Zoom

Halvtid för försök med basinkomst i Finland

Basinkomstexperimentet ger 2000 arbetslösa, slumpvis utvalda finländare i åldrar mellan 25 och 58 år samma summa, 560 euro.

Det finländska experimentet med basinkomst har pågått mer än halva tiden, sedan det startade den 1 januari 2017. Fortfarande vet vi inte vad det kommer att leda till – men säkert är att det gamla socialförsäkringssystemet är på väg mot sin grav.

Juha Järvinen, 39, som bor med sina sex barn och barnens mamma i finländska Kurikka, drev för en tid sedan ett eget företag där han tillverkade fönsterkarmar i trä, men han drabbades av utbrändhet och företaget gick i konkurs. I sex år har han gått arbetslös – något han beskriver som ”tortyr”.

– Jag var så deprimerad att jag inte kunde ta mig för någonting, säger han.

Men nu har allt förändrats. Juha Järvinen är en av de 2 000 finländare som genom slumpvis urval erhållit en finsk basinkomst.

Han får 560 euro utbetalt på sitt konto varje månad, skattefritt, utan något krav på motprestation, och pengarna kommer att komma fram till 31 december i år.

Bakgrunden till experimentet med basinkomst går att läsa om på finländska Folkpensionsmyndighetens hemsida. Där står att även om Finland är ett välfärdsland, motsvarar det finska sociala trygghetssystemet inte fullt ut den moderna tidens krav. Det är arbetsamt att söka bidragen och byråkratin gör att många av de som behöver använda förmånssystemet passiviseras och förlorar incitament att söka arbete. Det är därför den finländska regeringen undersöker om det skulle kunna fungera att ersätta nuvarande system med en basinkomst. Experimentet ger de 2 000 arbetslösa, slumpvis utvalda finländare i åldrar mellan 25 och 58 år samma summa, 560 euro. Pengarna har betalats ut sedan 1 januari 2017 och ska betalas till sista december 2018. Skulle de arbeta och tjäna mer pengar under perioden, får de behålla såväl inkomsten som basinkomsten. Basinkomsten ersätter arbetslöshetsförmånen helt eller delvis. Pengarna går inte till dem som vårdar barn hemma eller är pensionärer.

Juha Järvinen är en av de 2000 finländare som genom slumpvis urval erhållit en basinkomst
Juha Järvinen är en av de 2000 finländare som genom slumpvis urval erhållit en basinkomst.
Foto: Privat

Sysselsättningsgraden

Den här gruppen, liksom en kontrollgrupp av arbetslösa personer som inte fått basinkomst under samma period, kommer sedan att undersökas och då ska forskarna titta på till exempel sysselsättningsgraden – var det så att de med basinkomst blev mer innovativa och benägna att söka tillfälliga arbeten än personer i kontrollgruppen? Det och många frågor hoppas den finska regeringen få svar på när försöket är färdigt i slutet av detta år.

Deltagandet i experimentet är obligatoriskt, men Juha Järvinen klagar inte.

– Innan experimentet fick jag 640 euro i månaden i arbetslöshetsersättning. Nu får jag mindre pengar och vissa har svårt att förstå varför jag mår så mycket bättre, säger han.

Den stora anledningen till det är att han inte längre känner sig som en slav eller som en fånge, utan som en fri människa – eftersom han kan ta kontrollen över sitt eget liv.

– Just att basinkomsten är ovillkorlig är den stora skillnaden. När jag fick arbetslöshetsersättningen måste jag hela tiden till arbetsförmedlingen för kontroller, jag skulle fylla i blanketter och lyssna på förmedlare som sa åt mig vad jag skulle göra. Jag kände mig hela tiden dumförklarad. Meningen är att de ska hjälpa dig, men de bara pressar oss som är arbetslösa, får oss att skämmas, säger Juha Järvinen.

Miguel Virkkunen Carvalho | Det gamla finländska socialförsäkrings­systemet är på väg bort
Miguel Virkkunen Carvalho | Det gamla finländska socialförsäkrings­systemet är på väg bort.

Drömt om att göra film

Så snart han fick beskedet om basinkomsten började han planera för att komma igång med sitt egenföretagande igen. Han har i flera år drömt om att göra film men saknat bra kameror. På grund av konkursen kan han inte få lån, men med de 560 euro han fick i månaden har han kunnat köpa utrustning.

– Jag har haft mitt företag i 5–6 månader nu, och har fått in omkring 1 000 euro i månaden, säger han.

Pengarna han tjänar utöver basinkomsten får han behålla, och han fortsätter att investera i sitt företag.

– Min situation blir bara bättre och bättre och jag räknar med att kunna försörja mig på mitt företag när de här två åren gått, säger han.

Juhas innovativa förmåga stärktes alltså av basinkomsten, och själv tror han att det stämmer för flera – andra basinkomsttagare han känner till har blivit mer aktiva och känt som han, att de fått kontroll över sitt liv.

Han ser det som märkligt att man så länge haft ett försäkringssystem som passiviserar människor.

– Jag tror att kanske två eller femprocent av de arbetslösa inte vill arbeta. Men de övriga 95 procenten som går utan jobb vill det. Att då bygga ett system som har de 2–5 procenten i fokus blir ett stort problem. Det är bara människor som har jobb som drömmer om ledighet. Vi som varit lediga i flera år skulle till sist kunna betala för att få ett jobb, eftersom våra liv blir utan mening, säger Juha Järvinen.

Människor är sociala varelser som vill känna sig inkluderade. De strävar efter det som värderas högt i samhället, och ett arbete är en sådan sak. Därför kan en basinkomst inte få människor att sluta arbeta.

– Jag tror att om basinkomsten skulle vara dubbelt så stor som i dag, skulle människor arbeta, säger Juha Järvinen.

En av de första filmer han gjorde var en dokumentär från Senegal. I en by han besökte fanns inga vattenledningar. Kvinnorna bar hela tiden vatten på huvudet.

– Jag tänker så här: Om vatten drogs i rör till stugorna, skulle då dessa kvinnor bara slappa? Började vi slappa när vi fick vägar av asfalt att köra på i stället för osäkra lervägar? Nej, men vi får mer tid över som vi använder till att göra meningsfulla jobb, säger Juha Järvinen.

Det mediala intresset för det finska experimentet har varit enormt, Juha Järvinen har redan gjort omkring 300 intervjuer för medier från hela världen.

– Journalister har hört av sig från Kina, Japan, Spanien, Storbritannien, Korea – hela världen är intresserad. Undantaget är faktiskt Sverige och Norge, där har inte alls särskilt många journalister hört av sig, säger han.

Han följer själv experimentet med stort intresse och tycker att det ska bli intressant att höra vad de övriga 1 999 personerna gjorde under perioden då de fick basinkomst.

Professor Olli Kangas, direktör för samhällsrelationer på Kela (finska Försäkringskassan) som ansvarar för forskningen om försöket med basinkomst, kan ännu inte svara på vad experimentet med basinkomst hittills lett till.

– Vi arbetar nu med att samla in data, och eftersom inkomstuppgifter för 2017 först kommer att bli färdig mot slutet av 2018 har vi ett års eftersläpning. Så det kommer att dröja innan vi får svar på våra forskningsfrågor, säger han.

”Vi arbetar nu med att samla in data, och eftersom inkomstuppgifter för 2017 först kommer att bli färdiga mot slutet av 2018 har vi ett års eftersläpning.”

Professor Olli Kangas, direktör för samhälls- relationer på Kela.

Preliminära resultat

Det hänger också på att Socialdepartementets vilja att låta forskningsgruppen göra intervjuundersökningar med de 2 000 deltagarna och kontrollgruppen, vilket i sin tur hänger ihop med regeringens villighet att finansiera en sådan utvärdering.

– Har regeringen en ärlig vilja att få reda på experimentets resultat så borde vi få finansiering av utvärderingen också, tänker jag. I så fall kan vi ha preliminära resultat om hela experimentet klara redan i slutet av 2018, säger Olli Kangas.

Frågorna de vill ställa till deltagarna i experimentet är vilka som fått arbete, vilket slags arbete det var, hur mycket de arbetat och hur inkomsterna sett ut jämfört med om man ingår i det nuvarande socialförsäkringssystemet.

Än så länge finns bara berättelser som Juhas, alltså mediala berättelser i finska och utländska medier.

– Även om många där säger att de vågat starta eget eller söka jobb måste vi vara försiktiga med att dra slutsatser – eftersom de som vågar uttala sig i media kanske inte är de mest representativa, säger Olli Kangas.

En urvalsfaktor för att ställa upp i intervju för en utländsk tidning är att det kräver vissa kunskaper i engelska. Dessutom kanske de som startat eget gärna vill uttala sig eftersom de är i en euforisk nystarts-fas.

– De som inte fått något tillfälligt jobb eller saknar en affärsidé och går lika arbetslösa som tidigare kanske inte stiger fram och uttalar sig. Därför skulle jag vara försiktig med att dra några slutsatser utifrån de människor journalisterna intervjuat, säger Olli Kangas.

Men, nu har experimentet med den finländska basinkomsten ändå pågått under mer än halva tiden, eftersom pengarna började delas ut i januari 2017. Själva experimentet har hittills fungerat smidigt, utbetalningarna sker som de ska, de nödvändiga mätningarna pågår.

Om det skulle bli ett utökat experiment i Finland är det möjligt först från år 2020
Om det skulle bli ett utökat experiment i Finland är det möjligt först från år 2020.
Foto: Mariano Mantel

Endast arbetslösa

– Det går som tåget, eller till och med bättre, eftersom finska SJ inte är så pålitligt utan ofta försenat. Vi är inte försenade ännu. Och då har det ändå funnits åsikter över att vi fick så kort tid på oss att förbereda och planera på ett sådant sätt som vi önskat, säger Olli Kangas.

Det tajta tidsschemat är anledningen till att man valde att koncentrera experimentet på de arbetslösa, och inte testade på andra grupper med osäkra anställningar och små inkomster, som frilansare, egenföretagare, tillfälliganställda och fler i det så kalllade prekariatet.

– Det lär inte bli ett test av dessa grupper efter att experimentet med de arbetslösa är klart i slutet av 2018, eftersom vi inte skulle ha någon tid att förbereda det. Men vi måste starta någonstans, detta är en pilot, säger Olli Kangas.

Om det skulle bli ett utökat experiment är det möjligt först från 2020 i så fall. Då vore det intressant att testa basinkomst på annat vis, med andra grupper men också i andra former som exempelvis i form av negativ inkomstskatt.

– Jag skulle önska att regeringen ville prova ett sådant system eftersom det är lätt att planera och implementera och det skulle inte kosta så mycket, och då med fokus frilansare, små- och egenföretagare, säger Olli Kangas.

Då skulle dessa mikroföretagare få behålla en större del av pengarna de tjänar i stället för att få en basinkomst utbetald.

Oavsett vad som sker i experimentet, menar Olli Kangas, är det existerande systemet med inkomstförmåner, bidrag, arbetsmarknadsstöd med flera åtgärder inte bra. Det gäller särskilt de stöd som är ”eviga”, som man får resten av livet – såvida man inte tar ett tillfälligt arbete, för då räknas man ut.

– Detta byråkratiska system maler sönder människor och de blir rädda för att tappa den lilla summan de fått och som de lovats för alltid. Eftersom det finns sådana inslag i det nuvarande systemet innebär det att många arbetslösa inte skulle acceptera att ta arbetserbjudanden, särskilt inte kortvariga sådana, säger Olli Kangas.

Basinkomstexperimentet ger 2000 arbetslösa, slumpvis utvalda finländare i åldrar mellan 25 och 58 år samma summa, 560 euro
Basinkomstexperimentet ger 2000 arbetslösa, slumpvis utvalda finländare i åldrar mellan 25 och 58 år samma summa, 560 euro. Pengarna har betalats ut sedan 1 januari 2017 och ska betalas till sista december 2018.
Foto: Arto Pitkänen

Vinna eller förlora

Den finländska lösningen har mött kritik. I en rapport från OECD jämför man olika samhällsgrupper i Finland och vilka som skulle vinna eller förlora på att ha basinkomst i stället för att använda befintliga bidrag och stöd. De grupper som förlorar på ett nytt basinkomst-system är ofta personer med barn, till exempel ensamstående föräldrar.

– Möjligen skulle det kunna vara så för vissa grupper eftersom de får särskilda behovsprövade förmåner. Men de är villkorade så att varje euro du tjänar måste dras av från sociala förmåner. Då finns inget incitament att ta arbete. Men med basinkomst får du behålla basinkomsten även om du tar ett arbete, och det har inte testats i OECD-rapporten, säger Olli Kangas.

Resultat i slutet av året

Vad som egentligen blir följden av det finländska basinkomstexperimentet kommer vi alltså att få veta först mot slutet av innevarande år. Dessutom påverkas det av vilka politiska partier som finns i nästa regering och regeringen efter det, påpekar Olli Kangas. Men han tror att oavsett om man bestämmer sig för att skrota basinkomsten eller inte, kommer experimentet att få andra effekter.

– En sak som jag tycker är mycket spännande är att vår arbetsmarknadsminister Jari Lindström (Sannfinländarna) menade att man tar små steg mot basinkomsten. Sannfinländarna var i början kritiska mot basinkomst, så det är intressant att han sa det. Men jag tror också att något kommer att ske. Som det ser ut i dag med socialbidrag, rehab-peng, dagpenning, arbetsmarknadsstöd och så vidare är det alldeles för komplext, olika system som alla har olika regelverk. Ett mer enhetligt system är vettigare än 40 olika system, dessutom mer transparent både för byråkraterna och individerna, säger Olli Kangas.

Pekka Puska är centerpartistisk riksdagsman i den finländska riksdagen, eduskunta, och representerar därmed den sittande regeringens parti. Han sitter i social- och hälsovårdsutskottet och han säger att politiskt råder det konsensus kring att basinkomst är en intressant idé.

– Även nu när vi har en regeringskoalition av Centerpartiet, de konservativa och det blå partiet så är det ändå en majoritet för experimentet, säger Pekka Puska.

Att en majoritet av politikerna anser att basinkomsten är intressant är dock inte samma sak som att politikerna kan tänka sig att införa en sådan, säger han. Men menar att alla partier är helt överens i det Olli Kangas säger – att det befintliga finska socialförsäkringssystemet är för komplicerat och svårt att förstå. Nästa regeringsperiod måste ett nytt system komma till, det räcker inte med att bara försvaga eller förstärka det befintliga systemet.

– Den stora frågan blir hur vi ska aktivera arbetslösa människor. Det är ju inte bra som det blir med dagens arbetslöshetsersättning, att du förlorar pengar om du börjar jobba. Att ta ett jobb, tillfälligt eller annat, måste öka din inkomst. Det måste alltid vara att föredra framför bidrag, säger Pekka Puska.

Därför är intressanta med basinkomsten just att man får behålla pengar man tjänar utöver basinkomsten.

”Även nu när vi har en regerings­koalition av centerpartiet, de konservativa och det blå partiet så är det ändå en majoritet för experimentet.”

Pekka Puska är centerpartistisk riksdagsman i finska riksdagen.

Hel del kvar att diskutera

Kritiken han har mött handlar om systemet är alltför liberalt och kan leda till att icke-behövande människor får pengar.

– Man kan säga att ju mer höger människor röstar, desto mer tänker de att folk fuskar. Ju mer vänster man röstar, desto mindre tror man att folk fuskar med liberalare system. Men för oss politiker ligger den största tveksamheten i vad som skulle ske finansiellt. Blir det dyrare eller billigare för landet med basinkomst? Har Finland råd? Vi hoppas att experimentet ska ge oss några svar på frågan, även om det inte blir fullvärdigt svar på grund av experimentets begränsningar, säger Pekka Puska.

Det finns alltså en hel del kvar att diskutera i eduskunta efter att utvärderingen är klar.

– Om experimentet visar att människor verkligen startar eget företag och är innovativa, är det hoppfullt. Vi vill inte ha ett socialförsäkringssystem som passiviserar människor, vi vill ha ett system som aktiverar dem, säger han.

Basinkomstexperimentet ger 2000 arbetslösa, slumpvis utvalda finländare i åldrar mellan 25 och 58 år samma summa, 560 euro
Basinkomstexperimentet ger 2000 arbetslösa, slumpvis utvalda finländare i åldrar mellan 25 och 58 år samma summa, 560 euro. Pengarna har betalats ut sedan 1 januari 2017 och ska betalas till sista december 2018.
Foto: Arto Pitkänen

560

euro får de finländare som är med i experimentet med basinkomst.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV