Radar · Nyheter

Klimat hetare i medier – tack vare Trump

Daniel Kochansk /TT | Rapporteringen om klimatförändringarna ökade med 17 procent i svensk press under 2017.

Mediernas rapportering om klimatet ökar, visar en ny rapport. Flyget och Donald Trump är heta ämnen, men mediekonsumenterna vill också veta vad de själva kan göra.

Nedslående artiklar om hur vi går mot en oundviklig miljömässig katastrof har sällan varit populär läsning. Men de senaste åren har mediernas rapportering om klimatförändringar ökat, visar rapporten Varmare klimat – iskall nyhet som görs på uppdrag av Vi-skogen.

För fjärde året i rad har man undersökt hur svensk dagspress rapporterar om klimatförändringarna. Under 2017 skrevs 61 485 artiklar om klimatet, en ökning med 17 procent jämfört med året innan.

Beror då ökningen på förändrade attityder hos läsarna eller på att rapporteringen har ändrat karaktär? Både och, tror Mattias Goldmann, vd för den gröna och liberala tankesmedjan Fores.

– Klimatfrågan känns nära för folk nu. Många upplever att det som förut var en skog nu är ett plockepinn, eller att det som förut var en strand nu är översvämmat. Det handlar inte längre om andra arter, kommande generationer eller folk i helt andra länder.

Påtagligheten i klimatförändringarna gör att intresset ökar, menar Mattias Goldmann. Men det spelar också in att det skrivs om nya lösningar, tror han.

– Om det bara vore desperation skulle det inte bli den här ökade uppmärksamheten, utan man kan se att var och en kan och vill dra sitt strå till stacken, och söker efter hur man kan göra det.

Tolv procent av alla klimatrelaterade artiklar handlade om flyget, en ökning med 59 procent jämfört med 2016. Var sjätte artikel nämner Donald Trump, men Mattias Goldmann tror att världen här kan ha fått den gemensamma fiende den behöver för att ta tag i klimatfrågan.

– Många har höjt sina egna klimatambitioner för att tydligt markera att Trumps agenda är inte vår. Vi ser också i själva rapporteringen om Trump, att den handlar inte bara om hur klimatnegativ han är utan framför allt om hur många som reagerar emot hans sätt att agera i klimatfrågan.

Bland de svenskar som varit synligast i rapporteringen är vice statsminister Isabella Lövin (MP) i topp, följd av statsminister Stefan Löfven (S) och utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Svenska dagbladet har varit den klart flitigaste klimatrapportören, följt av Dagens nyheter och Sydsvenskan, mätt i antal artiklar.

Radar · Miljö

20 länder planerar att tredubbla kärnkraften

Världsledarnas avtal om att tredubbla kärnkraftskapaciteten som presenterats på COP28 i Dubai är inte bindande utan ett "gentleman's agreement" enligt Sveriges näringsminister Ebba Busch.

Sverige och ett stort antal andra länder har enats om att tillsammans tredubbla energin från kärnkraft. Initiativet är en del för att nå nettonollutsläpp till 2050.

Det är ett stort antal länder inklusive USA, Kanada, Japan och en rad Europeiska länder som under den pågående klimatkonferensen COP28 går ut med budskapet om att kraftigt öka kärnkraften.

Sverige tar nu konkreta steg mot ny kärnkraftskapacitet och jag är glad att stå sida vid sida med likasinnade länder här på COP28, sade statsminister Ulf Kristersson (M) under ett anförande på lördagen.

Enligt avtalet kommer kärnkraften att spela en nyckelroll för att nå målet med minskade koldioxidutsläpp. Målet är att tredubbla kärnkraftskapaciteten till 2050 jämfört med 2020 års nivåer.

Till finrummet

Ulf Kristersson pekade under en presskonferens på att kärnkraft har gått från att vara nästan skamfyllt till att få en framträdande roll på årets klimatmöte.

– Vi ska vara bland dem som leder den utvecklingen. Det vore bra om vi kunde få samsyn i Sverige om att kärnkraft är en viktig del i omställningen. Där är vi inte än men vi är på väg.

Näringsminister Ebba Bush (KD) lyfte de initiativ som tagits för underlätta utbyggnaden av kärnkraft i Sverige, bland annat genom en utredning som ska över kärnavfallsprogrammet och ansökningsavgifterna.

– Sverige är ett föregångsland och vi visar att det går att vända klimatångest till klimathopp, mycket tack vare svenska företag, säger Busch.

Avtalet är inte ett bindande avtal utan mer av ett ”gentlemens agreement” enligt Bush.

– Men det kommer att påverka företagens investeringsbeslut.

Tredubblingen som avtalet avser ska inte nödvändigtvis ske i varje enskilt land.

Får kritik

Bland länderna som ingått i överenskommelsen finns Storbritannien, Bulgarien, Kanada, Finland, Frankrike, Ungern, Sydkorea, Moldavien, Marocko, Nederländerna, Polen, Sverige, Ukraina och Förenade Arabemiraten.

John Kerry, USA:s särskilda sändebud för klimat, säger i sitt anförande att FN:s klimatpanel IPCC tar upp kärnkraft som ett sätt för hur världen klarar 1,5-gradersmålet.

– Vi kan inte nå noll nettoutsläpp till 2050 utan en del kärnkraft. Det är inte politik eller ideologi – det är matematik, säger han.

Kärnkraft som förnybar energikälla väcker också motstånd. Jeff Ordrowe, en representant för miljörörelsen 350.org säger att de uppskattar att USA:s president Biden vill satsa på alternativ till fossila bränslen men att kärnkraft är en ”farlig distraktion”, något som olyckan vid kärnkraftverket i Fukushima satte ljuset på.

Radar · Miljö

Analys: Fortfarande på väg mot 2,7 graders uppvärmning

 Värmeböljan över Grönland och Norra ishavet i somras bidrog till att smälta bort glaciärisar och havsis i rekordstor omfattning.

Världens regeringar har inte gjort tillräckligt för att få ner de förutspådda temperaturhöjningarna som prognoserna visar på mot slutet av århundradet. Med nuvarande politik ser vi ut att gå mot omkring 2,7 graders uppvärmning.– Två år efter Glasgow är vår rapport praktiskt taget densamma, säger Claire Stockwell, en av forskarna bakom en nysläppt forskningsanalys. 

Trots att världen under detta år sett extremväder såsom bränder, torka, översvämningar, värmerekord och extremvarma hav så har världens ledare inte agerat tillräckligt starkt för att få ner utsläppen av växthusgaser och därmed prognoserna över den förväntade temperaturhöjningen till slutet av århundradet. 

Istället visar en sammanställning av drygt 40 länders klimatplaner att vi med den nuvarande politiken är på väg mot en uppvärmning på omkring 2,7 grader mot slutet av århundradet (2,2-3,4 grader). Siffrorna är en uppdaterad analys från Climate action tracker, ett samarbete mellan de två oberoende forskningsinstituten Climate analytics och Newclimate institute. 

– Man skulle kunna tro att de extrema händelserna runt om i världen skulle sätta igång åtgärder, men regeringar verkar omedvetna och tror på något sätt att man kan trampa vatten och på så sätt hantera floden av effekter, säger Claire Stockwell, policyanalytiker på Climate analytics och huvudförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande. 

– Detta är det kritiska decenniet för åtgärder: vi behöver regeringar som steppar upp och förbättrar sina 2030-mål, samtidigt som de arbetar med nästa omgång mål, senast i februari 2025, fortsätter hon. 

Världens ledare gör inte tillräckligt för att få ner de förutspådda temperaturökningarna i slutet av århundradet. Grafik: Climate action tracker/Climate analytics/Newclimate Institute

En del av Parisavtalet innebär att länderna vart femte år ska uppdatera sina nationellt uppsatta klimatmål, NDC:er, och därmed öka takten på utsläppsminskningarna. 

Men det går trögt. Om man bara räknar med de mål som världens länder satt i sina NDC:er skulle världen värmas upp med omkring 2,5 grader (2,0-3,0) till år 2100. Det är 0,1 grad högre än förra årets uträkningar. En av förklaringarna bakom detta uppger Climate action tracker vara Indonesien, vars växande kolkraftsflotta fick utsläppen att skjuta i höjden med 21 procent förra året.

– Vi hör orden ”unabated” (ung. orenade, ej infångade, reds anm.) i dessa klimatförhandlingar, men regeringar måste sluta försöka anta falska lösningar som kolavskiljning och lagring med fossila bränslen – det här är helt enkelt den fossila bränsleindustrin som försöker förlänga sitt liv när när den behöver acceptera verkligheten, att fossila bränslen fasas ut, säger forskaren Niklas Höhne från Newclimate institute i pressmeddelandet. 

Radar · Miljö

Azerbajdzjan blir värdland för COP29

Olje- och gasindustrin står för 91 procent av Azerbajdzjans export.

Det starkt oljeberoende landet Azerbajdzjan har valts till nästa års värdland för FN:s klimattoppmöte. Detta efter omfattande förhandlingar, då det enligt FN:s regelverk var dags för ett östeuropeiskt land, rapporterar The Guardian. 

Årets värdland för FN:s klimattoppmöte, Förenade Arabemiraten, har byggt upp sin ekonomi på olja. Nu har ytterligare ett starkt olje- och gasberoende land har valts till värd för FN:s klimattoppmöte nästa år, COP29.

Nästan 91 procent av Azerbajdzjans export står olje- och gasindustrin för, enligt USA:s International trade administration. Sektorn utgör också nära hälften av landets BNP. Samtidigt pågår en utbyggnad av vind och solkraft med målet att ha 30 procents förnybar energi till år 2030 och bli en exportör av grön energi till Europa. 

Valet att låta Azerbajdzjan vara värd för COP29 kom efter omfattande förhandlingar i en process där alla länder måste vara eniga, rapporterar The Guardian. Ryssland blockerade alla östeuropeiska länder, medan Azerbajdzjan och Armenien, som ligger i konflikt med varandra över området Nagorno-Karabach, blockerade varandra. Till sist valde Armenien dock att stötta Azerbajdzjan.

Reaktionerna på beslutet har hittills varierat. Zhala Bayramova, dotter till antikorruptionsforskaren Gubad Ibadoghlu, som fängslats i Azerbajdzjan efter att ha kritiserat landets olje- och gasindustri, uppger till Reuters att hon är bestört över beslutet.

– Han riskerar sitt liv för sitt arbete. Det här arbetet är ganska meningslöst när du har Azerbajdzjan som värd för COP29.

Enligt Human rights watch hade Azerbajdzjan under förra året åtminstone 30 politiska fångar. Det råder också begränsad mediefrihet i landet och restriktiva lagar begränsar frivilligorganisationer att arbeta oberoende. 

Andra uttrycker en lättnad över att ett beslut ändå tagits.

– Det är bra att osäkerheten om vem som ska vara värd för Cop29 är över. Det betyder att planer nu kan göras när man kommer ut från Cop28, för nyckelåren 2024 och 2025 när nya klimatmål måste läggas fram av alla länder, säger Kaveh Guilanpour, vice ordförande för Center for Climate and Energy Solutions, till The Guardian.