Radar · Nyheter

OSSE: Inga riktiga utmanare i ryska valet

Pavel Golovkin/AP/TT | Rysslands president Vladimir Putin talade till folket efter att det blev klart att han vunnit presidentvalet.

Reella valmöjligheter saknades, lyder europeiska observatörers dom över det ryska presidentvalet. Som väntat blir det ytterligare sex år vid makten för Vladimir Putin efter en storseger. Återhållna gratulationer har börjat komma in från västledare.

Med nästan alla röster räknade får Putin stöd av 76,7 procent av de som gått till valurnorna, enligt landets centrala valkommission. Den anger ett valdeltagande på 67,5 procent, strax under de 70 procent som Kreml uppgetts ha siktat på.

Resultatet är Putins bästa hittills – under hans snart 20 år vid makten.
Vid sitt segertal på Röda torget i Moskva på söndagskvällen beskrev presidenten segern som en tydlig sympatiyttring för vad han lyckats åstadkomma, trots svåra förhållanden. Han gladde sig även över vad han uppfattar som en stark enighet i landet.

Putin har dock inga planer på att styra Ryssland livet ut, försäkrar han.

–Jag tycker att det ni säger låter lite lustigt. Vadå, skulle jag sitta här tills jag är hundra år gammal? Nej, svarade presidenten på en fråga från en reporter om han även kan se sig ställa upp i presidentvalet 2030.

Den första världsledaren att gratulera presidenten var Kinas Xi Jinping. Även bland andra Japans premiärminister Shinzo Abe har ringt upp Putin under dagen.

Många västledare har mött resultatet med tystnad. Men Tysklands förbundskansler Angela Merkel kommer att framföra sina gratulationer till Putin, dock med reservation för ”utmaningarna” i ländernas relationer, meddelar hennes talesperson, enligt Reuters.

Frankrikes president Emmanuel Macron önskar i ett uttalande Putin ”framgång” medan han samtidigt uttrycker oro över kriget i Syrien och nervgiftsattacken på brittisk mark.

Under ett möte med de andra kandidaterna som deltog i presidentvalet slog Putin an en något försonande ton gentemot omvärlden. Ryssland vill ha en konstruktiv dialog med andra länder, utan att göra avkall på nationella intressen, säger presidenten, enligt Reuters.

– Vi har planer på att minska våra försvarsutgifter både under detta och nästa år. Men det kommer inte att leda till att landets kapacitet att försvara sig minskar, tillade presidenten, enligt AFP.

Putin hade sju utmanare i valet. Samtliga hamnar, som väntat, långt bakom honom.

Närmast kommer kommunistpartiets kandidat Pavel Grudinin, som enligt valkommissionen samlade 11,8 procent av rösterna. Vladimir Zjirinovskij, ledare för ärkenationalistiska Liberaldemokraterna, får omkring 5,7 procent och tv-stjärnan Ksenia Sobtjak landar på 1,67 procent.

Presidentens mest högljudda kritiker, Aleksej Navalnyj, var hindrad från att ställa upp. Oppositionspolitikern skickade dock ut tusentals egna valobservatörer och uppger att de noterat ”exempellösa” regelbrott.

Även den ryska fristående valobservatörsgruppen Golos rapporterar om en rad incidenter, däribland att väljare röstat flera gånger och att Putin-anhängare bussats till vallokaler.

Den europeiska säkerhetsorganisationen OSSE berömmer den ryska valkommissionen för en ”effektiv och öppen” valprocess – men slår samtidigt fast att det saknats riktiga utmanare till Putin. ”Begränsningar i grundläggande mötes-, förenings- och yttrandefriheter har inskränkt utrymmet för politiskt engagemang och resulterat i en avsaknad av genuin konkurrens”, skriver OSSE i sin rapport.

Organisationen kritiserar även avsaknaden av kritisk rapportering i de flesta medier.

Fakta: Presidentvalet i Ryssland

Presidentvalet i Ryssland den 18 mars var det sjunde sedan presidentposten infördes under sovjetisk tid, 1991. Sittande president Vladimir Putin vann överlägset redan i första omgången. I de senaste fem valen har därmed en vinnare kunnat koras omedelbart.

Vladimir Putin, 65, är president sedan 2012 och dessförinnan 2000–2008. 1999–2000 och 2008–2012 var han premiärminister. Formellt oberoende, men uppbackad av maktpartiet Enade Ryssland.

Hans huvudmotståndare i valet var:
Pavel Grudinin, 57, chef för ett stort kollektivjordbruk som omvandlats till aktiebolag. Tillhörde länge Enade Ryssland, men representerade nu Kommunistpartiet. Har valtalat bland annat om att återinföra dödsstraffet mot ”pedofiler och galningar”.

Vladimir Zjirinovskij, 71, leder ärkenationalistiska Liberaldemokraterna och har sedan 1991 deltagit i alla ryska presidentval utom ett. Utlovade hårda tag mot landets rika oligarker: ”Det är omöjligt att göra i en demokrati. Därför kommer jag att införa en brutal diktatur”, sade han i en valdebatt i februari.

Ksenia Sobtjak, 36, tv-stjärna och modeikon. Hennes far var borgmästare i S:t Petersburg och något av mentor till Putin. Kandiderar för oppositionsrörelsen Medborgarinitiativet (Grazjdan-In) och har kritiserat Rysslands brist på mångfald och annekteringen av Krim.

Grigorij Javlinskij, 65, var som ung ekonom en av männen bakom den ”chockterapi” som införde marknadsekonomin i Ryssland i början av 1990-talet. Har sedan dess lett det lilla liberala oppositionspartiet Jabloko.

Den reellt oppositionelle politikern Aleksej Navalnyj var diskvalificerad efter att ha dömts till villkorligt fängelse för förskingring – en dom många anser har kommit till för att hindra honom från att utmana Putin.