Nyhetsmagasinet Syre Nummer 237 fredag, 9 februari 2018
Radar – Nyheter

Svenska köp av kolkrediter döms ut

Energimyndighetens köp av utsläppsrätter möter kritik. Planterade träd i Uganda anses varken förbättra miljön eller hjälpa lokalbefolkningen till ett bättre liv.

I Kachung i Uganda driver det norska bolaget Green resources ett trädplanteringsprojekt. Företaget handlar också med utsläppsrätter och har en trogen köpare i den svenska Energimyndigheten.

Verksamheten är omstridd, bland annat avslöjade Kalla fakta 2015 allvarliga missförhållanden hos lokalbefolkningen till följd av Green resources exploatering.

Efter avslöjandet krävde Energimyndigheten att Green resources måste förbättra sig på ett antal punkter, och nu menar man att bolaget har nått upp till en nivå som rättfärdigar fortsatt stöd.

Men forskning visar att stora problem kvarstår och flera organisationer protesterar mot projektet. I ett kravbrev uppmanar de Energimyndigheten att häva kolkreditsavtalet med Green resources.

En av organisationerna som skrivit under brevet är Afrikagrupperna där Marja Wolpher är projektledare och sakkunnig. Hon anser att det finns stora brister i hur lokalbefolkningen behandlas.

– Det har getts många löften om utveckling som inte infriats. Jobb, infrastruktur, skolor, brunnar, delvis sådant som egentligen är statens ansvar, men som företaget har lovat ska komma med investeringen.

Ett annat problem är själva plantagen, som inte utgörs av inhemska träd utan av främmande arter som tall och eukalyptus. Förutom att vara invasiva är de mycket vattenkrävande. Organisationerna vill att Energimyndigheten ser över investeringen i Green resources och försöker påverka dem att agera ansvarsfullt mot lokalbefolkningen.

– Svenska myndigheter bör inte kompensera för utsläpp de gör här genom investeringar i en trädplantage i Afrika som innebär människorättskränkningar, säger Marja Wolpher.

Det har gjorts flera studier om situationen i Kachung, bland annat av Sveriges Lantbruksuniversitet.

– Vi tycker att problemet är att Green resources har fått det att framstå som att lokalbefolkningen har påverkat sin miljö negativt, och att plantagen framställs som ett slags räddning, säger Flora Hajdu, projektledare.

Hon och hennes kolleger menar också att FN-systemet CDM, som stödjer den här sortens verksamheter, är problematiskt i sig.

– Man måste visa att miljön har blivit förstörd, men det är svårt att veta om det har med lokalbefolkningen att göra. I det här fallet har det till exempel varit inbördeskrig och folk har flyttat mycket. Men det är ingenting som problematiseras, utan man tittar bara på hur mycket koldioxid träden tar upp.

Energimyndigheten säger sig för närvarande inte ha möjlighet att bemöta kritiken utan hänvisar till ett skriftligt svar ställt till Oakland Insitute, som har undersökt förehavandena i Kachung och skrivit under kravbrevet.

Där står att myndigheten strävar efter att förbättra Green resources projekt och minska de negativa konsekvenserna för lokalbefolkningen. I mitten av året ska projektet granskas på plats, och myndigheten bjuder in företrädare för Oakland Institute att närvara.


Nummer 237 fre 9/2-18

Fler nummer

Innehåll

Nummer 237

fre 9/2-18 Fler nummer