Energi · Recension

Skogsbruket som låter skogen vara skog

RECENSION. Skogen har vi alla en föreställning om, begreppet rymmer många olika aspekter – ekologiska, ekonomiska, sociala. Så skriver författaren Mikael Karlsson, som på ett åskådligt sätt skildrar den svenska skogen och Sveriges skogsbruk mellan Ystad och Haparanda. Boken är rik på fakta men lätt att läsa. Mikael Karlsson berättar bildrikt och förtydligar med foton, teckningar och andra illustrationer, ofta hans egna.

Bokens syfte är allvarligt. Inledningsvis beskriver han dagens skogsbruk, som inte följer skogens naturliga förutsättningar. Istället skövlas skogen. Efter slutavverkning ska marken enligt lag beredas och nya träd sås eller planteras. Denna metod utarmar jorden, den biologiska mångfalden försvinner och på sikt finns inte ens en ekonomisk lönsamhet kvar. Så ser det svenska skogsbruket ut i dag, och metoden marknadsförs som ”den svenska modellen”. Hur kunde det bli så? Vi får läsa om olika skogsvårdslagar sedan 1903 som skulle skydda skogen och reglera återväxten, men som enligt Karlsson alltid kom för sent. Den växande sågverksindustrin och den omättliga pappersindustrin har krävt mer och mer råvara. Av helt orörd skog i Sverige finns i dag bara en procent kvar.

”Konsten att hugga träd och ha skogen kvar” utvecklar det lönsamma skogsbruket som följer naturens lagar – med naturen, inte mot den. Karlsson följer den så kallade Lübeckmodellen. Där ser man till att de många processer som ständigt pågår i en skog i möjligaste mån kan pågå även i den brukade skogen – över, under och i markskiktet. Processkydd kallas denna metod. Lübeckmodellen kan tillämpas överallt där skog växer och får växa naturligt. Metoden är ekonomiskt lönsam och gynnar biologisk mångfald, som är en av grundförutsättningarna för livet på jorden.

Utgångsläget för detta naturanpassade skogsbruk kan vara helt olika. Allt från naturskog – med lite inverkan av mänskliga aktiviteter – till plantage. Allting är möjligt, jorden kan läka, den har varit med om katastrofer förr, skriver Karlsson. Och här börjar boken bli handbok: hur går jag tillväga med min skog? Hur är de ekonomiska förutsättningarna? Hur kan jag skydda återväxande skog mot vilt? Ja, med hägn – men hur? Michael Karlsson tar en i handen och för den intresserade genom skogen. Röjning – ja eller nej? Och varför?

Om Lübeckmodellen är så bra, varför har inte hela Tyskland ställt om till denna modell? Där liksom här i Sverige är skogsindustrin den största motståndaren. Nu är det inte längre främst papper utan biobränslen som ska pressas fram ur skogen. En skogsindustriellt baserad bioekonomi vill intensifiera skogsbruket. Man kör med enormt påkostade reklamkampanjer. ”Vi planterar två träd för varje träd som avvecklas” lyder skogsindustrins paradslogan. Det är precis vad skogsbiologer och naturvårdare varnar för. Man kan inte kalla ständigt nyplanterade täta barrträdsplantager för skog, menar de, och påpekar i en debattartikel i Miljömagasinet den 2 februari att ”det är lika korkat som att hävda att Östersjön skulle må bra bara för att den innehåller mycket vatten”.

Sist i sin spännande och lärorika bok hänvisar Mikael Karlsson till stiftelsen Ecoforestry foundation som han själv har grundat. Allt för att stärka ett ekosystembaserat skogsbruk i Sverige. ”Jag har en dröm – starta reGreening”, skriver han där på hemsidan.



Konsten att hugga träd och ha skogen kvar