Radar · Nyheter

Valresultat utmanar freden i Colombia

Fernando Vergara/AP/TT | Iván Duque, till vänster, från partiet Centro Democrático.

Ett högerparti som var emot fredsavtalet med Farcgerillan får flest röster i valet till kongressen i Colombia. Farc, numera ett parti, fick däremot inte många röster.
Valresultatet väntas få stor påverkan på fredsprocessen, säger en expert till TT.

Colombianerna har röstat fram nya representanter i kongressen i det första valet i landet sedan Farcgerillan lade ner sina vapen och förvandlades till ett politiskt parti. Expresidenten Álvaro Uribes högerparti Centro Democrático fick flest röster, enligt ett preliminärt resultat när över 90 procent av rösterna räknats. Partiet har starkt motsatt sig villkoren i fredsavtalet med Farc.

Experter bedömer att en framtida högerregering skulle kunna stoppa resterande åtgärder från fredsavtalet, till exempel ett löfte om att gerillamedlemmar kan slippa fängelse om de betalar offren pengar.

Manuela Nilsson, som forskar på fredsprocessen, menar att det finns en stark medvetenhet i Colombia om att valresultatet kan ha stor påverkan.

– Det är en stor fara. Jag besökte Colombia i september och då fanns tydliga tecken på att fredsavtalet är i fara och att det finns starka grupper som är emot det. Redan då hade regeringen inte uppfyllt vissa saker som de lovat i fredsavtalet, säkert för att de visste att valet kunde påverka hela processen, säger Nilson som är universitetslektor på Linnéuniversitetet, till TT.

Centro Democrático leder i senaten och ligger tvåa i underhuset, där liberala Partido Liberal Colombiano leder knappt. Inget parti får majoritet i någon av kamrarna.
Fredsavtalet innebar att Farc garanterades tio platser i kongressen. Och det nya partiet tycks inte få röster nog för fler platser än så. Farc har enbart fått 0,22 procent av rösterna till underhuset och 0,35 procent av senatsrösterna, enligt nyhetsbyrån Reuters.

Colombianerna röstade även i två primärval inför presidentvalet i maj. Iván Duque från Centro Democrático och Gustavo Petro från Movimiento Progresistas vann klart bland sina anhängare och kommer att leda varsin koalition inför valet, enligt resultatet.

Duque är en protegé till expresident Uribe och står bland annat för hårdare tag mot landets återstående gerilla. Petro står för en tydlig vänsterpolitik och vill skapa en socialistisk ekonomi med tyngdpunkt på jordbruk i stället för på olja som är Colombias största exportvara. Duque har i tal påpekat oron i grannlandet Venezuela och sagt att ett vänsterstyre i Colombia kan leda till ekonomisk kollaps, skriver Reuters.

President Juan Manuel Santos, som skrev under fredsavtalet i november 2016, kommer att sitta kvar som president till augusti.

Inga misstankar om valfusk har rapporterats. Det enda smolket i bägaren var uppgifter om att valsedlar för primärvalen tog slut i vissa vallokaler. Åklagare kommer att inleda en utredning för att klarlägga vad som har hänt. Valdeltagandet var knappt över 40 procent.

Fakta: Fredsavtal efter 50 år av konflikt

Den marxistiska gerillarörelsen Colombias väpnade revolutionära styrkor (Farc) bildades 1964 sedan vänstern utestängts från det politiska systemet i landet. Farc var ursprungligen en revolutionär rörelse som förespråkade jordreformer.

Olika vänsterrebellgrupper, högerpolitiska paramilitärer och knarkkarteller har dragits in i konflikten som rasat sedan dess. Uppskattningarna varierar men en statlig utredning har kommit fram till att omkring 220 000 människor, varav 80 procent civila, har dött i konflikten sedan 1959.
Fredssamtal mellan regeringen och Farc påbörjades i november 2012 och hölls i Kubas huvudstad Havanna. Parterna enades om ett fredsavtal den 25 augusti 2016. Men de colombianska väljarna röstade, med mycket liten marginal, oväntat nej till avtalet i folkomröstningen den 2 oktober.

Nya samtal inleddes, och parterna enades om ett nytt fredsavtal den 12 november i Havanna. Det godkändes av kongressen den 1 december. Colombias president Juan Manuel Santos fick i december 2016 Nobels fredspris för sitt arbete med att få slut på landets inbördeskrig.