Radar · Nyhet

Polisen får inget ”dna-register”

Polisen bör inte få tillgång till sjukvårdens biobanksregister, inte ens vid utredning av grova brott. Det framgår av en utredning som lämnas till regeringen i dag.

Dessutom, anser utredarna, bör detta föras in i rättegångsbalken.

– Det är för att det inte ska råda någon tvekan om vad som gäller. Att använda de här proverna i brottsutredningar skulle skada allmänhetens förtroende till de här registren och det vore mycket allvarligt, säger Johanna Adami, regeringens särskilda utredare.

År 2003 ställdes saken på sin spets när dåvarande utrikesminister Anna Lindh mördades. Då lyckades polisen identifiera mördaren Mijailo Mijailovic med hjälp av det så kallade PKU-registret. Trots protester från hälso- och sjukvården hämtade polisen ett prov från registret.

Efter några år var det dags igen, när Västerbottenspolisen ville ha ut registeruppgifter från den misstänkte Hagamannen. Denna gång vägrade dock Karolinska universitetssjukhuset – där proverna förvaras – att gå med på det.

Enligt utredaren är dock polisens nytta med dessa register högst begränsat. Detta eftersom de inte är sökbara. För att vara användbara för polisen måste den veta vilken eller vilka de misstänkta gärningsmännen är och i dessa fall kan polisen lika gärna provta de misstänkta på vanligt vis.

Socialminister Annika Strandhäll (S) är försiktigt positiv till utredningens förslag, även om hon poängterar att hon ännu inte hunnit ta ställning till dem.

TT: Vad tycker du om att polisen inte ska få använda sig av dessa register?

– Det är en balansgång, men det är klart att de här registren ändå bygger på ett förtroende och en stor tillit mellan dem som samlar in och tar proverna och befolkningen, säger hon.

Övriga förslag i utredningen är att skapa en nationell biobank genom att viss information från Sveriges alla 450 olika biobanker samlas i en gemensam och sökbar databas.

– Att få ett nationellt register tror jag skulle vara oerhört värdefullt, både för forskningen, men också för den enskilda patienten för att på så vis öka exempelvis patientsäkerheten, säger Annika Strandhäll.

Vi har pratat både med polisen och åklagarmyndigheten, även de poliser som utredde fallet med Anna Lindh, och vår uppfattning är att detta inte är någon kontroversiell fråga, eftersom de dragit samma slutsats som vi. Det finns faktiskt inte ett enda fall där man lyckats knyta en misstänkt till ett brott med hjälp av dessa register. I fallet Anna Lindh fanns det ju redan en misstänkt, säger Johanna Adami.

Fakta: PKU-registret

Källa: Karolinska.se