt kom Eriks flickvän Carina Svensson på att de skulle kalla aktiviteten för plogga. Erik tror att det klatchiga namnet har gjort mycket för att sprida företeelsen.

– Det har blivit stort för att det är lite knäppt, namnet är kul och vi ser sportiga och moderna ut.

Första steget till internationell spridning kom när den tyska tv-kanalen CDF gjorde ett inslag om ploggning som sändes i höstas. Då hade plogga redan kommit med på listan över svenska nyord och fått stor uppmärksamhet i Sverige. Inslaget på tysk tv nådde 20 miljoner tittare och översattes till italienska, spanska, portugisiska. Därefter har det bara rullat på. När det blev stort i Europa spreds det vidare till många andra spansktalande länder.

– Jag vet inte hur många radiointervjuer jag har gjort för kanaler som når ut till miljontals spansktalande, säger han.

Sprinta till skräpet

Erik Ahlström upplever att skräpplockning tidigare uppfattats som lite pinsamt och tråkigt. Genom att blanda det med jogging bryts stigmat.

– Skräpplockardagar är inte kul, men när man tränar och rör på sig så får man endofiner och mår bra. Ploggning handlar om att röra på sig på ett glädjefullt sätt. Det är inga pekpinnar, utan vi tjoar och har skoj samtidigt.

Han menar att ploggning också tar bort prestationsfaktorn från fysisk aktivitet. Du behöver inte springa en mil på en viss tid för att det ska vara ett lyckat pass. Erik Ahlström tycker att det är extremt bra träning, men det gäller att plocka på rätt sätt. Han flyger upp från bordet och visar att du inte ska böja på ryggen för att plocka upp saker på marken. Istället kan du göra utfall eller knäböj.

– Det är inte krångligt. Om man vill kan man göra det till en tävling och sprinta fram till varje skräp. Man kan också plogga inför ett pass eller ett lopp. Drömmen är att alla löpargrupper ska träffas en kvart tidigare och plogga som uppvärmning, säger han.

Trots de internationella framgångarna så är det ett besök i Järlaskolan i Nacka som Erik Ahlström talar varmast om. Han besökte skolan som har 700 elever i september 2017. Inför ploggningsdagen hade en av lärarna satt ihop ett pedagogiskt material med information om nedskräpning och visat klipp när Erik Ahlström var med på tv4.

– De behandlade mig som en tv-stjärna och jag kände mig som värsta Zlatan. När vi var ute och ploggade ville alla ha mig i sitt lag. Kidsen tyckte att det var jätteroligt och var superengagerade. Jag blir fortfarande rörd när jag tänker på det.

Under dagen hittade de allt från gamla soffor till bildelar i skogen. Sammanlagt fick de ihop över ett ton skräp från området runt skolan. Erik Ahlström tycker att barnen borde utbilda föräldrarna i miljöarbete.

– Det viktigaste är att föräldrarna är med på vad det handlar om. Om de nästa dag när barnet vill plocka upp ett skräp säger ”det har inte vi slängt” eller ”vad äckligt” så har hela den pedagogiska poängen gått förlorad.

Det går inte att ta miste på Erik Ahlströms engagemang. Han pekar gärna på de långtgående konsekvenserna av att människor slänger förpackningar i naturen. Han citerar Håll Sverige rents senaste skräprapport och berättar att om ingenting görs kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i haven.

– Plasten försvinner inte utan blir mikroplaster som vi eller våra barn får i oss. Det kan ta femtio år för en plastpåse att brytas ner och 450 år för en petflaska att försvinna, säger han.

Ta bort papperskorgar

Miljöengagemanget bottnar i Erik Ahlströms friluftsintresse.

– Jag är inte marinbiolog eller forskare, jag är bara en glad kille som älskar naturen. Jag vill kunna dricka vattnet i bäckarna och röra mig fritt. Jag tycker att det är ett tecken på ett dysfunktionellt samhälle med skräp i naturen.

Erik Ahlström lyfter också den sociala aspekten av nedskräpning.

– Skräp föder skräp. Om någon börjar skräpa ner så följer fler efter, men är det rent och snyggt så håller det sig, säger han.

Därför menar han att lösningen inte är fler papperskorgar. Om en papperskorg inte töms i tid fortsätter folk ofta att slägga sitt skräp där trots att den är full.

– I Nya Zeeland har man tagit bort papperskorgar på vissa platser för att minska nedskräpningen. I Tokyo finns det nästan inga papperskorgar alls, folk tar med sig skräpet istället. Det handlar om att få till en attitydförändring.

Ploggarörelsen är ett steg på vägen. På mindre än två år har över hundra ploggningsevents genomförts och i Sverige. Nu till våren kommer det att bli många fler.

– Det behöver inte vara organiserat, men om man blir fler som gör det samtidigt så blir det mindre skämmigt. En del personer hör av sig och säger att de ploggat hela livet, innan det började kallas plogging. Det är extremt enkelt. Det är bara att ta en påse och ge sig ut.