Glöd · Under ytan

Skammens år 2017

2017 var året då minst 15 unga i Sverige tog sina liv för att slippa utvisas till Afghanistan. Men också året då protesterna mot utvisningarna blev en folkrörelse. På veckans Under ytan ger oss Ingrid Eckerman och Karin Fridell Anter en sammanställning över situationen för ensamkommande afghaner under året som gick.

År 2015 registrerades 23 000 som ensamkommande barn från Afghanistan. De välkomnades av volontärer. I september sa Stefan Löfven: ”Mitt Europa bygger inte murar.” Den 1 juli 2016 trädde den tillfälliga lagen i kraft som begränsade möjligheterna att få asyl och familjeåterförening.

Avtal slöts dels mellan Sverige och Afghanistan, dels mellan EU och Afghanistan, om att Afghanistan ska ta emot tvångsdeporterade flyktingar. Vid ”Luciadeportationen” 2016 tvångsutvisades elva personer från Arlanda till Kabul. Under 2017 skedde tvångsdeportationer i chartrade plan vid fyra tillfällen. Cirka hälften av avvisningarna förhindrades i sista stund; ett femtiotal kom iväg. Med dagens politik kan vi förvänta oss utvisning av ytterligare 10 000 ungdomar.

Ålder och uppehållstillstånd

Barn kan inte utvisas om de saknar ordnat mottagande. Migrationsverket ändrade sin praxis så att 16- och 17-åringar får tillfälliga uppehållstillstånd fram till 18-årsdagen, varefter de kan utvisas.

Hälften av de ensamkommande från Afghanistan har fyllt eller blivit uppskrivna till 18 år då beslut fattas. Åldersbedömningarna har rönt stark kritik, både innan och efter de medicinska åldersbedömningarna började tillämpas.

Att bli 18 år medför förluster: Man förlorar sin gode man och sin socialsekreterare. Man förlorar sin plats i boende och familjehem och kan tvingas flytta till Migrationsverkets boende där man ofta inte kan fortsätta i skolan. Man förlorar rättigheter enligt barnkonventionen och kan utvisas som vuxen. Mindre än 10 procent får tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd.

Den 1 juli 2017 trädde lagen om rätt till tillfälligt uppehållstillstånd för gymnasiestudier i kraft. På grund av åldersuppskrivningarna omfattar den cirka 100 ungdomar.

I november 2017 presenterade regeringen en vidgad gymnasielag. De borgerliga partier som behövs för att få majoritet i riksdagen har ställt sig negativa eller tveksamma. Utvisningarna ska pågå med oförminskad kraft tills lagen eventuellt träder i kraft.

Desperation och självmord

”Under 2016 rapporterades om psykisk ohälsa, självmord, prostitution och missbruk bland utvisningshotade ensamkommande ungdomar. I februari 2017 kallade Barnombudsmannen Migrationsverket, Ivo och Socialstyrelsen till en överläggning. Regeringen anslog tio miljoner kronor för att motverka psykisk ohälsa bland ensamkommande ungdomar.

I dessa diskussioner lyftes aldrig boten fram: Att ge ungdomarna möjlighet att stanna kvar i Sverige. Socialsekreterare och BUP-personal berättar om hur svårt det är att förmedla hopp till deprimerade ungdomar, när inget hopp finns. Under 2017 har minst 15 ungdomar tagit sina liv.

Vart ska ungdomarna ta vägen?

När antalet asylsökande minskar gör sig Migrationsverket av med dyra boenden. Ungdomar har fått flytta från det ena boendet till det andra. När ungdomarna blir 18 år hänvisas de till vuxenboenden, ofta i norrländsk glesbygd. Många stannar på orten där de gått i skolan, ibland i ett ideellt familjehem men ofta genom att flytta runt mellan kompisar och gatan. Vissa kommuner försöker nu ta hand om dem som blir 18 år.

Få ungdomar har för avsikt att låta sig ensamutvisas till Afghanistan. ”Bättre jag dödar mig här än att talibanerna gör det”. En del prövar lyckan söderut i Europa. Några har haft tur och fått uppehållstillstånd. Andra har hamnat under broarna i Paris. Ett antal har ”fångats” av polis och blivit sända till svenskt förvar, varifrån de utvisas till Afghanistan.

Många bor kvar i Sverige som papperslösa. Polisen varnar för det skuggsamhälle de ser växa fram. Uppemot 10 000 personer väntar på utvisning. Reaktionen från regeringen har varit ökade resurser till förvaren och gränspolisen för att sätta fart på utvisningarna.

Föreningen Stöttepelaren startades hösten 2017. Insamlade medel går i första hand till papperslösa ungdomar, via olika lokalgrupper i landet. Andra organisationer letar boenden.

Läget i Afghanistan

Året 2016 var det blodigaste sedan 1989 i Afghanistan. Under 2017 skedde en rad bombdåd och andra terroristattacker, i Kabul och på andra ställen i landet. Våldet och instabiliteten i landet ökade ytterligare då USA fällde bomber och aviserade ökad militär insats. Efter IS nederlag i Syrien och Irak förstärkte de sin närvaro i Afghanistan. Folkgruppen hazara är extra utsatta då de är shiamuslimer och anses otrogna av fundamentalistiska sunnimuslimska grupper.

”Få ungdomar har för avsikt att låta sig ensamutvisas till Afghanistan. ’Bättre jag dödar mig här än att talibanerna gör det’.”

I augusti 2017 kom ett nytt rättsligt ställningstagande från Migrationsverket om säkerhetssituationen i Afghanistan. Här gjordes bedömningen att två provinser samt Kabul fortfarande är säkra nog för internflykt.

Inte bara kriget utgör en risk för de ensamutvisade. Migrationsverkets fortsätter att ge avslag till människor som riskerar dödsstraff på grund av sin religion eller sin sexuella läggning, eller som hotas av blodshämnd eller hedersrelaterat våld från den egna familjen. De som har personliga hot mot sig antas kunna gömma sig för fienden i en annan del av Afghanistan. Den möjligheten förnekas av Afghanistankännaren Anders Fänge. Polis och talibaner samarbetar över hela landet.

Enligt aktuell statistik från Migrationsverket har drygt 400 ungdomar ensamutvisats, de flesta ”frivilligt” och några tiotal med tvång. Uppföljningar i Kabul har gjorts av media och volontärer. Det finns uppenbara svårigheter med att få ut det utlovade återvändarbidraget. En del ungdomar har tagit sig till Iran där de vuxit upp och kanske har familj. Andra försöker överleva så gott det går. Det finns inga uppgifter om att någon lyckats etablera sig.

Partikongresserna

När den tillfälliga lagen antogs i riksdagen stöddes den av en massiv riksdagsmajoritet. Inför socialdemokraternas partikongress april 2017 hade tusentals lokala förtroendevalda och kongressombud fått brev från aktivister. Många kongressombud uttalade sitt stöd för amnesti, men accepterade sedan partiledningens förslag om att endast försöka förbättra EUs asylpolitik.

På Miljöpartiets kongress i maj lyckades kongressombuden få till stånd en ändring av partiledningens förslag. De som fått avslag för att de hunnit fylla 18 år ska, enligt kongressbeslutet, få ny möjlighet till prövning för permanent uppehållstillstånd.

Ungdomarnas egen kamp

Bland de afghanska ungdomarna finns ledare och förebilder. Arif Moradi har publicerat videor på sociala medier, med budskap om mänskliga rättigheter och allas lika värde. Ali Zardadi publicerade sin bok Ängeln och sparven. Ahmad Rahimi fick Raoul Wallenberg-akademins pris Ungt kurage. Andra har visat stor organisationsförmåga under demonstrationer och kampanjer.

I augusti 2017 började tio afghanska ungdomar, under namnet ”Ung i Sverige”, en sittstrejk på Mynttorget i Stockholm. Manifestationen växte lavinartat och flyttade till Medborgarplatsen. Medialjuset sattes på de afghanska ungdomarnas situation. Unga och gamla från hela Sverige slöt upp.

Den 19 augusti annonserade ”Stå upp för Sverige” en tyst motdemonstration. 150 deltagare skrek rasistiska glåpord men möttes av över 1 000 svenskar och afghaner som svarade med ”kärlek”.

Ungdomarnas strejk avslutades efter två månader. Ung i Sverige finns kvar som en stark aktör. Dess ansikte utåt, 17-åriga Fatemeh Khavari, har porträtterats i tidningar och medverkat i debattprogram och internationella hearings. Sittstrejken i Stockholm blev inledningen till manifestationer på många håll i landet.

Aktivistreflektioner

En folkrörelse har vuxit fram som ger hopp – en mångfasetterad rörelse som startades av svenskar som inte stod ut, men där de ensamkommandes egna representanter i dag spelar en viktig roll. En så stark mobilisering har vi inte upplevt sedan antikärnkraftsfrågan kring 1980.

Politiker och andra motståndare hävdar att den som saknar skyddsskäl ska lämna landet. Vad som är skyddsskäl är dock en politisk fråga som varierar över tid. Det finns en glidande skala där politiska direktiv anger hur generös eller hård bedömningen av skyddsskäl ska vara.

Politiker hänvisar också till att vår asylprocess är den mest rättssäkra i Europa. Vi vet att svensk asylpolitik är ett lotteri, beroende på vilken god man, advokat, handläggare och rätt man tilldelas. Andra länder har tagit konsekvensen av sin rättsosäkerhet och ger bifall i betydligt större grad än Sverige.

Mer information:
Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! stoppautvisningarna.blogspot.se
FARR, Flyktinggruppernas riksråd farr.se/sv
Blankspot Project Uppdrag Afghanistan www.blankspot.se/tag/afghanistan