Greklands tidigare finansminister Yanis Varoufakis lanserade på måndagen ett nytt parti, Mera25, med sikte på valet till EU-parlamentet 2019.
Vi kommer inte att skräda orden, sade den 57-årige ekonomiprofessorn under en presskonferens i Greklands huvudstad Aten.

Mera25 är en del av Diem25, en internationell rörelse för att ”återdemokratisera” Europa efter bland annat den ekonomiska krisen som drabbade många länder 2008.

Vi har egentligen inte ett europeiskt parlament. Det har alltid bara varit ett fikonlöv för att dölja bristen på verkliga demokratiska processer, sade Yanis Varoufakis.

Varoufakis var under ett par månader i början av 2015 omstridd och frispråkig finansminister i Greklands vänsterregering då ett räddningspaket för det ekonomiskt sargade landet skulle förhandlas fram.

Regeringen och Sverigedemokraternas stora klimat- och energisatsning bygger på kraftig expansion av kärnkraft. Steg för steg har förslag lagts fram som ska göra det till verklighet.

Senast under torsdagen presenterades en färdplan – och en ambition om att bygga två nya fullskaliga kärnkraftverk till 2035 och tio till 2045. Likt på 1970-talet står nu Sverige inför en massiv utbyggnad av energislaget. Men olikt diskussionen då – lyser avfallsfrågan med sin frånvaro.

– På 1970-talet diskuterade man kärnkraft och avfallsfrågan som sammanvävda, säger Hannes Lagerlöf, vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap på Göteborgs universitet.

Men under torsdagens drygt halvtimmeslånga presskonferensen nämndes inte avfallsfrågan, vid ett enda tillfälle. När regeringen för ett knappt år sedan skickade ut en promemoria för att göra det möjligt att ha fler än tio reaktorer i drift samtidigt, ägnades frågan om avfallet endast ett stycke. Något tidningen Ny teknik då uppmärksammade.

Demokratiskt problem

Av stycket framgick det att nya och fler kärnkraftsreaktorer kan medföra behov av nya eller utvidgade slutförvar för både kortlivat och långlivat radioaktivt avfall. Likaså kan det innebära nya eller utvidgade mellanlager, enligt förslaget som då skickade ut på remiss. I början av november tillsattes en utredning, som bland annat ska titta på avfallsfrågan. Men frågan nämndes bara i förbifarten, när utredningen presenterades.

– Kärnavfallsprogrammet som finns nu behö- ver anpassas och utvecklas för avfall från nya re- aktorer. Nya aktörer ska på ett effektivt sätt kunna bära sitt eget ansvar för den allsidiga forsknings- och utvecklingsverksamhet som behövs för kärn- avfall i Sverige, sa klimat- och miljöminister Romi- na Pourmokhtari och gick vidare.

Att utelämna frågan om avfall, eller nämna det i en bisats är ett demokratiskt problem menar Hannes Lagerlöf. Hans avhandling, som blev färdig i somras, handlar om hur avfallsfrågan blivit osynliggjord av politiker i diskussionen om kärnkraft som lösning på energikrisen.

– Det minsta man kan kräva, det är att berätta vad som ligger implicit i förslag om ny kärnkraft. Att det innebär mer avfall, säger han.

Hannes Lagerlöf säger att han sett en tendens, där avfallsfrågan skiljs från frågan om kärnkraft. Något han tror beror på att processen för avfallsfrågor organisatoriskt varit skild från politiska frågor om energipolicy och energipolitik. Något som medfört att avfallet setts som en strikt teknisk fråga.

Inget avslutat kapitel

Efter att regeringen gett sitt godkännande till den teknik som ska omgärda kärnbränslet nere i urberget, ses det också som ett avslutat kapitel. Men för Hannes Lagerlöf kan det aldrig bli en färdig fråga, utan något som borde fortsätta att debatteras. Det även om det inte varit aktuellt att bygga nya kärnkraftverk, då slutförvaret för det redan producerade avfallet ska hålla i 100 000 år.

– Den löper ju över hur många generationer som helst och om man då tänker sig att en grundläggande demokratisk princip är medbestämmande, åtminstone i någon form, så innebär det ett problem.

Så går det att rättfärdiga demokratiskt?

– Det går väl att rättfärdiga demokratiskt men de som förespråkar kärnkraft tycker jag har en skyldighet att då berätta på vilka moraliska och etiska grunder man gör det. Sen kan man tycka vad man vill om kärnkraft.

Enormt projekt

Att regeringen nu vill bygga ut kärnkraften, borde göra frågan än mer brännhet, enligt Hannes Lagerlöf. Inte minst då det kan innebära behov av nya slutförvar.

– Om man tittar på hela historien med hur man har förlagt slutförvarsanläggningen till Östhammar så är det ju en komplex process både i tid och resurser. De är ett enormt projekt, minst lika stort problem som själva teknologin, så det är ju absolut ingen rak väg att uppföra slutförvar.

Hannes Lagerlöf efterlyser också en diskussion om vad vi ska ha energin till och vilket samhälle vi vill bygga, utifrån de problem som avfallsfrågan innebär.

– Nu låter det som att vi ska ha kärnkraft för att det är ofrånkomligt utan att det behöver rättfärdigas med någon form av djupare diskussion. Hur ska vi leva våra liv? Vad har vi för ansvar för kommande generationer? Kan det inte vara vår skyldighet att anpassa oss efter bristande energitillgång? Den typen av frågor lyser med sin frånvaro.

Artikeln har uppdaterats med ett stycke om den utredning som ska titta på avfallsfrågan, bland annat. 

Med 462 för och 134 emot, skickade EU-parlamentet idag en signal till COP28, att fossila subventioner måste avskaffas så snart som möjligt – senast 2025. Uppmaningen gäller globalt – och även indirekta subventioner. Parlamentet vill också efter dagens omröstning tredubbla den förnybara energin samt fördubbla energieffektiviseringsåtgärder till 2030 och stoppa alla nya investeringar i extraktion av ny fossil energi.

Under COP28 som äger rum i Förenade arabemiraten, Dubai, ska den första globala översynen av ländernas klimatplaner göras sedan Parisavtalet trädde i kraft. EU-parlamentets resolution begär att alla länder stärker sina klimatåtaganden och bidrar till sin ”rättvisa andel”, av de utsläppsminskningar som krävs för att nå Parisavtalets temperaturmål.

– Nu är inte tiden att pausa klimatarbetet och ge andrum till omställningen. Investeringar, bidrag, satsningar och fullständig finansiering krävs. Vi måste inse att vi befinner oss i ett klimatnödläge, säger Pär Holmgren (MP).

En fråga som med stor sannolikhet kommer att bli en av många tvistefrågor är ordval i det slutdokument som klimattoppmötet ska komma överens om. Vid tidigare toppmöten har det setts som en framgång att kol ska fasas ”ned”. Om COP28 kan enas om en starkare formulering och om det kommer att inkludera olja och gas, återstår att se. Men enligt resolutionen ska EU-parlamentet inte ställa sig bakom ett sådant dokument, om det tillåter vad som på engelska heter ”abatement technologies for fossil fuels. Det kan vara alltifrån att byta bränsle, så att utsläppen blir mindre eller fånga in koldioxid vid källan och begrava det under mark.

Resolutionen kommer att utgöra det mandat som EU-parlamentet kommer att ha under förhandlingarna i Dubai, där bland annat Emma Wiesner från Centerpartiet i Sverige ingår.

Mer än 1,4 miljoner EU-medborgare skrev under medborgarinitiativet End the cage age, som skickades in till EU-kommissionen i oktober 2020, med uppmaningen om att få ett slut på lantbruksdjur i bur.

När mer än en miljon människor undertecknar ett medborgarinitiativ har EU en skyldighet att svara på detta och motivera sitt svar.

Men när det gäller en skärpt djurskyddslagstiftning, som utlovats av EU-kommissionen en lång tid, så verkar det ha runnit ut i sanden, något som Syre rapporterade om i oktober.

I sitt officiella svar på medborgarinitiativet som EU-kommissionen publicerade i juni 2021 så utlovade man att lägga fram ett lagförslag senast i slutet av 2023, men det har alltså inte gjorts och ser heller inte ut att bli av.

Detta, menar djurrättsorganisationerna, strider mot hur kommissionen borde ha hanterat det hela. Beslutet att inte publicera djurskyddslagstiftningen har inte kommunicerats korrekt till de som höll i medborgarinitiativet och dess undertecknare via lämplig webbplats och kanaler, hävdar Eurogroup for Animals.

– EU-kommissionen skapade tydliga förväntningar hos medborgarna, men har i sanningens ögonblick svikit dem. Detta gör att man kan ifrågasätta ett kärnvärde för EU-institutionerna: demokratin. Medborgarinitiativen lanserades medvetet för att göra det möjligt för medborgarna att aktivt delta i beslutsfattande processer. Men vad hjälper det om deras röster fortsätter att vara ohörda? säger Reineke Hameleers, vd för Eurogroup for animals i ett pressmeddelande.

Innan organisationerna lämnade in det officiella klagomålet till ombudsmannen så bad de formellt kommissionen att lägga fram en tidsplan för offentliggörandet av lagstiftningsförslaget, för att uppfylla sin skyldighet gentemot medborgarinitiativet. Ändå har kommissionen inte lämnat ett tydligt svar på denna begäran, konstaterar Eurogroup for animals.

Läs mer:

EU sviker djuren – burhönsen blir kvar