Energi · Mat med Jenny

Vegovänligt resmål för leksugna barn

Ulf Huett/Junibacken | Mattias Kristiansson från tidningen Vego har tagit fram recept till Junibackens restaurang.

Matgurun Mattias Kristiansson inleder ett samarbete med aktivitetslandet Junibacken i Stockholm. Junibacken har runt 350 000 besökare per år och nu finns möjlighet för barn och vuxna att äta veganskt under besöket. Varje vecka presenteras en ny rätt med recept framtagna i samarbete med Mattias Kristiansson, kokboksförfattare och chefredaktör för tidningen Vego.

Radar · Djurrätt

Djurrättsorganisationer skickar klagomål till EU:s ombudsman

Trots löften så har EU-kommissionen ännu inte lagt fram något förslag på ny djurskyddslagstiftning som sätter stopp för lantbruksdjur i bur.

30 medlemsorganisationer hos Eurogroup for Animals, EFA, har skickat in klagomål till Europeiska ombudsmannen. Detta efter att EU-kommissionen inte gjort verklighet av den skärpning i djurskyddslagstiftningen som man utlovat, och där ett förbud mot lantbruksdjur i bur skulle införas.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar

Radar · Djurrätt

Läckt förslag om EU-regler för djurtransporter kritiseras

En gristransport i Tyskland inspekteras av polisen.

I veckan kommer EU-kommissionen presentera ett förslag om skärpta regler för djurtransporter. Det är bara en liten del av det stora paket kring djurvälfärd som först planerats att presenteras inom denna mandatperiod. Men läckta dokument visar nu att inte ens transportdelen ser ut att bli särskilt ambitiös.

Innan slutet på 2023 skulle EU-kommissionen presentera flera förslag på förbättrat djurskydd i unionen, bland annat ett förbud mot lantbruksdjur i bur. Det var planen. Till sist visade det sig dock att det bara blir ett förslag om skärpta regler kring djurtransporter under denna mandatperiod. Och även där ser det ut att bli skärpningar med modifikation. Läckta dokument visar bland annat att EU-kommissionens förslag inte innebär något stopp för transporter av levande djur utanför EU, något som genom åren fått omfattande kritik från flera håll. 

Vissa skärpningar ser ut att ske. Bland annat föreslår kommissionen ett förbud av fartyg som seglar under ”svart flagg”, det vill säga som klassas som betydligt under en standardnivå. Blir det verklighet skulle hela 55 procent av den nuvarande flottan som transporterar levande djur förlora sina tillstånd. 

Men det finns en rad andra problem, menar djurrättsorganisationen Eurogroup for animals, som har tagit del av de läckta dokumenten. De skriver att ansvaret för att rapportera in missförhållanden till myndigheterna faller på just de personer som utför transporterna.

”Vi kan bara föreställa oss hur ivriga dessa operatörer kommer att vara att rapportera sina egna överträdelser till de behöriga myndigheterna”, skriver Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals, i en kommentar

Kalvar får transporteras 18 timmar

Vissa positiva element finns i utkastet, skriver djurrättsorganisationen. Det handlar bland annat om förkortade max-restider för de flesta typerna av djur, obligatorisk spårbarhet i realtid på alla vägtransporter samt att kalvar yngre än 5 veckor inte får transporteras. 

Men fortfarande får övriga kalvar, trots att de anses vara sårbara, transporteras nio timmar plus nio timmar om det finns en timmas paus emellan dessa sträckor och om lastbilarna har ett speciellt utfordringssystem installerat. Men om lastbilarna delvis transporteras via fartyg så räknas inte tiden på fartygen in i dessa timmar. 

Eurogroup for animals kommenterar: ”som om hunger, uttorkning och utmattning hos oavvanda djur (och faktiskt hos alla djur) inte vore tidsberoende” och konstaterar vidare att dessa regler, som de nu är utformade, bland annat legitimerar den irländska exporthandeln med mjölkkalvar, som 2022 involverade 153 000 kalvar.

Fler typer av djur inkluderas

Enligt det som går att läsa i de läckta dokumenten står heller ingenting om maxtemperaturer under transporterna, trots att EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, EFSA, rekommenderat en maxtemperatur på 30 grader för transporter under dagtid. Inte heller står det något om obligatorisk övervakning av mikroklimatet i lastbilarna. 

Även vattenlevande djur och djur som transporteras i ”vetenskapligt syfte” inkluderas i det föreslagna regelveket. Men här är skrivningarna vaga, och utan mer specifika skrivningar är risken stor att de inte får något skydd i någon större utsträckning, konstaterar Eurogroup for animals.

Även transport av sällskapsdjur kommer att få regler att efterleva. Men i förslaget finns ingen maxtid för transport inskriven, bara att de måste matas ”minst var 24:e timma”. 

Glöd · Krönikan

Lösningen: Skjut dem

Man brukar säga att en hammare bara ser spikar. På samma sätt kan man se landets viltförvaltare som gevär som bara ser måltavlor. Som utomstående får man lätt intrycket att frågor kring vilda djur i Sverige endast kan hanteras med en devis – skjut dem. På bara två dagar har tre reportage som innefattar djur från tre skilda platser i vårt land skildrats, med en sak gemensamt. Djuren får plikta med sina liv när det finns andra alternativ.

Strax utanför tullarna i Stockholm finns ett ståtligt trähus med en fasad i cederträ. Huset är uppskattat av såväl arkitekter som förbipasserande och även en särskild hackspett. Denna har fattat så pass mycket tycke för byggnadens fasad att den gjort det som hackspettar gör bäst. Den har hackat hål i träfasaden och därmed orsakat omfattande kostnader för fastighetsägaren. Som entreprenör inom denna bransch har jag full förståelse för frustrationen över detta, men inte för lösningen. Länsstyrelsen har nämligen beslutat att hackspetten ska skjutas. Man har tydligen försökt skrämma bort den på diverse sätt men det har inte hjälpt. Jag undrar varför man inte har provat att locka in den i en fälla och transportera den långt från platsen, i hopp om att den ska hitta en ny, mindre känslig, träyta att hacka i? I stället ska man kalla in en jägare som ska skjuta denna fågel några stenkast från centrala Stockholm. Uppdraget lär inte vara populärt, man vill ju knappast råka träffa fel mitt i en tätort …

I Örebro län hittades en lodjursunge i ett fårstall. Den skrämdes i väg och kom tillbaka dagen därpå. Då tillkallades länsstyrelsen som sköt kattungen av “barmhärtighetsskäl” då den upplevdes vara apatisk. Lodjuret är rödlistat och klassificerat som ”sårbart” i Sverige. I flera delar av Europa flyttas just nu lodjur mellan länder för att återintroducera detta ikoniska rovdjur på platser där de försvunnit och hjälpa stammar som behöver nya gener, bland annat i Polen och i Kroatien. Det innebär att det finns vedertagna metoder för att omlokalisera dessa djur med hjälp av fällor och/eller sedering. Varför valde man inte att flytta lodjuret till en annan del av Sverige kan man fråga sig? Det enkla och raka svaret är; Därför att vi saknar den praktiken i Sverige. Och mer därtill, vi verkar sakna viljan.

Som kuriosa kan nämnas att i Holland påträffades en varg sovandes på en gräsmatta i ett villaområde i våras. Den sövdes och transporterades bort till en skog där den vaknade något omtöcknad. I Sverige hade det med största sannolikhet lett till, ja just det – skyddsjakt.

I Norrbotten har en sameby ansökt om ”förebyggande” jakt på åtta järvar för att skydda rennäringen. Det här är inte bara märkligt i sig, det bryter även mot EU-regler. Järven är också rödlistad och liksom lodjuret skyddad av Bernkonventionen. Vidare har Sverige bestämt att även järven ska omfattas av Art- och Habitatdirektiven. Det innebär att alla möjliga metoder måste ha uttömts innan man tillgriper det som kallas skyddsjakt. Att proaktivt söka skyddsjakt ställer sig i diametral motpol till definitionen av alla regler. Trots detta är metoden en allmän praktik i renbeteslandet och i våras sköts minst 44 björnar direkt efter att de vaknat ur sitt ide så fort de visat sig nära ett rengärde (i tillägg till 648 björnar i historiens största licensjakt i Sverige). En osmaklig krydda i sammanhanget är att det här oftast görs med inhyrda helikoptrar som betalas med skattepengar via länsstyrelsen.

Antalet rödlistade däggdjur och fåglar ökade med 50 procent mellan år 2000 (90 arter) och år 2020 (135 arter). Flera av dessa rödlistade arter jagas årligen. År 2021 sköts över 88 000 rödlistade djur. Att säga att vi är vårdslösa med vår fauna är en grov underdrift.
Vi behöver alla fundera över hur vi behandlar naturen och dess innevånare. Gör vi inte det kommer vi snart inte ha några vilda djur kvar. Och då kommer vi ångra att vi sköt den där hackspetten, oavsett hur ettrig den var.

Snön som låter oss djurälskare ta del av djurens spår och komma ihåg att vi delar planeten med fler (som dock hela tiden blir färre).

Naturvårdsverkets nya handlingsplan för den biologiska mångfalden är svag, intetsägande och otillräcklig.