Energi · I blickfånget

På cykel till Paris och båt till Latinamerika

Per Holmqvist och hans familj har gjort era långresor med tåg och båt, bland annat till Latinamerika.

Listan kan verkligen göras lång över allt som Per Holmqvist har företagit sig och åstadkommit som miljöaktivist. Redan 1987 bestämde han sig för att sluta flyga, han har arbetat mot kärnkraft med Maud Olofsson och startade en ekobutik när det fortfarande sågs som något udda.

Per Holmqvist är en pionjär när det kommer till miljö- och solidaritetsfrågor. I början av sjuttiotalet var han en av dem som ordnade demonstrationer mot kärnkraft, arbetade för solidaritet och hade ett starkt miljöengagemang.

– Jag var med och drog igång Luleås första demonstration mot Kärnkraft som samlade 75 deltagare. En av medarrangörerna var Maud Olofsson. Sedan dess har vi valt lite olika sätt att arbeta på, säger han och ler.

Per har aldrig upphört med sitt engagemang på gräsrotsnivå för miljöfrågor, mot kärnkraft, i sitt arbete för medborgarlön och landsbygdsutveckling. Han har varit aktiv i Jordens vänner, arbetat för att minska bilismen och var en av grundarna till Miljöpartiet. I slutet av nittiotalet startade han även den första nätbutiken för närproducerade och ekologiska livsmedel med uppåt hundra olika leverantörer.

– Vi bodde då ute på landet i Kalix kommun och hade nyligen dragit igång ett föräldrakooperativt dagis. Vi behövde köpa in bra och ekologiska livsmedel och samarbetade även med den lokala butiken i byn. Plötsligt hade vi Norrbottens mest ekologiska sortiment, berättar Per.

Butik och restaurang

Nätbutiken växte och blev så småningom en fysisk butik i Luleå. Sedan 2007 driver han ekobutiken och veganrestaurangen Nordansmak.

– Det jag är mest stolt över med Nordansmak är ändå att vi är ett socialt företag, säger Per med eftertryck. Alla som anställts förutom jag själv har varit långtidsarbetslösa och har genom Nordansmak fått en chans att komma in på arbetsmarknaden.

Målsättningen med Nordansmak var att öka utbudet av ekologiska livsmedel, något de verkligen har lyckats med.

– I dag kan man hitta liknande varor på Willys och Coop, något som slår ekonomiskt mot butiken. Samtidigt är det naturligtvis roligt att efterfrågan på ekologiska produkter generellt ökar.

I stället har de lagt större fokus på dagliga veganska soppluncher, kaféverksamhet och frekventa föredrag och musikevenemang för att bredda verksamheten och få det att gå runt. Frågor som till exempel basinkomst och miljöfrågor debatteras flitigt i deras lokaler. Några är till och med så pass måna om att Nordansmak ska kunna finnas kvar i Luleå att de går in och stöttar verksamheten ekonomiskt.

<strong>Per Holmqvist älskar att starta projekt
Per Holmqvist älskar att starta projekt. Nu arbetar han för att dra igång en lokal solpark söder om Luleå.
Foto: Matilda Holmqvist

Långresor utan flyg

År 1987 gjorde Per ett medvetet val att sluta flyga för klimatets skull. Trots detta har familjen rest på många långresor över världen. På nittiotalet gav Per och hans fru ut en bok om att resa jorden runt med små barn utan att flyga. Den heter Små luffare i Latinamerika och är en resehandbok till småbarnsfamiljer. Boken har använts flitigt av studiecirklar. Små luffare i Latinamerika bygger på egna erfarenheter då de i mitten av nittiotalet reste tillsammans med sina då ett respektive två år gamla barn. Ursprungstanken var att resa jorden runt utan att flyga. Familjen började med att ta sig till USA med båt, därifrån gick resan till Latinamerika. Med buss, tåg och båt besökte de länder som Mexiko, Panama, Guatemala, Honduras, El Salvador, Nicaragua, Costa Rica, Colombia och Venezuela.

– Vi bokade plats på en båt över Stilla havet när vi var i Mexiko. Men det visade sig att de inte tillät barn under två år att åka med.

Istället fick Per och hans familj avbryta sin jorden-runt resa och långsamt börja ta sig tillbaka till Europa och Norrbotten.

– Vi hade bokat och fått plats på det pyttelilla kryssningsfartyget Amazing Grace. Det låg för ankar utanför en liten ö söder om Guadeloupe och skulle ta oss hela vägen från Guadeloupe till Miami, trodde vi.

Men kapten ville något annat och beordrade två ur besättningen att sjösätta en livbåt och sätta iland den lilla familjen på en ö som saknade både butik och hotell. De var strandsatta. En dam på ön gav dem husrum och försökte hjälpa dem att boka plats på en annan båt. Men det visade sig vara lättare sagt än gjort och de blev till slut tvungna att boka ett flyg till Miami. Därifrån fortsatte de med båt över Atlanten till Genua i Italien och vidare till Sverige.

– Men det var fantastiskt att få göra en sådan resa, säger Per med eftertryck. Att stå vid en busshållplats i Guatemala och säga: ”Ska vi ta den eller den bussen? Vi tar den som är snyggast”. Det är en enorm frihet. Något helt annat än att bara sätta sig på ett flygplan och 28 timmar senare vara framme på andra sidan jordklotet.

”Före min tid"

De reste till USA och Latinamerika under föräldraledigheten med föräldrapenning. Många har blivit inspirerade av att göra något liknande. Familjen har fortsatt att resa långt utan att flyga. Bland annat har de tågluffat flera gånger till Marocko och besökt Marrakech, något Per beskriver som helt underbart. Som mest var de nio personer som reste dit och fick väldigt mycket tid för samtal och umgänge med varandra och barnen. De har även tågluffat i Europa vid ett flertal tillfällen.

Per är med i nätverket Vi som inte flyger och har under perioder arbetat mycket för att göra tågtrafiken bättre, genom att uppvakta chefer för SJ och politiker.

– Jag har alltid känt att jag ligger femton–tjugo år före min tid kring livsval och medvetenhet. Jag tror att det är viktigt att man får börja sitt engagemang utifrån en inre övertygelse och känsla. Därför tror jag inte på att bara lagstadga fram hållbarhet, säger Per. Istället får vi hoppas att trenden av medvetna människor fortsätter att öka.

Lokal solenergi

Livsmedels- och energiförsörjningen tror Per är två nyckelfrågor inför framtiden. Både vad vi äter och var den maten kommer ifrån behöver vara i fokus. Han har bland annat bildat en andelsförening tillsammans med andra och tänker dra igång en lokal solpark, Nordansol, för att kunna förse sitt närområde med lokal solkraft. Initiativet har fått arrendera ett markområde att disponera för detta.

– Man kan se utvecklingen i dag ur både ett positivt och negativt perspektiv. Redan på sjuttiotalet förespråkade vi vind- och solenergi. I dag är vi där och kärnkraften är på väg bort. Det känns väldigt bra. Samtidigt planeras det nya kärnkraftverk på den finska sidan av Bottenviken bara 15 mil från den svenska kusten.

Finlands kärnkraft

Även om Per arbetar framgångsrikt med solenergifrågan lokalt tar det mycket tid i anspråk för honom att opinionsbilda kring kärnkraftverket i Pyhäjoki vid Bottenvikskusten. År 2015 cyklade han till Bryssel för att lämna över en skrivelse till EU-parlamentet för att få stöd från dem att förmå finländarna att tänka om och lägga ned sina planer på nya kärnkraftverk.

– Kärnkraftfrågan borde beröra så många fler. Händer det något med kärnkraftverket har vi svenskar i norra Sverige bara några minuter på oss att evakueras. Dessutom är kärnkraft även starkt kopplat till kärnvapen, något man inte får glömma.

Samtidigt säger Per hur glädjande det var att möta alla unga på Klimatmötet i Paris 2015. Engagerade människor som tagit sig från världens alla hörn för att få vara med i intentionen att skapa en mer hållbar framtid. Något han tycker ger hopp.

Arbeta för landsbygden

Per är en visionär och igångsättare, älskar att starta upp projekt och är bra på att se möjligheter, men är ingen förvaltare som han själv uttrycker det. Istället ser Per gärna att andra tar över och driver saker vidare.

Något han brinner starkt för vid sidan om energifrågan är livsmedelsfrågan. I det engagemanget ingår även att få landsbygden att åter bli ett attraktivt val för människor att bosätta sig på. Per var själv mjölkbonde under sexton år och flyttade ut på landet som en ren manifestation. Han är övertygad om att många fler människor behöver flytta ut på landet för att vi ska kunna klara morgondagens livsmedelsförsörjning.

– Jag väntar på ett uppsving för landsbygden. Istället för att lägga ner skolor och avbefolka byar och samhällen behöver vi göra det möjligt för människor i alla åldrar att bosätta sig på landet och få landsbygden att verkligen blomstra igen. Det är något jag vill arbeta för.

Om Per Holmqvist:

Född: 1949
Bor: I Piteå
Familj: Tio barn och hustrun Maria.
Bakgrund: Miljöaktiv under hela sitt vuxna liv.
Gör i dag: Verksamhetsansvarig på Nordansmak som är en vegansk lunchrestaurang, kafé och handelsplats för närproducerat, ekologiskt och rättvisemärkt.
Aktuell med: Att starta en andelsägd solpark i Gäddvik några kilometer söder om Luleå.

Energi · Syre förklarar

Allmänningens dilemma

En allmänning är något som ägs och brukas gemensamt, exempelvis en bit jordbruksmark.

Allmänningens dilemma, eller allmänningarnas tragedi, har blivit ett populärt begrepp för att beskriva att det som är bäst ur en individuell synvinkel ofta är mindre bra ur ett gemensamt perspektiv. Här reder vi ut vilka problem som kan uppstå – och metoder för att lösa det.

En allmänning är något som ägs och brukas gemensamt. Ursprungligen syftade det på jordbruksmark eller skogsområden, men det har i dagens samhälle fått en vidare betydelse och kan användas om allt ifrån operativsystemet Linux och webbencyklopedin Wikipedia till en gemensamt ägd verkstad eller samlingslokal. Ägandeförhållandena kan se olika ut, men i Sverige är det till exempel vanligt att en allmänning ägs av en samfällighet.

Dilemmat

Kritiker av allmänningar brukar hävda att människans inneboende egoism leder till att systemet inte fungerar eftersom alla ser mer till sitt eget bästa än till kollektivets. Det här dilemmat är långt ifrån nytt, redan Aristoteles skrev att “det som är gemensamt för störst antal personer får minst omsorg. Människan bryr sig mest om det som är hennes eget och mindre om det som är gemensamt.” På 1800-talet skrev den brittiske ekonomen William Forster Lloyd en pamflett där han tog upp ett exempel på allmänningens dilemma.

Fler får eller inte, bra eller dåligt för gruppen
Fler får eller inte, bra eller dåligt för gruppen. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Exemplet handlade om en grupp fåraherdar som delade en bit mark tillsammans, vilket var vanligt i den tidens England. Lloyd lyfte fram att ur den enskilde fåraherdens perspektiv skulle det vara rationellt att skaffa fler får för att öka avkastningen, men för gruppen som helhet skulle det bli ohållbart eftersom det skulle leda till att marken överutnyttjades.

Spridning

1968 fick begreppet Allmänningens dilemma stor spridning då den amerikanske ekologen Garett Hardin skrev en artikel som hette just ”Tragedy of the commons”. Hardin utvidgar begreppet till att gälla hela jordklotet och tar upp tre exempel på allmänningens dilemma: överbefolkningen, utnyttjandet av naturresurser och människans förhållande till välfärdsstaten. I alla dessa fall menar Hardin att individens mål – till exempel att skaffa egna barn, att använda upp viktiga resurser eller att utnyttja välfärdssystemet för sin egen vinning – strider mot det som är bäst för mänskligheten i stort. 
Man kan dela upp dilemmat i två kategorier. Dels att det som är gemensamt överutnyttjas. Lloyds pamflett om betesmarken är ett exempel på detta, men också dagens storskaliga fiske där många fiskarter håller på att försvinna eftersom det fiskas för mycket. Dels att ingen tar ansvar för det gemensamma, ett exempel på det kan vara ett kollektiv där ingen städar eftersom ingen specifikt har det ansvaret eller att man ägnar mer tid åt att ta hand om sin egen odlingslott än en gemensam eftersom man tjänar mer på det.

Ett av de största exemplen på dilemmat är kanske klimatförändringarna, där det som uppfattas som positivt för individer – i alla fall på kort sikt – riskerar att förstöra hela vår livsmiljö. 

Lösningar

Så hur kan man lösa dilemmat? Elinor Ostrom, som fick Riksbankens pris i ekonomi till Alfred Nobels minne 2009, har föreslagit att dilemmat inte är så svårt som Garett Hardin och andra vill göra gällande. Hon pekar på att det finns gott om allmänningar över hela världen som fungerar framgångsrikt och där de som driver allmänningen gemensamt har beslutat om vilka regler som ska gälla. Det underlättar dock, menar Ostrom, om det finns tydliga gränser för vad som är gemensamt, att alla är medvetna om vad som händer om resurserna överutnyttjas och att det drivs av en lokalt förankrad  grupp med tydliga sociala normer och värderingar.

Ellinor Ostrom, nobelpristagare i ekonomi 2009
Ellinor Ostrom, nobelpristagare i ekonomi 2009. Foto: Bertil Ericson/TT

Ett annat exempel på hur man kan lösa dilemmat är det som brukar kallas för naturens rättigheter. Om man, som man till exempel har gjort med floden Whanganui på Nya Zeeland, erkänner floder, skogar och berg som subjekt med rätt att finnas till så förhindrar man också människor från att överexploatera dem.

Geografen Douglas L. Johnson har studerat nomadiska pastoralistsamhällen i Nordafrika och Mellanöstern och lyfter fram att för många av dem som lever i dessa samhällen är inte det viktigaste att få en så hög profit som möjligt utan att långsiktigt minimera riskerna, vilket man gör genom att inte överutnyttja en bit mark.

Från vänsterhåll menar många att allmänningens dilemma har använts som ett propagandaverktyg för att rättfärdiga privat ägandeskap framför gemensamt ägande. Propagandaverktyg eller ej – att allmänningar omöjligt skulle kunna fungera på grund av människans  inneboende egoism får nog anses vara en myt. Fråga till exempel det schweiziska jordbrukskollektivet som framgångsrikt har drivit en allmänning sedan 1517, samtidigt som bönderna också har haft sina egna privata odlingar.

Energi · Syre tipsar

Hitta ditt sätt att engagera dig!

Greenpeace i Uppsala, en av många miljöorganisationer man kan engagera sig i.

Brinner du för miljö- och klimatfrågor men vet inte var du skulle vilja engagera dig? Här har vi samlat lite information om några av Sveriges alla miljöorganisationer – kanske hittar du en organisation som passar just dig!

Extinction Rebellion, eller XR, startade i England 2018. Det är en organisation som använder sig av fredlig civil olydnad för att få regeringar världen över att genomföra konkreta åtgärder i syfte att stoppa en ekologisk och social kollaps. XR vill också att det ska införas medborgarråd för klimaträttvisa och ekologisk hållbarhet och att vi ska ha uppnått nettonollutsläpp år 2025.

Regn i Göteborg stoppar inte Rebellmammorna, en del av Extinction Rebellion, att demonstrera för sina barns framtid
Regn i Göteborg stoppar inte Rebellmammorna, en del av Extinction Rebellion, att demonstrera för sina barns framtid. Foto: Extinction Rebellion

Återställ våtmarker

Beskrivs ibland som en utbrytargrupp ur XR. Återställ våtmarker driver frågan att vi ska stänga ner torvbrytningen och återställa Sveriges alla våtmarker. Enligt organisationen står torrlagda våtmarker för 25% av Sveriges koldioxidutsläpp och de menar därför att detta är en av de lägst hängande frukterna för att stoppa klimatförändringarna. Organisationen har fått stor uppmärksamhet för sina vägblockader och för att de tagit sig in på olika arenor med banderoller.

Aktivister med budskapet Återställ våtmarker tog sig in på dansgolvet under Charlotte Kallas dansnummer under finalen i Let's Dance 2023
Aktivister med budskapet Återställ våtmarker tog sig in på dansgolvet under Charlotte Kallas dansnummer under finalen i Let's Dance 2023. Foto: Jonas Ekströmer/TT

Greenpeace

Greenpeace grundades i Kanada 1971 och kan sägas ha gått i bräschen för den fredliga civila olydnad som många miljöorganisationer ägnar sig åt idag. Från att främst ha varit en anti-kärnkraftorganisation breddades de snart och började ägna sig åt olika typer av miljöfrågor. De har blivit kända för sina spektakulära aktioner, både till land och till havs, mot till exempel valfångst, kärnkraftsanläggningar med mera. I dagsläget fokuserar de mestadels på att stoppa den globala uppvärmningen och bevara den biologiska mångfalden i haven.

Naturskyddsföreningen

Sveriges största och äldsta miljöorganisation. Bildades 1909 av ett antal akademiker och bland de första medlemmarna fanns bland andra Selma Lagerlöf. Organisationen har lokalavdelningar i hela Sverige som bland annat ägnar sig åt studiecirklar, naturvandringar, prylbytardagar och mycket mycket mer. Samtidigt ägnar de sig också åt lobbyverksamhet på nationell nivå. Ligger också bakom miljömärkningen Bra miljöval.

Fältbiologerna

Naturskyddsföreningens fristående ungdomsorganisation. De bildades 1947 och har precis som moderorganisationen en väldigt spretig verksamhet med allt ifrån fågelskådning och exkursioner till klimat- och rättviseaktioner. De uppfattas dock av många som lite mer radikala än Naturskyddsföreningen och de har använder ibland civil olydnad. Föreningen riktar sig till personer i åldern 6 till 25 år.

Världsnaturfonden WWF

WWF behöver kanske ingen närmare presentation. Det är en av världens största miljö- och naturvårdsorganisationer och driver framförallt frågan om att hejda förstörelsen av värdefulla livsmiljöer och bevara den biologiska mångfalden. Men man arbetar också med att förnybara resurser ska användas hållbart och att minska ohållbar konsumtion. Sedan starten 1961 har de bland annat inrättat flera nationalparker och tagit initiativ till världens största miljömanifestation, Earth Hour.

Världsnaturfonden och Havets hus släppte ut småfläckig rödhaj som utrustats med sändare i Gullmarsfjorden i Lysekil
Världsnaturfonden och Havets hus släppte ut småfläckig rödhaj som utrustats med sändare i Gullmarsfjorden i Lysekil. Foto: Henrik Jansson/TT

Jordens vänner

Jordens vänner är den svenska grenen av Friends of the Earth som sägs vara världens största demokratiska miljöorganisation med drygt två miljoner medlemmar. Förutom miljö har de stort fokus på demokrati och social rättvisa. En fråga som de drivit länge är kampen mot skövlingen av regnskog i Sydamerika. På senare år har de också börjat arbeta mer med klimaträttvisa och energifrågor.

Fridays for future

Greta Thunberg kan sägas vara upphovspersonen till den världsomspännande rörelsen Fridays for future. Allt började med att hon skolstrejkade utanför riksdagshuset innan valet 2018, snart anslöt fler och efter bara någon månad hade skolstrejkerna börjat sprida sig till andra länder. Organisationen söger själva att 14 miljoner människor har deltagit i skolstrejkerna sedan i 7500 olika städer. FFF drivs av ungdomar men det finns också sidoorganisationer som till exempel Grandparents for future för äldre som stöttar kampen.

End Ecocide Sweden

Till skillnad från många av de andra organisationerna här vill End Ecocide Sweden inte bara skydda naturen utan också ge den rättigheter. End Ecocide-rörelsen finns i många länder, i vissa länder har man lyckats ge floder rättigheter och på andra platser har man till och med lyckats få in naturens rättigheter i grundlagen.

Skydda skogen

Skydda skogen är en relativt ung förening. Den grundades 2009 med syfte att bevara gammelskogarna och andra skogar med höga naturvärden. De senaste åren, då skogsfrågan har blivit alltmer uppmärksammad, så har även Skydda skogen fått ett större genomslag. Förutom att lyfta skogar som hotas att avverkas i Sverige så har de även uppmärksammat Ikeas avverkning av värdefull skog i Ryssland.

Urbergsgruppen

Urbergsgruppen arbetar för långsiktig hushållning med jordens naturresurser och för minskat uttag av ändliga råvaror ur jordskorpan. Gruppen har sitt ursprung på Gotland och deltog i den uppmärksammade kampen för Ojnareskogen 2012. De har också tagit ställning mot flera gruvor och kalkbrott.

Älvräddarna

Älvräddarna har funnits sedan 1970-talet då utbyggnaden av vattenkraften var en het fråga. I dag verkar man bland annat för att den befintliga vattenkraften ska miljöanpassas, att man ska stoppa utbyggnad av ny vattenkraft och att man ska riva ut onödig vattenkraft som producerar lite el men förstör viktiga vattendrag. Under årens lopp har Älvräddarna bland annat lyckats få Vindelälven, Kalixälven, Piteälven och Torne Älv att bli skyddade nationalälvar.

Älvräddarna har dokumenterat turbinskadad ål vid ett vattenkraftverk
Älvräddarna har dokumenterat turbinskadad ål vid ett vattenkraftverk. Foto: Älvräddarna

Ta Tillbaka framtiden

Precis som Fridays For Future är det här en organisation för unga. De beskriver sig själva som att de ”gör fredligt motstånd mot samhället som bränner upp våra chanser till ett värdigt liv”. Organisationen bildades tidigare i år och har hittills framförallt blockerat vägen för oljetankbilar. I september störde de också Ulf Kristerssons AW i protest mot budgeten. 

Våra barns klimat

2012 startade en grupp oroliga föräldrar något som de kallade för Föräldravrålet. Gruppen bytte senare namn till Våra barns klimat. De har skrivit ett upprop som har fått stor spridning och har även tagit initiativ till en internationell plattform som i dag samlar 60 organisationer i 18 olika länder. De lutar sig bland annat mot Parisavtalet, FN:s Barnkonvention och det svenska generationsmålet.

Rewilding Sweden

Runtom i världen pratas det alltmer om att återförvilda naturen, till exempel genom att återinföra arter som har varit utdöda. En sak som det har talats mycket om är att sätta ut visenter som skulle kunna beta och hålla de öppna landskapen levande. Men Rewilding Sweden arbetar också mycket med sådant som att återställa våtmarkerna och se till att älvarna får rinna längs sina naturliga banor.

Omställningsnätverket

Omställningsnätverket är en organisation som samlar olika omställningsgrupper i Sverige. Omställningsgrupperna i sin tur ägnar sig åt all möjlig typ av omställning, till exempel gemensamhetsodlingar, lokalekonomi att driva lokala föreningshus och mycket mer. Kanske finns det en omställningsgrupp på din hemort?

Energi · Kultursvepet

Kulturtips: Från myten om grön tillväxt till att spränga pipelines

Antalet böcker, filmer och poddar som på olika sätt tar upp klimatkrisen och dess konsekvenser är närmast oöverskådligt. Här lyfter vi fram ett litet urval, men vill du fördjupa dig ytterligare är det bara att börja botanisera på ditt bibliotek, på någon streamingtjänst eller där poddar finns.   

Poddar:

Climate One
Den amerikanska podcasten Climate One har funnits ända sedan 2007 och har som mål att binda samman alla olika aspekter av klimatnödläget. Här möts representater från FN, miljögrupper, religiösa grupper, fackföreningar och även fossilindustrin. Podden startades av Greg Dalton som hade fått upp ögonen för de snabba klimatförändringarna efter en expedition till Arktis. Förutom en podd driver de också ett nationellt radioprogram och en liveshow inför publik.

Greg Dalton i samtal med Al Gore. Foto: Caseyjone/Wikimedia Commons

Klimatpodden
Klimatpodden har gjorts av Ragnhild Larsson sedan 2015. I varje avsnitt träffar hon en person, det kan vara forskare aktivister, artister, entreprenörer eller andra som på olika sätt engagerar sig i klimatkrisen. Målet är att den som lyssnar på podden också ska bli inspirerad att agera. Under årens lopp har hon bland andra pratat med Johan Rockström, Rebecka Lemoine, Stefan Sundström, Isabella Lövin och många fler. Ibland spelar hon även in avsnitt live inför publik. 

Klotet
Sveriges radios program Klotet serverar varje vecka fördjupande berättelser om aktuella miljöfrågor. Det kan handla om allt ifrån Sveriges klimatmål till varför skogsbolagen vill att det ska skjutas fler älgar. Programledare är Niklas Zachrisson.  

Filmer:

Om skogen och More of everything 
Två filmer som tillsammans avtäcker myterna kring det svenska skogsbruket. Genom envis lobbyism har de stora svenska skogsbolagen fått många att tro att skogsbruket som det ser ut i dag är hållbart, när det egentligen är precis tvärtom. I More of Everything medverkar ett antal forskare och berättar hur Sverige systematiskt har byggt upp enorma monokulturer och avverkat det mesta av det som en gång i tiden var urskog. I Om skogen synas klimatargumentet i skogsdebatten i sömmarna och det konstateras bland annat att skogsindustrin släpper ut dubbelt så mycket koldioxid som skogen ackumulerar. Tillsammans utgör de viktiga dokument för alla som vill förstå varför skogen har blivit en så het fråga.  

Greta
Filmen om Greta Thunberg släpptes år 2020. I filmen får vi bland annat följa med på hennes segling över Atlanten och när hon talar inför FN:s generalförsamling. Nathan Grossman som regisserade filmen sa att han ”ville bort från berättelsen om Greta, och komma in i hennes huvud”. Filmen hyllades för att den visade hur en väldigt ung människa får bära ett väldigt tungt ansvar och den blev bland annat nominerad till bästa film på Guldbaggegalan 2021. 

How to blow up a pipeline
Den här amerikanska action-thrillern bygger på idéer som presenterades i Andreas Malms bok med samma namn från 2021. I boken argumenterar Malm för att förstörande av egendom kan vara en viktig taktik för att uppnå klimaträttvisa. I filmen (som är fiktion och inte någon dokumentär) får vi följa en grupp unga personer i Texas som bestämmer sig för att spränga en oljepipeline. Filmen utforskar var gränsen går för vad som är  acceptabelt i kampen för att rädda klimatet.

Böcker:

Lisa Röstlund: Skogslandet 
Lisa Röstlund har i ett antal reportage i Dagens Nyheter kritiskt granskat den svenska skogsindustrin. Nu har hon samlat sina kunskaper i en bok. Bilden som framkommer är inte bara den av en komplicerad fråga där olika intressen står mot varandra utan också om hur det faktiskt liknar ett krig med hemliga dokument, forskare som tystas ned och människor som är livrädda för att våga prata öppet. 

Klimatboken (red. Greta Thunberg)
Över hundra geofysiker, matematiker, oceanografer, meteorologer, ingenjörer, ekonomer, psykologer och filosofer har bidragit med sin expertkunskap till den här boken som Greta Thunberg varit redaktör för. Tillsammans brottas de alla med den stora frågan hur vi ska lösa klimatkrisen och skapa en framtid som är värd att leva för de generationer som kommer efter oss. Några av de kända namn som medverkar är Naomi Klein, Margaret Atwood och George Monbiot men också svenskar som Elin Anna Labba och Johan Rockström. 

David Wallace-Wells: Den obeboeliga planeten
Klimatdebatten präglas i mångt och mycket av önsketänkande. Bara vi framställer lite mer el eller bygger ut CCS-tekniken så kommer allt lösa sig. David Wallace-Wells bok, som utgår från en artikel han skrev i New York Magazine och som blev den mest lästa i tidningens historia, är en motvikt till det där. Här visar han hur illa det faktiskt kan bli om vi inte vidtar genomgripande åtgärder genast. Trots att den kan verka väldigt dyster inger den också hopp genom att visa hur vi kan tänka för att komma vidare. 

Peter Alestig: Världen som väntar: Vårt liv i klimatförändringarnas Sverige
Peter Alestig är klimatjournalist på Dagens Nyheter. I den här boken visar han att inte bara resten av världen utan även Sverige kommer påverkas stort av klimatförändringarna. Allt ifrån energiförsörjningen till ekonomin och till och med demokratin kan komma att sättas i gungning om vi inte aktar oss. Redan i dag ser vi tecknen på klimatförändringar med extremväder, skogsbränder och översvämningar – men allt talar för att det kommer bli ännu värre framöver. 

Ulrike Herrmann: Kapitalismens slut – myten om grön tillväxt
Går det att förena kapitalism med ett hållbart samhälle? Många vill svara ja på den frågan, men den tyska ekonomijournalisten Ulrike Hermann tror annorlunda. Hon menar att det är tron på evig tillväxt som är själva grunden till många av de problem vi ser i dag och så länge som vi upprätthåller det kapitalistiska systemet så kommer våra försök att mildra klimatkrisen vara dömda att misslyckas. Lösningen heter cirkulär ekonomi menar hon och lyfter fram den brittiska krigsekonomin från 1939. 

Johan Rockström. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Johan Rockström m.fl.: En jord för alla: Ett manifest för mänsklighetens överlevnad
Inom klimatforskningen pratar man ofta om att vi håller på att passera flera så kallade tipping points, trösklar där det vi gör efter får självförstärkande effekter. Men tipping points behöver inte bara vara av ondo. I den här boken lyfter Johan Rockström och flera andra forskare fram att vi också är på väg att nå en social tipping point. Sociala rörelser, en ny ekonomisk logik, teknisk utveckling och politiskt handlande kan tillsammans bidra till att vi hamnar i självförstärkande goda cirklar. Med hjälp av kraftiga datormodelleringar visar forskarna hur vi tillsammans kan skapa en jord för alla.