Glöd · Under ytan

Mindre stat och mer frihet med basinkomst

Att vilja vara aktiv ligger i människans natur, och alla gör vi saker som vi inte får betalt för.

På veckans Under ytan drar Vladan Lausevic upp konturer för en liberal basinkomst. Det är andra delen i Syres serie om olika ideologiers ingång till basinkomst.

Varför ska en som liberal vara för basinkomst? Ja, historiskt sett är basinkomst en liberal idé. Den liberale tänkaren Thomas Paine förespråkade en tidig version av basinkomst under 1700-talet. 1900-talsliberaler som Milton Friedman och Friedrich Hayek förespråkade liknande idéer med hänvisning till den fria marknadens brister. Och som sociallibertarianen Matt Zwollinski säger är det viktigt för ett demokratiskt samhälle att individen kan praktisera sina friheter och rättigheter. För stora klyftor och känslor av otrygghet och exkludering hos individen riskerar att leda till mindre fria, demokratiska och toleranta samhällen.

Nu gäller det hur – inte om

Debatten om basinkomst har förändrats i Europa sedan 1980-talet. Det handlar inte längre om huruvida det är möjligt eller omöjligt att ha basinkomst som trygghetssystem. Istället handlar debatten främst om hur och till vilken grad det går att införa basinkomst. Tankarna om basinkomst fångar upp synen på välfärden, arbete och människan. I grunden är människan villig att arbeta, vara aktiv och förverkliga sig. Vi gör dagligen massor med grejer som är obetalda, som att ta hand om äldre och barn, vara föreningsaktiva och kreativa genom målning eller skrivande. Välfärdsstaten har historiskt sett, trots sina problem, också haft positiva effekter på människors levnadsstandard tack vare bättre tillgång till skola, vård och omsorg. Men den kan reformeras vidare och göras bättre för framtidens generationer.

Idéer om basinkomst kan landa i en mycket bra kompromiss och en lösning för fler individer i vårt samhälle. Välfärdsstaten kommer inte att försvinna i en nära framtid, men den kan göras billigare, effektivare och ödmjukare. Mer av människors obetalda arbete och aktiviteter kan belönas och tryggas. Fattigdom kan bekämpas snabbare och det blir lättare att hitta långsiktig och meningsfull sysselsättning som stärker människans psykiska välmående mer än att känslan av att tvingas ta vilket jobb som helst.

Basinkomstlinjen uppfyller idealen från både bidragslinjen och arbetslinjen = grundläggande social trygghet + stimulans till sysselsättning. Oavsett argumenten kring robotisering och automatisering i relation till jobb är basinkomsten lika med ett mer välmående, ödmjukare, trevligare samhälle att leva och verka i.

Nya möjligheter

Dagens system med socialförsäkringar har sina problem. Handläggare på Arbetsförmedlingen och socionomer i kommunerna ägnar mycket av sin arbetstid åt att hantera utbetalningar och arbetslösa individer.

Den som ansöker om försörjningsstöd, bidrag vid arbetslöshet eller studier förväntas fylla i dokumentation, bli kontrollerad och delta i olika program. För många individer kan det upplevas som påträngande och ansträngande. Att från liberalt håll vara för basinkomst handlar främst om att underlätta vardagslivet för individen, reducera statens storlek och kostnader, göra samhället friare.

Eftersom basinkomsten hänger ihop med välfärdsstatens reformer och förnyelse kommer det att finnas ett system för vilka som kan få tillgång till basinkomst.

Argument mot basinkomst är ofta baserade på tanken att den skulle försvåra för mänsklig rörlighet och invandring överlag.

Men i grunden handlar det om hur systemet utformas i relation till beslutsnivån och folkbokföringen. Sverige i dag är både en högskattestat med välfärdsstat och ett EU-land och invandringsland.

Delstaten Alaska har en årlig basinkomst även om den ingår i den amerikanska federationen med federala välfärdsprogram, och amerikaner från andra delstater flyttar till Alaska. Likadant gäller för städer som Utrecht i Nederländerna eller Stockton i Kalifornien som experimenterar med basinkomst utan att hindra andra människor från att flytta dit.

Basinkomstförsöket i Finland visar att ledande politiker och andra samhällsaktörer har förstått att förändringar och nya idéer behövs och bör prövas inför framtiden. Basinkomst erbjuder också möjligheten för kompromisser mellan politiska aktörer som är gal och progressiva, som gröna, liberaler och socialister. En mycket pragmatisk lösning med tanke på frågor om hur svenska välfärdsstaten ska utvecklas inför 2020-talet.

Den ekonomisk-liberala argumentationen för basinkomst baserar sig även på att Sverige redan a) ”har basinkomst” b) har ekonomiska resurser för basinkomstpolicy. Garantipensionen och barnbidraget ges till många av samhällets medlemmar snabbt och utan krav på motprestation. Med tanke på antalet arbetslösa, studerande eller hemlösa i Sverige skulle basinkomsten kunna göra enorm skillnad samtidigt som den skulle kunna finansieras med befintliga resurser.

Till den som saknar inkomst

Basinkomstsystemet skulle kunna avgränsas till att gälla alla som är bosatta och folkbokförda i Sverige i åldern 19 till 64 (efter gymnasiet och innan pensionen). Det skulle gynna Sveriges ekonomiska utveckling att fler människor nås av basinkomsten, känner sig trygga och stimuleras till sysselsättning som gynnar både individer och samhället.

Ett mycket konkret förslag finns hos den ekonomisk-liberale basinkomstförespråkaren Christian Engström, som menar att basinkomsten kan finansieras genom att vi lägger ner Arbetsförmedlingen och CSN och inför en enhetlig moms på 25 procent på konsumtion. Avbyråkratisering skulle frigöra resurser eftersom arbetslösa kan hitta jobb via bemanningsföretag och studenter får basinkomst under sin studieperiod.

Den ekonomisk-liberala tanken är att basinkomsten i första hand ska gå till den som är utan arbete eller jobbar extra med kortare uppdrag. Nivån på basinkomsten skulle kunna vara 9 000 kr som månadsvis ges till den som är utanför arbetsmarknaden eller tjänar under exempelvis 13 000 kronor i månaden. Att ge alla som bor i Sverige 9 000 kronor i månaden skulle kräva över 800 miljarder kronor, vilket kan jämföras med att Sveriges budget brukar vara över 900 miljarder. Med basinkomsten kan individen få tillräckligt mycket för sina basala behov som mat, boende och transport. Det ger individen mer frihet och trygghet att kunna fokusera på annat och med tiden söka sig till bättre alternativ som högre betalda jobb eller eget företagande.

Ett enkelt sätt att sköta basinkomsten institutionellt vore att Skatteverket spelar en central roll så länge som det finns inkomstskatt i Sverige. Med hjälp av sina datatjänster och handläggare kan Skatteverket mer eller mindre automatiskt betala ut basinkomst till den individ som behöver det. Programmen känner av vilka individer som betalar skatt och vilka som har tjänat för lite i relation till basinkomstpolicyn. Därmed avgörs elektroniskt och utan mycket administration om den folkbokförde ska betala skatt eller få basinkomst. Det skulle också kunna finnas regler för utlandsvistelse, till exempel en tremånadersregel.

Från liberalt håll vore basinkomst ett steg i rätt riktning eftersom det innebär minskad välfärdsstat, mindre paternalism och ett mer oberoende liv för individen. Samtidigt som individen stimuleras och även får hjälp att söka sig vidare till någon sysselsättning som kan ge mer i inkomst.

Progressiv liberalism

Basinkomst skulle kunna göra en enorm skillnad för samhällsmedlemmar i olika åldrar som befinner sig utanför arbetsmarknaden. Till exempel ungdomar och nyblivna medborgare skulle få möjlighet att ta enklare jobb eller utbilda sig för att hitta nya och bättre jobb på lång sikt. Också med tanke på att det under de senaste åren talats om behoven av att förnya liberalismen erbjuder basinkomsttanken en möjlighet för fler liberaler att verka i reformistisk och progressiv anda. Med basinkomsten blir Sverige friare, mer välmående och bättre.

Vladan Lausevic, medlem i Liberalerna och GAL-debattör
Vladan Lausevic, medlem i Liberalerna och GAL-debattör.
Foto: Privat
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV