Artighetsfraserna haglade när Löfven och Modi framträdde inför pressen i regeringshögkvarteret Rosenbad, det första besöket av en indisk premiärminister på nästan 30 år.

– Sverige har många bärkraftiga moderna lösningar att erbjuda Indien, sade Löfven och nämnde grön teknik, smarta städer och innovationer.

Sverige skjuter nu till 50 miljoner kronor till ett sådant ”innovativt partnerskap” på området, sade Löfven.

Löfven förklarade också att länderna ska arbeta för ett säkerhetsavtal, med utbyte av hemlig information i försvarssyfte. Cybersäkerhet lyftes fram som ett exempel.

Modi beskrev i sin tur hur dagens möte handlat om ”hur Sverige kan få ut det mesta av Indiens utveckling” till bådas fördel. Den indiske ledaren sade också att han och Löfven diskuterat ”förnybar energi, lokaltrafik och sophantering”, frågor som ”berör livskvaliteten” i Indien, som brottas med stora miljöproblem, inte minst luften i landets jättestäder.

Modi underströk också att Indien och Sverige pratat försvars- och säkerhetssamarbete, ett område där länderna varit partners länge, sade han.

Under besöket kommer Modi också träffa representanter för näringslivet i ett rundabordssamtal. Enligt uppgift till TT kommer representanter från Volvo, ABB, Astra Zeneca, Ericsson, Atlas Copco, Investor, SKF och Saab att finnas på plats. På programmet står också möten med alla de nordiska ledarna.

För Saab hägrar en potentiell jätteaffär med Indien, som är på jakt efter nya stridsflygplan. På pressträffen sades dock inget om det. Journalisterna fick heller inte ställa några frågor.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Med en tre minuters deadline på varje tal, avhandlades världsledare sina tal på löpande band under andra dagen av COP28. Alla ledare lyfte sina specifika förhållanden, sina framgångar – och utmaningar. 

– Under det senaste århundradet har en liten del av mänskligheten urskillningslöst exploaterat naturen. Men hela mänskligheten får betala priset för detta – särskilt människor som lever i den globala södern, sa Indiens premiärminister Narendra Modi, som också lyfte att landet rymmer 17 procent av världsbefolkningen men att befolkningens andel av de globala utsläppen är mindre än 4 procent. 

Indien ska nå nettonollutsläpp 2070 – ett mål som döms ut som högst otillräckligt av ansedda Climate action tracker, som i sin bedömning väger in en rad olika rättviseaspekter.

Lula da Silva, president i Brasilien, lyfte sin regerings framgångar i att minska avskogningen i landet. Men också den historiska torka, som har sitt grepp om de norra delarna av landet och Amazonas. 

– Hur många världsledare har åtagit sig att rädda planeten? frågade han retoriskt. 

Brasiliens klimatplan anses vara ”otillräcklig”, enligt Climate action tracker.

”Våra barnbarn kommer att döma oss”

Talen var en inledning på ett högnivåmöte under COP28, där en global översyn av ländernas klimatarbetet ska avhandlas. Det vill säga hur det gått så här långt. Den rapport som ligger till grund för mötet talar sitt tydliga språk. Utifrån att nuvarande klimatlöften hålls, kommer utsläppen minska med enbart 2 procent till 2030, jämfört med 2019. Enligt IPCC borde de minska med 43 procent – om vi ska klara 1,5 gradersmålet, som vi enligt Parisavtalet ska sträva mot. Att klimatarbetet går alldeles för långsamt, var också något som den brittiska kungen Charles III som inledde talen, underströk. 

– Vi genomför ett stort, skrämmande experiment där vi förändrar varje ekologiskt tillstånd, allt på en gång, i en takt som vida överstiger naturens förmåga att hantera detta. När allt kommer omkring, mina damer och herrar, år 2050 kommer våra barnbarn inte att fråga vad vi sa. De kommer att leva med konsekvenserna av vad vi gjorde eller inte gjorde, sa kungen.

Högnivåmötet kommer att fortsätta under helgen och toppmötet pågår till den 12 december. Om världsledarna lyckats öka ambitionen i klimatarbetet för att minska gapet mellan vad vi skulle behöva göra för att klara Parisavtalet och vad som faktiskt utlovats, kommer då att framgå. 

Parternas konferens (COP) har hållits årligen sedan FN:s första klimatöverenskommelse 1992. Sedan dess har de årliga koldioxidutsläppen ökat med runt 60 procent och nådde en rekordnivå förra året, 2022. 

Det var den 19 augusti förra året som mannen tillsammans med ett fyrtiotal andra stoppade trafiken på Kungsgatan i centrala Stockholm. I samband med att polis beordrade honom att lämna platsen, valde han att bli kvar och rapporterades därför för ohörsamhet mot ordningsmakt.

I Stockholms tingsrätt ansåg han sig inte skyldig till brottet, utifrån att han agerat i nöd till följd av den pågående klimatkrisen. Men det var inte ett skäl som domstolen godtog.

”Den faktiska effekten av handlingen som ett sätt att motverka hotet framstår inte som självklar. Vidare gäller att det i förevarande fall finns andra viktiga intressen som hindras, såsom t.ex. samhällsfunktion och säkerhet. Det framstår inte heller som självklart att just biltrafik är ett område där det kan anses råda en avsaknad av åtgärder från statsmakternas sida,” skriver tingsrätten.

Men även om han inte anses fri från ansvar för brottet slipper han straff. Domstolen hänvisar till ett kapitel i brottsbalken, där det framgår att påföljd kan efterges ”om det är uppenbart oskäligt”.

Modigt beslut

Rätten motiverar sitt beslut med att: ”Det är fråga om ett akut nödläge och effekterna av klimatförändringarna är redan påtagliga. Vetenskapen är i stor utsträckning enig om orsakerna till klimatkrisen och kan med stor säkerhet förutsäga konsekvenserna för livsbetingelserna på jorden. Det står klart att följderna kommer att bli katastrofala om inte nödvändiga åtgärder vidtas för att sänka utsläppen. Det står vidare klart att tiden för att vidta åtgärder är mycket knapp. Det kan också konstateras att varken föregående eller nuvarande regering har vidtagit tillräckliga åtgärder. XX har agerat på grund av att ett av rättsordningen skyddat viktigt intresse är utsatt för fara och att han har begått sin gärning i syfte att undanröja den faran. Mot denna bakgrund menar vi att det framstår det som uppenbart oskäligt att utdöma påföljd. Denna bör sålunda efterges”.

Ett utfall som mannens advokat, Pia Björnstrand välkomnar.

– Jag tycker att det är stort att de har haft modet att våga gå emot den nuvarande juridiska praxisen att döma i sådana här fall. Domstolen uttalar att vi befinner oss i en klimatkris och akut nödläge, det är ju det som Greta Thunberg har efterlyst och det är det som hela klimatrörelsen vill. Som försvarare kan jag bara säga att jag tycker att det är rätt.

Överklagan övervägs

Samtidigt ser hon en ”stor risk” att domen inte kommer hålla vid ett överklagande. Domstolen var inte enig. Två nämndemän, vilka är politiskt tillsatta, röstade för att det var oskäligt att utdöma straff, medan rådmannen och en nämndeman ville se en påföljd.

– Om två vill fälla och två vill fria, då är det alltid den för den tilltalade mest fördelaktiga meningen som gäller, säger Axel Peterson, rådman vid Stockholms tingsrätt.

Åklagare i fallet var Julia Gustafsson. Hon överväger nu att överklaga.

– Det kan ju finnas anledning att låta en överinstans pröva det just eftersom det är lite speciellt att man motiverar domen på det sättet.

Läs mer:

Klimataktivist: ”Det känns som att lagföringen är en beställning”