DEBATT. 1978 beslutade riksdagen att kampen mot narkotika skulle ske under parollen ”Ett narkotikafritt Sverige”. 40 år senare är det fortfarande den linjen som gäller. Detta har lett till att allt fler tunga missbrukare dör en för tidig död och att vi aldrig tidigare har haft så många narkotikarelaterade dödsfall. 2004 noterade vi i Sverige knappt 200 dödsfall och 2017 var motsvarande siffra över 800. Det är Europas högsta dödlighet i förhållande till folkmängden.

1988 kriminaliserades eget bruk av narkotika och det verkar som om våra politiker och en bred allmänhet vägrar att inse att den förda politiken är ett gigantiskt misslyckande. Den svenska narkotikapolitiken lever fortfarande i enlighet med Nils Bejerots budskap från 1960-talet. Där ingår bestraffning och andra åtgärder som man trodde skulle leda till ett narkotikafritt samhälle. Man liknade narkotikabruk med en epidemi, som skulle spridas lavinartat över Sverige. Narkotikan var smittsam som vilken annan farlig sjukdom som helst, menade Bejerot.

Tvistefrågan i internationell narkotikapolitik handlar om hur och med vilka medel kampen mot narkotikans skadeverkningar ska föras. Två huvudriktningar kan identifieras: skadelindring (harm reduction) och det narkotikafria samhället. Sverige är det land i västvärlden som tydligaste driver den senare linjen. Allt fler länder har övergett idén om ett narkotikafritt samhälle och antingen blivit förespråkare för skadelindring eller argumenterar för ett antal möjliga mellanvägar.

I skadelindringsperspektivet betonas missbrukaren som individ och hens rätt till en behandling av sjukdomen som reducerar skadorna på samma sätt som andra hälsoskador. Insatser som är av stor betydelse är sprutbytesprogram och underhållsbehandling med metadon eller subutex. Dessa metoder stöds av WHO och Röda Korset. En ytterligare insats vore att tillåta utdelning av naloxon nässpray som kan häva en överdos. Flera av dessa insatser ifrågasätts tyvärr av många politiker.

I många andra europeiska länder erbjuds rena sprutor, medicin, övervakade injektionsrum, naloxon och injektionsinformation utan krav på någon motprestation i form av önskat uppförande. Tanken är att möta missbrukaren och motivera till att söka hjälp. Om narkotika är ett hot mot enskilda människors hälsa blir det cyniskt, inhumant och motsägelsefullt att vägra missbrukare en medicinsk behandling som är dokumenterat effektiv.

Narkotikaberoende är en multifaktoriell sjukdom och det rimliga borde vara att avkriminalisera bruket av narkotika och i stället erbjuda behandling. Avkriminalisering är inte detsamma som legalisering. Detta är en missuppfattning. Jag vill ha en förändrad human narkotikapolitik och missbruksvård som hjälper missbrukaren att komma tillbaka till ett liv utan droger. Skadelindringsperspektivet är inte bara en narkotikapolitisk åtgärd utan också en hälsopolitisk insats för utsatta människor. Det handlar om allas rätt till en jämlik hälsa och även drogmissbrukare har rätt till hälsovård.

Vi måste rikta vårt fokus åt rätt håll genom att fortsättningsvis kriminalisera drogen, avkriminalisera missbrukaren och erbjuda adekvat vård och återge missbrukaren människovärde. Skadereducerande åtgärder minskar de skador och kostnader som narkotikamissbruket orsakar. Synsättet står inte i strid med en restriktiv narkotikapolitik. Det handlar om att bygga kontakter med missbrukaren och minska de narkotikarelaterade hälsoriskerna.

Det tyska reformen tillåter vuxna tyskar att lagligt inneha cannabis och odla högst tre växter för personligt bruk. Det skapas också cannabisklubbar, som ska kunna distribuera drogen till medlemmar.

Carmen Wegge, parlamentsledamot för det tyska socialdemokratiska partiet, SPD, kommenterade det uppskjuta beslutet på sociala medier, rapporterar Marijuana moment, en nyhetssajt med fokus på cannabis.

”Det betyder att vi inte håller tidtabellen. Jag vet att detta är en stor besvikelse för många. Det var därför det här beslutet inte var lätt. Men välformulerade förbättringar ligger i allas intressen,” skrev hon.

Förseningen innebär sannolikt att reformen inte blir verklighet före årsskiftet, vilket var ett löfte från regeringskoalitionen bestående av det socialdemokratiska SPD, De gröna och det liberala FDP.

Kontroversiellt

Ted Goldberg, professor emeritus i sociologi, säger att det inte går att veta om den tyska reformen kommer att påverka Sveriges narkotikapolitik.

– Vi vet inte ännu hur det blir i Tyskland. Det är kontroversiellt och en del vill inte ha en legalisering. Modellen som är på gång liknar den spanska, med cannabisklubbar där man odlar för medlemmar. Det är inte en kommersiell modell som i Kanada och nästan hälften av delstaterna i USA, men visst kan jag tänka mig att det finns företag som vill komma in och göra vinster. Så vi vet inte hur utveckligen på sikt blir, säger han.

Den tyska reformen har fått kritik. Senast under en utfrågning ii parlamentet drev kristdemokraterna, CDU/CSU, på för att inte legalisera cannabis utan i stället ”förbättra hälso- och utbildningsskydd, förebyggande arbete och forskning”, rapporterar sajten.

Andra motståndare till förslaget är den nationella läkarföreningen, den tyska domarföreningen och polisen. Från det tyska polisfacket för de fram att legaliseringen kan leda till en ökning av organiserad brottslighet.

– Polisen kan inte kontrollera vad som händer i klubbarna och det finns en risk att det växer fram nya kriminella nätverk, säger Alexander Poitz, vice ordförande för polisfacket, rapporterar SVT nyheter.

”Tyskland pionjär”

Om Sverige påverkas av att snart ha det mest knarkliberala landet i Europa som granne diskuterade en panel i SVT:s Utrikesbyrån den 14 november.

– Det som är spännande med förslaget är att det bryter mot våra fördomar om Tyskland som ett konservativt land och som inte går i bräschen för liberaliseringar. Går det här igenom blir Tyskland en pionjär i Europa, säger Caroline Salzinger, tidigare Tysklandskorrespondent på Sveriges radio.

År 2022 lanserade Tysklands hälsominister, Karl Leuterbach, planerna på vad han kallade Europas mest liberala legalisering av cannabis och ”den mest reglerade marknaden” inom EU. Syftet är att bekämpa illegal drogmarknad, att kunna kontrollera utbud och kvalitet och att komma bort från att brottsstämpla miljoner konsumenter.

Det finns en rad regler för klubbarna: till exempel att cannabis som odlas inte ska säljas utan delas ut till medlemmarna och klubbarna får ha maximalt 500 medlemmar, samtliga minst 18 år. Medlemmar över 21 år får som mest 50 gram cannabis i månaden, i åldern 18–21, 30 gram, rapporterar Svensk förening för beroendemedicin.

Det Tyskland planerar är en legalisering, till skillnad från Nederländerna och Portugal där privat bruk till viss del är avkriminaliserat. Malta och Luxemburg har legaliserat cannabis för eget bruk.

”Missuppfattning”

Exakt hur lagen kommer att se ut är inte helt klart, men utkastet är omkring 200 sidor långt, rapporterar SVT nyheter.

– När Tyskland aviserade att man skulle legalisera cannabis såg man framför sig en nordamerikansk modell med licensierade butiker, men man ville inte utmana EU och då blev cannabisklubbarna där man landande, säger Johan Wicklén, författare till boken Vi ger oss aldrig som behandlar svensk narkotikapolitik.

Efter EU-förhandlingarna ändrade Tyskland reformförslaget från försäljning i licensierade butiker till etablerande av klubbar, där upp till 500 vuxna medlemmar kan odla cannabis för eget bruk.

Utrikesbyråns tredje gäst, juristen Jens Lapidus, är skeptisk till att legalisering tar bort kunder från den svarta marknaden.

– Jag tror det är en missuppfattning i Sverige att narkotikahandeln och i synnerhet marijuana är så viktig för gängen. Den omsätter naturligtvis ett antal miljarder, men gängen är inte bara beroende av detta. Ännu större summor, kanske tiodubbelt, kommer från bedrägeriverksamheter, säger han.

Den svenska, illegala cannabismarknaden var 2020 värd mellan 1,2 och 3,1 miljarder om året, enligt Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, och har kallats en viktig basinkomst för kriminella gäng.

Påverkas Sverige?

Enligt Johan Wicklén visar Kanadas femårsuppföljning efter legaliseringen 2018 att nu köper cirka två tredjedelar cannabis från den lagliga marknaden.

Men i den amerikanska delstaten Kalifornien köper fortfarande cirka två tredjedelar cannabis från den svarta marknaden. Primärt handlar det om att det har varit svårt att konkurrera med priset, menar Wicklén.

På frågan om svensk politik kommer att påverkas pekar Jens Lapidus på att Sverige tvärtemot går åt det repressiva hållet medan Johan Wicklén menar att en majoritet under 30 år vill ha en legalisering.

– Det kommer att påverka den svenska politiken om 10–15 år. Vi vet också att svenskar är trendkänsliga, så går många länder åt det här hållet kommer även vi att göra det, säger Johan Wicklén i programmet.

Socialminister Jakob Forssmed (KD) svarade att ”det är viktigt för mig att Sverige kan fortsätta att bedriva en restriktiv politik” i en riksdagsdebatt i den 22 augusti 2023, som gällde frågan hur han ska agera för Sverige gällande den tyska legaliseringen.

– Det gäller att vara observant på omvärlden och följa andra länder som väljer andra vägar. Vi får ställa frågan: Vad finns det för erfarenheter av detta? Det ska vi inte göra för att Sverige ska ändra sig, utan vi ska fortsätta att ha en restriktiv hållning”, säger han.

Ha en diskussion

– Ansvarig minister, Jakob Forssmed, säger att han följer vad som händer i andra länder. Men problemet i Sverige är att politiker har investerat så mycket prestige i idén om det narkotikafria samhället, som vi länge propagerade för även utomlands, så det är svårt för politikerna att byta fot. Många partier och politiker vill inte riskera att förlora röster eller få mindre representation för att ändra narkotikapolitiken, säger Ted Goldberg.

Han hänvisar till sin debattartikel Politiskt mod krävs för att komma tillrätta med narkotikaproblematiken i Altinget den 8 november. Där skriver han att den nyss avslutade statliga narkotikautredningen, förutom förslag på vårdinsatser, presenterar ”faktaunderlag som belyser många argument som narkotikapolitikens kritiker länge poängterat”.

– I Tyskland drev De gröna på och Socialdemokraterna fick bjuda på några saker i samarbetet. I Sverige är bara ungdomsförbunden för att utreda en avkriminalisering, så inget parti driver frågan. Problemet är att man inte har en ordentlig diskussion i samhället, utan alla ska ha samma linje och det blir svårt om man sticker ut från den, säger han.

Läs mer:

Monsterbyråkrati när Tyskland vill legalisera

Urvattnad legalisering av cannabis i Tyskland

Tysk legalisering kan skapa grön våg i Europa

Tysk koalition vill legalisera cannabis

Fem av sju ungdomsförbund vill avkriminalisera narkotika