Lyckat försök med subventionerad terapi

Korridoren är lång och det är högt i tak i kontorshotellet i centrala Helsingborg. Här hyr psykologen Jonas Claesson in sig i ett rum för att kunna ta emot sina patienter. I rummet står två fåtöljer mittemot varandra och på väggen hänger en tavla med en gigantisk våg i turkost vatten. Jonas mottagning ingår i Region Skånes vårdval för psykoterapi, där patienter med ”lättare till medelsvår” depression, ångest eller stress själva kan välja terapeut, efter samråd med läkare. I många landsting är det långa väntetider för att få träffa vårdcentralernas psykologer, en väntetid som kan vara förödande för patienten. Och alternativet att besöka en privat mottagning kan bli dyrt.

– Vid en skattefinansierad taxa kommer även patienter som inte är så välbeställda. I dag får de behandling som tidigare enbart välbeställda personer fick. Vilket i sin tur gör att spring på vårdcentralen minskar, tablettintaget minskar, såsom insomningstabletter och antidepressiva. Personer återgår snabbare till arbete, beskriver Jonas.

Mycket lidande och stora kostnader

Att sätta in insatser tidigt har visat sig vara centralt för att människor snabbare ska kunna må bättre. När patienter redan varit sjukskrivna en tid innan de får hjälp, kan det innebära långa sjukdomsförlopp med mycket lidande och stora kostnader för samhället som följd. Det är en av anledningarna till att landstinget i Skåne valde denna modell, där patienten alltså får välja mottagning själv, men landstinget betalar (max 25 tillfällen). Systemet liknar det i Tyskland där det är gratis att gå i terapi.

”Cirka 80 procent av patienterna som går här uppger att de fått en signifikant förbättring.”

– Om en människa som har ett utmattningssyndrom inte behandlar detta, vet vi att hippocampus i hjärnan kan krympa, man blir oftare förkyld på grund av att immunförsvaret försvagas. Depression, ångest och suicidtankar är vanligt.

Minskade sjukskrivningar

Antalet fall av just utmattningssyndrom, tidigare kallat utmattningsdepression eller utbrändhet, har sexdubblats på bara sju år i Sverige och stressrelaterade sjukdomar är numera den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Psykiska besvär kan yttra sig som fysiska (somatiska) som många istället söker vård för. Det gör att mörkertalet kan vara ännu större.

– Jag kan se en avlastning av kroppslig sjukvård. Problem som är primärt psykologiska ger somatiska besvär. Jag kan också tänka mig att acceptansen för att söka för psykiska bekymmer har ökat som en följd av den här satsningen, menar han.

Inledningsvis kunde patienter enbart remitteras till kognitiv beteendeterapi (KBT) och de första utvärderingarna av de patienter som gick i KBT innan sjukskrivning visade att sjukskrivningarna minskade med 26 procent. Dessa patienter åt dessutom mindre läkemedel. Numera finns även psykodynamisk (PDT) och interpersonell terapi (IPT) med i projektet.

– Vi mäter hur de mår när de kommer och hur de mår i det sista samtalet, och tre månader efter sista samtalet. Vi ser en väldigt stor skillnad, cirka 80 procent av patienterna som går här uppger att de fått en signifikant förbättring, berättar han.

Jonas är inte överraskad över resultatet, det handlar om att en större grupp människor får tillgång till de terapeutiska verktygen.

– Det finns verktyg som är evidensbaserade som människor inte har tillgång till. Dessa verktyg kan ha motsvarande effekt som antidepressiva. Om patienterna lär sig de här teknikerna, att utveckla ett nytt beteendemönster som är gynnsamt, kommer de sannolikt att må bättre. Det handlar inte om att ge tips och råd, utan att titta på vad patienten själv kan göra åt situationen, beskriver han.

En annan sanning i psykologvärlden är att det är avgörande för behandlingen hur bra kontakt patienten får med psykologen. Det är viktigare för resultatet än vilken terapiform som används.

– Jo, det handlar väldigt mycket om personkemi för att man ska kunna jobba med patientens innersta tankar.

”Behövde hjälp”

En av dem som går i terapi hos Jonas är Jacob Karlsson. Han har haft ångest, illamående och depression – symptom från stress och utmattning. Han besökte först en annan psykolog där han inte kände sig hjälpt.

– Vi pratade för generellt. Det var ett ytligt samtal som inte kändes rätt. Här är det mer grundligt. Jag känner mer tillit till Jonas, beskriver han och fortsätter:

– Hittills känner jag att jag tänker på ett bättre sätt. Jag lär mig att hantera situationer och tankegångar, vilket gör mig mindre stressad, både privat och på jobbet. Jag jobbar i dag. Jag hade tur för att min pappa driver ett företag som behövde tillsätta en position. Det gjorde att jag vågade lämna mitt tidigare jobb.

Jacob beskriver hur hans tidigare arbetsgivare inte tog situationen på allvar och inte var beredd att ändra Jacobs arbetssituation tillräckligt.

– Jag tog semester men det blev ändå inte bättre. Till en början kämpade jag själv, och kände att det hjälpte lite att prata med vänner. Men till slut kände jag att jag behövde professionell hjälp. Jag har alltid varit väldigt negativ till medicinering och blev refererad till den här mottagningen av en bekant.

”Män ska vara starka och stängda. Men det är mycket starkare att söka hjälp. Då har du utmanat normerna och det visar att du är starkare”

Terapi är fortfarande tabubelagt för många. Innan intervjun diskuterade vi huruvida Jacob ville vara med i artikeln, men för Jacob var det viktigt att ställa upp. Anledningen är tydlig:

– Om jag berättar detta, kommer jag kunna hjälpa någon annan då? Jag tror att svaret är ja. Jag vill uppmana fler att söka hjälp om man upplever symptomen! Och uppmaningen är framför allt riktad till män – vi ska vara starka och stängda. Men om du inte pratar om problemen, släpper ut dem, så tär det på dig. Det är mycket starkare att söka hjälp. Då har du utmanat normerna och det visar att du är starkare, säger han med beslutsamhet och lägger till:

– Nu känner jag mig starkare mentalt än tidigare, som Jacob 2.0.

Han fokuserar blicken och blir resolut i betoningen. Att Jacob brinner för det här ämnet är uppenbart, han vill inte att andra ska behöva gå igenom det han har gjort. Han har också två tydliga tips som han menar är bra även för alla som inte upplever symptom ännu, för att slippa hamna där:

– Jag har alltid tränat mycket. Min stresströskel var väldigt hög. Nu i återhämtningen har det också hjälpt mycket. Om du inte gillar att träna – gå långa promenader i naturen! Känn efter dofter och var medveten om din miljö.

Det andra tipset är något som många säkert känner igen sig i:

– Att lägga undan ”det digitala knarket” eller åtminstone fasa ut det lite grann. Jag började minska ner på det efter att ha lyssnat på en hjärnforskare. Jag har raderat Facebook, snart även Instagram och Snapchat. När jag kommer hem efter jobbet vill jag göra något annat. Träna, prata med familjen, umgås, läsa en bok, kolla på en blomma. Vår hjärna är densamma som för 40 000 år sedan och den behöver avkoppling.

Jacobs insikter kring det digitalas påverkan är inte tagna från luften. Has the smartphone destroyed a generation? är titeln på en omdebatterad artikel i den amerikanska tidningen The Atlantic, som lägger fram bevis på att väldigt många hälsorelaterade problem har eskalerat de senaste 10 åren, det första årtiondet med smartphones.

Tonåringar får till exempel mindre sömn och känner sig mer ensamma än tidigare generationer. Även studien #Statusofmind, från brittiska forskningsinstitutet Royal Society for Public Health såg ett samband mellan psykisk ohälsa hos unga och tid på sociala medier.

Arbetssättet i Skåne har inte bara besparat många människor mycket lidande utan även sparat mycket pengar för samhället. Enligt den hälsoekonomiska utvärderingen av när projektet inleddes i Skåne ger varje patient som går i KBT-terapi 62 000 kronor på tre år i minskade kostnader för samhället.

– Det innebär en besparing på minst fem gånger pengarna, förklarar Ulf Hallgårde, en av hjärnorna bakom systemet i Region Skåne, numera pensionär.

Det smarta i systemet är att landstingen ersätts för satsningen genom den så kallade Rehabiliteringsgarantin. Försäkringskassan är de som sparar pengar på exempelvis minskade kostnader för sjukskrivning och rimligtvis är det deras budget i slutändan som bekostar behandlingarna.

– Vi har inte råd att inte ha råd. Om vi inte går in tidigt kommer vi med större sannolikhet få större problem senare. Det handlar också om mycket kostsam sjukvård, konstaterar Jonas Claesson.

Arbete vs kapital

Samhället skulle kunna gå in ännu tidigare, med bredare insatser, för att förebygga arbetsrelaterad ohälsa. Det menar Roland Paulsen, biträdande universitetslektor i sociologi på Lunds universitet och debattör.

”Det är rätt självklart att det är någonting med det här samhället som gör att vi mår dåligt”

– Ungefär tio procent av svenskarna tar antidepressiva. Då är det ju, som jag ser det, rätt självklart att det är någonting med det här samhället som gör att vi mår dåligt. Borde vi byta kurs eller göra revolution eller vad som helst? I stället så pratar vi om kemiska obalanser, som jag bara tror är symptom på en mycket större struktur, beskriver han i en intervju i tidningen Bon.

Roland Paulsen, av många ansedd som ideologisk visionär, lyfter basinkomst och arbetstidsförkortning som möjliga vägar framåt. Han sätter stort fokus på de möjligheter som den teknologiska utvecklingen har fört med sig, att människor inte skulle behöva arbeta lika mycket som tidigare. Och det är den traditionella konflikten mellan arbete och kapital som behöver få nytt ljus på sig för att dessa idéer någonsin ska kunna bli verklighet, menar han.

– Det där är något som jag säger lite för sällan. Jag ser det som det absolut mest fundamentala, en självklar maktobalans som ligger till grund för det här. Om man sänker arbetstiden skulle det bli dyrare att anställa och det är väldigt många emot. Det förklarar dock inte varför facket går med på det.

Flera pilotprojekt

På senare tid är det fler fackförbund som börjat arbeta för arbetstidsförkortning, dock främst inom offentliga yrken. Nattarbetande sjuksköterskor i Göteborg och Halland med 32–30 timmarsveckor, socionomer med sex timmars arbetsdag i Östersund och liknande pilotprojekt till exempel på äldreboende i kommuner runt om landet, är några exempel.