USA, Kina och Frankrike ökade sin vapenexport under perioden 2013-2017, enligt ny statistik från fredsforskningsinstitutet Sipri. Flera länder i Asien och Mellanöstern ökade också sin import av vapen medan importen minskade till Europa, Nord- och Sydamerika och Afrika.

Vapenimporten till Mellanöstern har mer än fördubblats de senaste tio åren, enligt Sipri. Det kan förklaras med att flera länder varit inblandade i våldsamma konflikter under perioden.

”Utbredda konflikter i Mellanöstern och en oro för brott mot mänskliga rättigheter har lett till en politisk debatt i Västeuropa och Nordamerika om att begränsa vapenhandeln”, skriver Pieter Wezeman, forskare vid Sipris projekt om vapen och militärutgifter, i ett pressmeddelande.

”USA och europeiska länder är ändå de största exportörerna av vapen till [Mellanöstern] och levererade 98 procent av alla vapen som importerades av Saudiarabien.”

De fem största exportörerna – USA, Ryssland, Frankrike, Tyskland och Kina – stod tillsammans för 74 procent av exporten men mindre länder som Israel, Sydkorea och Turkiet har ökat sin vapenexport kraftigt under 2013–2017.
Indien var under perioden den största importören av konventionella vapen och stod för 12 procent av den totala importen. Saudiarabien var näst störst följt av Egypten och Förenade Arabemiraten.

”Frankrike för en militaristisk politik genom att väpna Armenien, uppmuntra revanschistiska krafter i Armenien och lägga grunden för att nya krig ska kunna provoceras fram i vår region”, sa Azerbajdzjans auktoritäre president Ilham Aliyev via ett uttalande som läses upp av en talesperson i Baku, skriver TT.

Enligt Politico har Frankrike Europas största armeniska minoritet eller ”diaspora” och har traditionellt sett medlat i den flera decennier gamla konflikten mellan Armenien och Azerbajdzjan om Karabach.

Frankrikes utrikesminister Catherine Colonna sa vid ett blixtbesök i Armenien i början av oktober att Paris kommer att leverera militär utrustning till Armenien.

Några dagar efter utrikesministerns blixtbesök undertecknades ett kontrakt om köp av militärutrustning från den franska vapentillverkaren Thales Group.

Enligt Politico undertecknade länderna också en ”avsiktsförklaring” för köp av Mistral luftvärnssystem från vapentillverkaren MBDA – Europas största tillverkare av kryssningsmissiler.

Ländernas respektive ledare har träffats vid flera tillfällen under hösten, då primärt EU och USA har försökt medla. Men Azerbajdzjan har ställt in sin närvaro vid de senaste tillfällena och anklagat västländerna för att stå alltför mycket på Armeniens sida, skriver TT.

Donald Trump och hans advokater har hävdat att hans tal vid ett politiskt massmöte – där han uppmanade sina anhängare att gå till kongressen och ”fajtas utav helvete” – föll inom ramen för den dåvarande presidentens immunitet.

Det avslår nu den federala domstolen, som anser att Trump talade som en presidentkandidat inför nästa val, och inte som en president som utför sina plikter.

De tre domarna konstaterar samtidigt att deras dom inte innebär sista ordet i saken och att Trump kan överklaga beslutet hela vägen till Högsta domstolen.

Beslutet har i första hand bäring för tre separata civilrättsliga fall, där demokratiska kongressledamöter respektive poliser som arbetade i Kapitolium den ödesdigra dagen vill stämma Trump som ansvarig för stormningen för att få ersättning för sveda och värk.

Fredagens beslut får även påverkan för åtalet där Trump ska ställas inför rätta för sina försök att få resultatet efter presidentvalet ogiltigförklarat. Det federala åtalet som letts av den särskilde åklagaren Jack Smith anses vara det tyngsta av de nu pågående rättsprocesserna mot honom.

I ett pressmeddelande uppgav Nuscale förra veckan att företagets planer på att bygga sin första anläggning i Utah avslutas. Beslutet är enligt Reuters ett bakslag för USA:s ambition att motarbeta klimatförändringarna genom kärnkraft, och Nuscales aktier tappade 20 procent i värde efter beskedet.

Sedan 2014 har USA:s energidepartement satsat 600 miljoner dollar (motsvarande cirka 60 miljarder kronor) för att stödja Nuscale och andra aktörers försök att kommersialisera SMR.

Stigande kostnader

Planen för Nuscales ”kolfria” energiprojekt – Carbon free power project (CFPP) – var att utveckla sex reaktorer med en sammanlagd elproduktion på 462 megawatt för lansering år 2030, tillsammans med Utah associated municipal power systems (UAMPS).

Men sedan flera av UAMPS:s medlemmar dragit sig ur projektet på grund av stigande kostnader, bedömer båda parter att tillräcklig betalningsvilja saknas för att driva projektet vidare.

Även om USA:s energidepartement ser beslutet som olyckligt, anses arbetet som utförts hittills inom projektet som värdefullt för framtida kärnkraftsprojekt. Det säger en talesperson som Reuters citerar.

– Även om inte alla projekt kan garanteras framgång, är energidepartementet fortsatt fast beslutet att göra allt vi kan för att implementera dessa tekniker för att bekämpa klimatkrisen och öka tillgången till ren energi, säger talespersonen vidare.

Först i sitt slag

Nuscales SMR-koncept är det hittills enda som getts grönt ljus av USA:s strålsäkerhetsmyndighet, och väntades bli först att kunna tas i bruk. Enligt Nuscales vd, John Hopkins, fortsätter ansträngningarna att ta SMR till marknaden med både nationella och internationella kunder.

Bland annat har Nuscale haft planer på att bygga SMR i Rumänien, Kazakhstan, Polen och Ukraina. Men att bygga kärnkraft i regionen är något kritiker avråder starkt ifrån, efter Rysslands agerande kring kärnkraftverket i Zaporizjzja i Ukraina.