Nyhetsmagasinet Syre Nummer 253 fredag, 6 april 2018
Zoom

Ideella tar över när samhället sviker

Regeringen beslutade förra året om ett tillfälligt kommunbidrag på cirka 75 000 kr per person för att unga som fortfarande är i asylprocess när de fyller 18 år – eller skrivs upp till 18 år – ska få möjlighet att stanna i sina ”hemkommuner”. I tisdags meddelades att ytterligare pengar avsätts i vårändringsbudgeten. Men granskningar visar att många kommuner inte använder bidraget som det var avsett.

Nu höjs röster mot att statsbidraget – som skulle göra det möjligt för unga ensamkommande att bo kvar i sina ”hemkommuner” efter 18-årsdagen – i många fall används till annat. I stället tar ideella krafter över och hjälper ungdomarna att hitta hem. En som reagerat är Marty Curfurst, god man till flera ensamkommande killar och aktiv inom Röda korset i Vindeln, som just startat den ideella organisationen Pax Vindeln.

– När kommunerna överger de här ungdomarna känns det både nödvändigt och självklart att stötta. Nu ska vi inom föreningsliv och näringsliv, tillsammans med killarna själva, försöka göra något riktigt bra, säger hon.

Pax Vindeln ska stötta ensamkommande unga när det gäller bostad, utbildning, praktik, arbete och fritid. Just nu är boende mest akut då ett tiotal killar fyllt 18 år eller skrivits upp i ålder och kommunen valt att inte längre erbjuda dem bostad.

– Att få stanna på den plats där man börjat rota sig betyder väldigt mycket och gör att många problem faktiskt kan undvikas, säger Marty Curfurst, och börjar flytta om stolarna i möteslokalen för att alla ska få plats när Pax Vindeln ska hålla möte.

De kommuner som tagit emot ensamkommande ungdomar ansvarar för deras boende fram till 18-årsdagen. Den som inte fått ett slutgiltigt beslut den dagen flyttas då till ett boende i Migrationsverkets regi. Det kan innebära en flytt många mil bort från vänner och skola.

Ali – som egentligen heter något annat – kom till Sverige 2015. Efter att förra året ha genomgått den ifrågasatta medicinska åldersutredningen – där tandröntgen visade att han bör vara under 18 år medan knäröntgen visade att han kan vara äldre – valde Migrationsverket att skriva upp honom till 18+. Det innebar att Ali dagen efter beskedet fick lämna hvb-hemmet och sedan skulle flyttas till ett av Migrationsverkets boenden hundra mil bort.

– Jag blev jätteledsen när de sa att jag måste flytta. Jag känner ingen där, säger han.

Nu har Ali tagits emot av en familj på orten och fått både syskon och släktingar. Han sover bättre på natten och då fungerar också vardag och skola bättre. På sportlovet fick han köra skoter med familjen.

– De är jättesnälla, säger han. Marty Curfurst talar varmt om familjer som tar emot ungdomarna i sina hem. Samtidigt är hon upprörd och menar att kommunerna inte tar sitt ansvar.

– Det är fel att enskilda skattebetalare ska stå för något som kommunerna har fått anslag för.


”Det är fel att enskilda skattebetalare ska stå för något som kommunerna har fått anslag för.”


Marty Curfurst, god man till flera ensamkommande killar och aktiv inom Röda korset i Vindeln.


”Det är förödande att så många kommuner beslutat att inte använda bidraget till boendelösningar.”


Helena Mäki, företrädare för VSIU

”Det är förödande”

För att unga – som fortfarande är i asylprocess när de fyller 18 år eller skrivs upp till 18 år – ska få möjlighet att stanna i sina ”hemkommuner”, beslutade regeringen förra året om ett tillfälligt kommunbidrag på cirka 75 000 kr per person för 2017/2018.

Vindeln är inte ensamma om att använda pengarna till något annat. Nätverket Vi står inte ut – VSIU – som arbetar för ensamkommande barn och unga har gjort en kartläggning av hur landets kommuner använder det tillfälliga statsbidraget, som totalt omfattar 600 miljoner kronor.

Kartläggningen är inte heltäckande men visar ändå att kommunerna använder pengarna väldigt olika; för boende i kommunal regi, för boende via frivilligorganisationer, för boende i samarbete mellan olika aktörer, men också att kommuner använder pengarna till helt andra saker, som att täcka underskott i budgeten eller satsa på andra grupper.

– Det är förödande att så många kommuner beslutat att inte använda bidraget till boendelösningar. Många använder argument som att det inte är kommunens ansvar. Ett väl tunt argument med tanke på vad vi vet om psykisk ohälsa, suicidrisk hos ensamkommande och inte minst för att det handlar om ett riktat statligt bidrag, säger Helena Mäki, företrädare för VSIU.

Hon hänvisar också till en enkät som gjorts av SVT, där man frågat samtliga kommuner huruvida de öronmärkt bidraget till boende för 18-åringar. Omkring hälften av de 200 kommuner som svarat säger att pengarna använts för att täppa igen ”hål som flyktingarna skapat”.

– Frågan är vem som ställer dem till svars och granskar vad pengarna går till, säger Helena Mäki.

Flera kommuner hävdar att pengarna faktiskt inte räcker till för att bekosta boende.

– Det är inte mycket pengar för ändamålet, men genom samarbete med organisationer och frivilliga blir det möjligt, menar Helena Mäki.

Marty Curfurst (th) är initiativtagare till föreningen Pax Vindeln där ensamkommande unga och ortsbor gemensamt arbetar för en positiv och fungerande vardag tillsammans.
Foto: Anders K Jonsson

”Staten har ansvaret”

För Vindelns kommun är bidraget på 700 000 kronor. Syre frågar Dan Oskarsson (S), socialnämndens ordförande, hur pengarna används.

– Statsbidraget har gått till socialnämndens budget som använts till flyktingar och ensamkommande barn, dock inte exakt på det sätt som regeringen avsett. Socialnämnden gör bedömningen att bidraget inte kommer att räcka till de behov som det var avsett för, utifrån de kostnader som uppstår om kommunen tar över Migrationsverkets ansvar, säger Dan Oskarsson.

Varför har ni valt att göra så? – Staten har huvudansvaret för vuxna asylsökande. Deras behov kan tillgodoses genom Migrationsverkets försorg. En kommun ska då normalt inte ge bistånd enligt 4 kapitlet 1 paragrafen. En kommun har dock möjlighet att ge bistånd enligt 4.2 men då bör det finnas ett sådant politisk ställningstagande. Socialnämnden har valt att inte nyttja denna möjlighet.

Är det rätt att skattebetalare i kommunen får stå för kostnader som kommunen har fått medel för?

– Vindelns kommun har inte full kostnadstäckning för mottagandet av ensamkommande barn från 1 juli 2017. Ytterligare åtaganden skulle påverka kostnadsbilden negativt. Det är positivt att enskilda medborgare engagerar sig men det bygger på ett frivilligt åtagande, säger han.

Hur försvarar ni att pengarna används till annat?

– Dels med samma svar som i förra frågan, dels för att Vindelns kommun har ett ansvar för samtliga kommunala verksamheter och den totala kommunala ekonomin. Skulle kommunen satsa på alla verksamheter så kommer vi inte att kunna hantera ekonomin och då skulle alla verksamheter drabbas. Vi tvingas prioritera, hävdar Dan Oskarsson.

På många orter har civilsamhället mobiliserat för att hitta boende och på flera håll är kommuner med och finansierar.

Efter en lång debatt beslutade kommunfullmäktige i Lund att 4,5 miljoner kronor ska användas för att 18-åringarna ska få stanna i Lund under asylprocessen. En ny paraplyorganisation – Kompassen Lund – ska verka för att åldersuppskrivna och ensamkommande utan beslut har en adress och kan gå färdigt skolan under asylprocessens gång. Ett tidigare hvb-hem används som inackorderingsboende med plats för 20 unga som själva får sköta städning, matinköp och matlagning. Vid sidan av boendet finns värdfamiljer som tar emot ungdomar i sina hem. De kan nu få 2 000 kronor i månaden per inneboende, juridisk rådgivning och socialt stöd.


”Staten har huvudansvaret för vuxna asylsökande. Deras behov kan tillgodoses genom Migrationsverkets försorg.”


Dan Oskarsson (S), socialnämndens ordförande i Vindelns kommun.


”Jag är stolt över allt engagemang och vi vill stötta dem att orka hjälpa ungdomarna.”


Andreas Lundgren (S), ordförande i individ- och familjenämnden i Umeå kommun.

Partnerskap i Umeå

Umeå kommun satsar drygt 5 miljoner kronor på en överenskommelse om ett ”idéburet offentligt partnerskap” mellan kommunen och Röda korset, som gör det möjligt för ungdomarna att bo kvar under asylprocessen. Röda korset samarbetar i sin tur med Arezo, ett ideellt nätverk som i dagsläget har ett 70-tal värdfamiljer som öppnat sina dörrar för ensamkommande. Pengarna kan användas för att hitta fler värdfamiljer, för psykosocialt stöd och utbildning.

– Vår gemensamma ambition är att alla ungdomar ska kunna få stanna i Umeå där man har sina vänner och går i skola. Jag är stolt över allt engagemang hos umeborna och vi vill stötta dem att orka hjälpa ungdomarna, säger Andreas Lundgren (S), ordförande i individ- och familjenämnden i Umeå kommun.

I Vellinge sa man nej till att bidraget på 900000 kronor ska gå till 18-åringarna. Ideella föreningar har ansökt om att få ta del av pengarna för att hitta bostadslösningar, men kommunstyrelsen beslutade strax före årsskiftet att de ska användas till annat. Mikael Kinning arbetar för Röda korsets projekt Medmänniska nu i Vellinge. Han vill att kommunens beslut ska prövas rättsligt och har därför överklagat till Förvaltningsrätten.

– Det är ingen som har testat lagligheten i det här, slår Mikael Kinning fast.

27 ensamkommande pojkar i Vellinge har fyllt 18 år eller skrivits upp i ålder. Samtliga bor i ideella familjehem och Mikael Kinning menar att det tillfälliga statsbidraget bör användas till inackorderingsbidrag.

– Målet är i vänteläge nu, men skulle rätten fatta ett beslut till vår fördel blir domen prejudicerande och andra kommuner måste följa efter, säger Mikael Kinning.

Exakt hur det tillfälliga bidraget används är upp till kommunerna att avgöra. ”Behov och förutsättningar kan skilja sig åt mellan olika kommuner” slår regeringskansliet fast på sin webbsida. Men innebär det att kommunerna kan använda pengarna till vad de vill? Syre ställer frågan till migrationsminister och vice justitieminister Heléne Fritzon, och får svar av hennes pressekreterare Joanna Abrahamsson:

– Tanken med bidraget är att kommunen ska kunna hitta lösningar som möjliggör för ungdomarna att bo kvar i kommunen. Det är alltså boendefrågan som avses. Kostnader för skolgång får kommunen en annan ersättning för. Regeringen har valt att inte styra hur kommunerna använder pengarna och vilka lösningar de väljer, skriver Joanna Abrahamsson.

En rolig och meningsfull fritid är viktigt! Det är ett av de områden där nystartade föreningen Pax Vindeln stöttar.
Foto: Anders K Jonsson

”Vilken tillgång”

I möteslokalen i Vindeln har de runt trettio deltagarna just avslutat sin träff. I dag har det pratats om hur en förening fungerar, om att göra studiebesök på företag i bygden och att de vuxna ska vara faddrar för killarna som vill vara med i styrelsen.

– Att få möta ungdomarna så här är fantastiskt. De har så mycket kloka tankar och så mycket kraft. Jag önskar att kommunen kunde se vilken tillgång de är, säger Marty Curfurst.

– Om inte annat så önskar jag att kommunen kunde göra en insats av humana skäl, men så länge får vi ideella krafter hjälpas åt så gott vi kan.

Ordförande Marty Curfurst tillsammans med fyra av killarna i föreningen Pax Vindeln. Från vänster: Zaminali Rahmani,  Abukar Mohamed Ahmed, Marty Curfurst, Baqir Qambari och Gholam Alami.
Foto: Anders K Jonsson

Nummer 253 fre 6/4-18

Fler nummer

Innehåll

Nummer 253

fre 6/4-18 Fler nummer