Socialdemokraterna och Miljöpartiet bjuder in Allianspartierna och Vänsterpartiet till samtal om höghastighetsjärnväg.

S och MP har enats om ett förslag om två nya stambanor som ska stå färdiga 2040–2045 och ett kostnadstak, uppger SVT Nyheter. Kostnadstaket är lägre än de 230 miljarder kronor som Trafikverket har beräknat, men exakt belopp vill infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) inte gå in på.

Han tycker att det är viktigt att det finns en bred enighet om planerna ska gå framåt, eftersom projektet kommer att binda offentliga resurser under flera mandatperioder.

– Ska det vara möjligt måste vi ha en bred politisk enighet om hur vi bygger höghastighetstågen och hur finansieringen ska lösas. Dels för att det måste förhålla sig till andra behov men också till hur det förhåller sig till det finanspolitiska ramverket, säger Eneroth till SVT Nyheter.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Hans utspel avslöjas av brittiska The Guardian, som i sin tur hänvisar till en videokonferens med bland andra Mary Robinson som varit FN.s speciella sändebud i klimatfrågor.

Den digitala sammankomsten hölls den 21 november, och al-Jabers utspel gjordes sedan Robinson sagt att världen är i en ”absolut kris som skadar kvinnor och barn mer än några andra”, och att detta beror på att ”vi ännu inte har fastslagit en utfasning av fossila bränslen”.

”Alarmistisk diskussion”

al-Jaber upprördes över kommentaren:

– Jag sade ja till att delta i detta möte för att ha en nykter och mogen konversation. Jag tänker inte delta i en diskussion som är alarmistisk.

Han fortsatte:

– Det finns ingen forskning där ute, det finns inga scenarier där ute, som säger att en utfasning av fossila bränslen är det som gör att vi uppnår 1,5 grader.

Hänvisningen var till målet att försöka sätta en gräns för den globala uppvärmningen på 1,5 grader.

Framtida investeringar ifrågasatta

Robinson, som också varit Irlands första kvinnliga president, ifrågasatte al-Jaber ytterligare och nämnde medierapportering om att al-Jabers oljebolag investerar i framtida fossila bränsleanvändning.

– Snälla, hjälp mig och visa på en färdplan för en utfasning av fossila bränslen som tillåter hållbar socioekonomisk utveckling, svarade en irriterad al-Jaber.

– Om det inte är så att du föra tillbaka världen in i grottorna, lade han till.

Det nödvändiga målet med en gräns för temperaturhöjning är fastslaget inom forskningssamfundet, konstaterar The Guardian. Tidningen citerar dessutom FN:s generalsekreterare António Guterres, professor David King som är ordförande för en rådgivande forskargrupp, och Friederike Otto på Imperial College i London.

Aktionen som genomfördes på fredagsmorgonen i Stockholm ingår i en internationell kampanj riktade mot klimattoppmötet COP28 i Dubai. Genom att stå upp för vetenskapen – och använda metoder som kan ”överrösta lobbyister och starka ekonomiska intressen” – vill forskarna påminna om att klimatkatastrofen drabbar miljontals människor årligen och att utsläppen måste minska drastiskt.

Syftet är att ”larma allmänheten om att regeringen totalt ignorerar forskningsläget på bekostnad av allas rätt till en beboelig planet, våra barns rättigheter och vår framtid”.

I ett pressmeddelande konstaterar aktivisterna att dagens globala koldioxidutsläpp är 60 procent högre än då världsledarna lovade undvika ”farliga antropogena störningar av klimatsystemet” vid första klimattoppmötet 1992.

– Världens elit och makthavare har nu visat i decennier att de sviker oss. Krisen blir värre för varje dag som går och det är de mest sårbara som kommer drabbas värst, säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla, forskare inom biomedicin och aktiv i Scientist rebellion.

Störst skuld och störst ansvar

Scientist rebellion framhåller även det faktum att förhandlingarna i Dubai leds av vd:n på ett oljebolag, Sultan Al Jaber:

”Detta speglar väl hur klimatomställningen hålls som gisslan av en elit vars intresse ligger i att förhindra eller fördröja reell omställning för att upprätthålla den fossilekonomi som byggt upp deras rikedom.”

För Sveriges krävs enligt forskarna en utsläppsminskning på ungefär 38 procent per år om Parisavtalets mål ska kunna uppnås på ett rättvist sätt.

– Regeringens politik accelerar klimatkrisen och ökar samhällsklyftorna. De som bär störst skuld till utsläppen är också de som har störst ansvar för att ta oss ur klimatkrisen. För att omställningen ska bli rättvis är det framför allt de rika som måste göra avkall på ohållbara livsstilar med överflöd. Det är inte rimligt att de som redan lever på marginalerna får ta notan av detta överflöd, säger Jeannette Eggers, forskare inom hållbart skogsbruk.

Thomas Hörberg, docent i lingvistik och aktiv i Scientist rebellion beklagar att Sverige inte har nånting att komma med till förhandlingarna.

– Det är en skam att ett rikt land som Sverige som dessutom har extremt goda förutsättningar för att ställa om till förnybart utgör en bromskloss när det kommer till internationella klimat- och miljöåtgärder. Sverige har alla möjligheter att agera föredöme och visa vägen, regeringen har inga ursäkter, säger han.

Aktivisterna kräver därför en radikal samhällsekonomisk omställning och uppmanar fler att mobilisera för det.

– Nu är det dags att vi reser oss och agera kollektivt. Historien visar att gemensamma massprotester kan leda till omdanande samhällsförändringar. Vi kan välja en bättre framtid! säger Aitzkoa Lopez de Lapuente Portilla.