Radar · Nyheter

Vätgas ska ge nollutsläpp

Stålindustrin är mycket energikrävande och står idag för stora koldioxidutsläpp.

Ett fossilfritt Sverige är ett av regeringens miljömål. Genom att byta ut kol mot vätgas hoppas järn- och stålindustrin kunna eliminera sina utsläpp av växthusgaser. En pilotanläggning planeras till Luleå och Malmfälten och blir troligen den första i världen att använda tekniken i stor skala. 

Riksdagen har beslutat att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045. Således satsar regeringen 300 miljoner kronor per år mellan 2018 och 2040 på omställningen till en fossilfri industri. Järn- och ståltillverkningen står för 36 procent av industrins utsläpp av växthusgaser i Sverige. För att järnmalmen ska bli stål används traditionellt kol som reduktionsmedel. Det är detta kol som i sin tur orsakar utsläppen av koldioxid.  

Men det finns andra sätt att framställa stål på. SSAB, LKAB och Vattenfall har gått samman i en satsning där vätgas används istället för kolet. Gasen ska produceras av fossilfri elektricitet, och orsakar inga andra utsläpp än vattenånga. 

Mårten Görnerup är vd för Hybrit, det bolag som driver projektet. Han berättar att själva tekniken egentligen inte är ny, men att den aldrig tidigare prövats i den här omfattningen. 
– Att reducera järnmalm med vätgas för att producera järn har man känt till sedan 50-talet. Det som är nytt är att det görs i den här skalan. Sverige har kompetens inom alla de här områdena och Luleå och Malmfälten är förmodligen det bästa stället på jorden att utprova denna tekniken i pilotskala på.

Det krävs enorma lagringsutrymmen för vätgasen, men storskaligheten ligger också i hela omställningsprocessen. 
– Det är alltid svårt att ställa om. Den teknik vi använder idag togs fram för över 1000 år sedan. Att byta princip fullständigt ställer stora krav på ren teknikutveckling, men även på att få hela processkedjan att hänga ihop – att få fram tillräckligt med energi och skapa en produktionsanläggning för järnframställning med vätgas i stor skala.

Mårten Görnerup uppskattar att produktionskostnaderna kommer att öka med 20 till 30 procent, men att det på längre sikt kommer att bli lönsamt. Om en pilotanläggning byggs, något som nu är under utredning, kommer den att stå klar 2020. 
– Vi har gjort en väldigt noggrann förstudie och vi har inte identifierat några oöverstigliga hinder, och inte heller några nya risker. Utmaningen ligger i storleken på omställningen men vi tror att allting är görbart, säger Mårten Görnerup.