Den lilla byn Strabane ligger alldeles vid gränsen. Kullarna är lika gröna på båda sidorna av floden Foyle men på den ena sidan är hastighetsskyltarna i kilometer i timmen, på den andra i miles per hour.

På ena sidan ligger Irland, på den andra Nordirland.

– För tio år sedan såg det inte alls ut så här. Vi hade inte alla de stora affärerna du ser runt omkring dig. Inte ens det här kaféet fanns, säger Michael Lafferty.

De gråa köpladorna runt kaféet ser ut som köpcentrum gör mest. Stora parkeringsplatser i mitten som omges av hangarliknande byggnader där matvarujättar, möbelaffärer, sportkedjor och snabbmatsrestauranger konkurrerar om kunderna som i dag rör sig helt fritt över gränsen.

När Michael Lafferty var liten var läget annorlunda.

– Vi hade en brittisk checkpoint precis utanför huset där jag växte upp, säger han.

Militärerna stannade varje bil, frågade vilka passagerarna var och vart de skulle. Att passera gränsen tog tid. Konflikten i Nordirland var alltid närvarande.

– Jag minns att det var en kille som blev skjuten i min lilla by när jag var liten. Sen exploderade det en bomb också men det var inte så allvarligt. Det var så länge sedan nu, säger han.

Men för Michael Lafferty och de flesta andra som växte upp under konflikten i Nordirland är minnena outplånliga.

– Jag tror att ungefär hälften av våra kunder kommer från Irland, säger Michael Lafferty inne på kaféet och tar en till tugga från sin lunchmacka.

Han är själv aktiv i det nationalistiska partiet Sinn Féin, som vill se ett enat Irland och tidigare stod IRA nära.

Tidigare var Sinn Féin emot ett EU-medlemskap men ändrade sig för många år sedan då det såg EU-medlemskapet som ett sätt att skapa ett enat Irland.

Både Storbritannien och Irland har varit tydliga med att de vill ha en mjuk gräns – utan ständiga gränskontroller – men den stora frågan är hur ett sådant avtal ska se ut.

Michael Lafferty säger att han tror att det brittiska utträdet kommer att få effekter.

– Vi kommer att drabbas hårt. Allihopa. På andra sidan det politiska spektrumet finns DUP, Unionisternas parti. Protestanterna som till varje pris vill att Nordirland ska tillhöra Storbritannien.

Partiet, som sitter i regering, tillsammans med konservativa Tories har gått ut stenhårt och sagt att DUP inte kan medverka i någon brittisk regering som går med på speciella uppgörelser för Nordirland. Det vore ett steg mot ett enat Irland som de absolut inte vill ha.

I Belfast ligger de protestantiska kvarteren sida vid sida med de katolska.

I staden finns en ”fredsmur” med taggtråd och ståldörrar som separerar de två sidorna från varandra. Och runt om i staden finns väggmålningarna. Bilder på automatvapen, kvinnor och män som kämpar, fallna hjältar och hyllningar till paramilitära organisationer på båda sidor.

När IPS träffar Owen Reidy – assisterande generalsekreterare för irländska LO Nordirland, Irish congress of trade union – är det väggmålningen som han först berättar om.

På gården bakom fackets lokal i centrala Belfast finns en målning där namnen på de 30 fackförbunden täcker kortsidan av ett hus.

Irish Congress of Trade Union organiserar förbund både i Irland och Nordirland och under brexitomröstningen var det ingen tvekan om vilken sida organisationen skulle välja.

– Vi ville att Storbritannien skulle stanna i EU, säger Owen Reidy.

Men så blev det inte. Nu befarar facket att det blir en hård kamp för att inte villkoren för anställda ska försämras.

En oro är att Storbritanniens konservativa regering ska öka flexibiliteten för att stärka sin konkurrenskraft gentemot EU. Den konservativa regeringen har sagt att en fördel med att lämna EU är att de kan ta bort regler som gör det dyrare för företag. Det kan exempelvis innebära att företag får större makt att förlägga arbetstiden när de vill.

Facket är också oroligt för att handeln kommer att skadas, vilket gör att jobb riskerar att gå förlorade och att lönerna pressas ned.

– Det är en helt galen process. Britterna verkar inte veta vad de vill i förhandlingarna. Positionerna förändras ständigt. Det säger en sak ena dagen och något annat nästa, säger Owen Reidy.

Owen Reidy säger att han ofta träffar företag som berättar att de vill investera men att de inte vågar eftersom de inte vet vad som kommer att hända.

Den stora frågan är om det blir ett hårt eller mjukt brexit. Blir det gränskontroller och tullar eller en sorts tullunion där den fria rörligheten ändå finns kvar i någon form?

Men Owen Reidy fruktar att även små förändringar kan få stora konsekvenser.

Handeln och den fria rörligheten över gränserna har varit ett sätt att skapa fred. Byar på båda sidorna har knutits samman.

– Det här är inte samma sak som mellan Norge och Sverige. Det är Nordirland vi pratar om. Vi har en lång historia av konflikter.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Det kallas Slapp (strategic litigation against public participation), eller munkavleprocesser, när journalister och aktivister stäms på stora belopp för att sätta stopp för eller misstänkliggöra deras avslöjanden. Både den maltesiska journalisten Daphne Caruana Galizia och slovakiska journalisten Ján Kuciak jobbade med granskningar av korruption och organiserad brottslighet. Båda hade också ett flertal så kallade Slapp-stämningar emot sig när de mördades för sina avslöjanden.

Förfarandet har blivit allt vanligare enligt Coalition against Slapps in Europe (Case), ett nätverk av civilsamhällesorganisationer som ser stora hot mot demokrati och yttrandefrihet med metoden, och därför arbetar för att motverka konsekvenserna. 2022 nåddes enligt Case en kulmen i utvecklingen med 161 Slapp-stämningar.

I april samma år la EU-kommissionen fram ett förslag på hur missbruket av rättsprocesser kan hanteras, det så kallade antislapp-direktivet. Det kallas även Daphnelagen, då Caruana Galizia hade 48 stämningar mot sig när hon mördades. En av dem låg Maltas dåvarande premiärminister Joseph Muscat bakom. Och enligt tidningen Journalisten är flera av stämningarna är fortfarande aktiva, nu riktade mot dödsboet och Daphne Caruana Galizias barn. Men då det handlar om en maltesisk journalist som stämts i maltesisk domstol kommer den nya lagen sannolikt inte åt saken, eftersom den endast reglerar gränsöverskridande Slapp-stämningar.

Sveriges ordförandeskap för EU kritiserades våren 2023 för att ha vattnat ur lagförslaget. Det togs fram på uppmaning av EU-parlamentet, vars förhandlare under en nattmangling i slutet av förra veckan alltså blev överens med medlemsländernas förhandlare om hur en slutgiltig lag ska se ut.

Domstolar är ”ingen lekplats”

Enligt Timo Wölken, en tysk socialdemokrat som lett förhandlingarna från EU-parlamentets sida, stod de långt ifrån varandra från början, men lyckades nå en kompromiss till slut, rapporterar EU-portalen.

– Dessa stämningar är ett hot mot vår demokrati, sade Wölken vid en pressträff om uppgörelsen och betonade att medlemsländernas rättssystem inte ska ”användas som en lekplats för dem som försöker undvika offentlig granskning och ansvarsutkrävande”.

På andra sidan förhandlingsbordet, som representant för medlemsländerna, satt Félix Bolaños, justitieminister i Spanien.

– Våra demokratier är i fara när rika och mäktiga kan tysta kritiker i domstol bara för att de uttalar sig om frågor av allmänt intresse. Med denna nya lag försvarar EU journalister och människorättsförsvarare mot ogrundade och oegentliga domstolsförfaranden, sade han på pressträffen.

Möjliggör kompensation

Såväl journalister och medieorganisationer som aktivister, akademiker, konstnärer och forskare omfattas av uppgörelsen. I den finns regler om möjlig kompensation den som utsätts för en Slapp-stämning, i form av finansiellt, rättsligt och psykologiskt stöd.

Medlemsländerna får enligt uppgörelsen inte erkänna Slapp-domar från tredje land, så länge de inte skulle erkännas i medlemlandet i fråga. Europaportalen skriver att det är vanligt att stämningar mot journalister görs från länder där de har svagare skydd. Som exempel lyfts Monacoregistrerade affärsmannen Svante Kumlin, som stämde journalisterna Per Agerman och Annelie Östlund på finanstidningen Realtid sedan de granskat hans företag.

Med hjälp av den nya lagen ska den som utsätts för Slapp-metoden kunna be en domstol att avskriva uppenbart ogrundade stämningar. Och domstolen ska kunna ålägga den som ligger bakom att stå för samtliga rättegångskostnader, inklusive försvarets.

Daphne Caruana Galizia-stiftelsen välkomnar beskedet i ett inlägg på X, tackar initiativtagaren Vera Jourova, vice ordförande i EU-kommissionen, och skriver vidare att man tillsammans med Case-nätverket ser fram emot att analysera den slutliga direktivtexten.

Nu väntar det formella antagandet av lagen, som sedan ska införas i medlemsländerna inom två år.

När förslaget till förordningen för CSAM (child sexual abuse material) behandlades i EU-utskottet Libe den 15 november presenterades ett omarbetat förslag för övervakning av digital kommunikation. För förslaget, som till exempel undantar krypterade tjänster, röstade 51 av 54 ledamöter, rapporterar ETC.

EU-parlamentariker Malin Björk (V), som är ledamot i Libe, verkar nöjd med det omarbetade förslaget.

”I parlamentets position tas alla delar om massövervakning bort. Nu hoppas vi att också vi får medlemsländerna med oss”, skriver hon på mikrobloggen X.

Bakom förslaget ligger den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, som menar att lagen behövs för att förhindra spridning av barnpornografi. Men den nya lagen innebär också krav på att företag och molntjänster ska söka igenom alla användares privata kommunikation, vilket mött hård kritik.

I det tidigare förslaget krävdes att alla företag scannar allt, även appar för krypterad kommunikation, i jakten på pedofiler, men efter omarbetningen kan alltså krypterade chattar undantas.

Ylva Johansson har anklagats för att lobbyister fått ha för stort inflytande över förslaget och kritiserats för lämpligheten i att EU-kommissionen bedrev kampanj mot medborgare i länder som är tveksamma till förslaget.

Men ännu är det inte klart. Nu följer förhandlingar mellan EU-parlamentet, EU-kommissionen och ministerrådet. I Sverige kan riksdagspartierna påverka Sveriges position i ministerrådet.

En majoritet av de svenska riksdagspartierna; Socialdemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna, var positiva till det tidigare förslaget.

Läs mer:

Beslut om övervakningslagen Chat control skjuts fram

Demonstration mot Chat control: ”Lagen måste stoppas”