Agera för att kunna leva upp till era klimatlöften. Det uppmaningen riktar Helena Morrissey, chef för investmentbolaget Legal and general investment management (LGIM) till de företag där bolaget har investerat.

Nästa månad kommer LGIM att hänga ut de företag som de inte anser har gjort sin klimatläxa och sälja innehavet i dem, enligt Morrissey.

– Klimatförändringar är en finansiell risk. Kolbolag har förlorat 75 procent av sitt värde, säger Helena Morrissey till The Telegraph.

LGIM är ett av Europas största investmentbolag och förfogar över investeringar värda motsvarande mer än tio biljoner kronor.

USA:s president Joe Biden kommer inte att delta i det internationella klimatmötet COP28 som inleds i Dubai på torsdagen, rapporterar The New York Times med hänvisning till en talesperson i Vita huset.

Talespersonen, som vill vara anonym, ville inte ange något skäl till att Biden inte kommer att delta under COP28 som beräknas pågå i två veckor.

Men andra källor i Vita huset angav för tidningen att skälet till att presidenten avstår från att delta är det pågående kriget mellan Israel och Hamas och det långdragna kriget i Ukraina.

I en intervju förra veckan fick John Kerry, USA:s klimatsändebud, en fråga om Bidens planer för COP28 och gav då ett svar på samma linje.

– De har kriget i Mellanöstern och ett krig i Ukraina, mycket saker som pågår, sade Kerry.

Förra veckan sade vicepresident Kamala Harris talesperson Kirsten Allen att Harris inte har några planer på att delta på COP28.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022. 

Om vi överskrider 1,5–gradersmålet, som anges i Parisavtalet, får det stora konsekvenser, enligt en rapport som 60 kryosfärforskare står bakom. Och tinad permafrost kommer att agera som en egen, stor utsläppskälla, enligt klimatforskaren Gustaf Hugelius.

Kryosfären är den del av jordens yta och atmosfär som består av is och snö.

– Om vi fortsätter att släppa ut växthusgaser som vi gör så kommer den tinade permafrosten att släppa ut kol som varit bundet i marken i tusentals år och mer eller mindre agera som en egen stor utsläppskälla i flera hundra år, säger Gustaf Hugelius, klimatforskare vid Stockholms universitet och en av rapportförfattarna, till SVT nyheter.

I Sverige har snömängden överlag minskat, men blivit ovanligt stor i perioder. Smältande isar höjer också havsnivån, vilket kommer att leda kusterosion i första hand i Skåne, Blekinge och Halland, rapporterar tv-kanalen.

Ett annat problem som Gustaf Hugelius pekar på är att permafrost finns i det som kallas palsar i torvmyrar. När de smälter läcker kvicksilver ut, vilket sedan kan tas upp av djur och människor. Kvicksilver kan bland annat ge upphov till nervskador.

Om att permafrosten i palsarna tinar i ett allt varmare klimat skrev nyligen Naturvårdsverket, rapporterar webbtidningen Extrakt. Palsmyrar finns främst i norra Sverige. Det är våtmarker med kullar eller vidsträckta upphöjningar, som bidrar med ekosystemtjänster.

– Det som är oroväckande är att vi inte ser någon tillväxt av palsar utan bara nedbrytning, redan vid dagens klimatförhållanden, säger Helena Öberg, handläggare på Naturvårdsverket, i ett pressmeddelande.

Vid förhandlingarna av Parisavtalet fanns inte effekterna av tinad permafrost med, enligt Gustaf Hugelius, som menar att dessa behöver inkluderas och mer göras för att kraftigt minska utsläppen.

– Det är än så länge inte kört, men om vi tittar på vad som faktiskt genomförs, då är vi på väg mot nästan tre graders uppvärmning vid år 2100, säger han. 

Läs mer:

Bråttom med klimatåtgärder: ”Allt vi gör spelar roll”

Sverige sticker ut i ny forskning om våtmarker

Svenska forskare ska studera tinande permafrost i Arktis