Energi · En syl i vädret

Med knepiga ändelser i centrum

Ett akvarium är en behållare för vattenlevande växter och djur. En sorts bur där man håller fiskar fångna. Av det behöver man inte dra slutsatsen att ett gymnasium är ett hus där man håller gymnasister fångna – det är ju inte skolplikt på gymnasiet.

Istället var det ursprungligen en plats där man utövade idrott – naken (gymnos), eftersom det var så man gjorde i antikens Grekland.

Ett kalendarium är inte heller en plats där man fångar dagen, även om det kan vara till hjälp.

Men orden har något annat gemensamt: det kan vara svårt att veta hur man böjer dem. De slutar på -um – eller gör de det? Ibland ser man ett gymnasie, ett akvarie eller ett kalendarie. Det verkar ju rimligt när det finns gymnasieelever och akvariefiskar, men det är det inte.

Trots gymnasiets grekiska ursprung är det ett latinskt ord med den latinska böjningen -um. Förr böjde man det efter latinskt mönster. En lärare på gymnasiet kunde till exempel vara en gymnasiiadjunkt och i plural talade man om gymnasia.

I dag är orden moderniserade. En lärare på gymnasiet kan vara en gymnasieadjunkt, eller helt enkelt en gymnasielärare, och det finns många olika gymnasier, inte gymnasia.

Men det blir alltså ganska ofta fel. Inte bara så att man säger ett gymnasie – en del säger också flera gymnasium.

Ett bibliotekarium hade kunnat vara en plats där bibliotekarier hålls instängda, men det är det inte. Det finns faktiskt inte alls. Bibliotekarie är, liksom gymnasium, ett ord med både grekiska och latinska rötter. På latin heter det bibliotecharius, och så sa man på svenska också på 1600-talet.

Kommissarie, receptarie och arkivarie har en liknande historia.

Centrum och millennium är andra ord som slutar på -um och som det kan vara svårt att böja. Om millennium säger SAOB, Svenska Akademiens ordbok, att det är ”föga brukligt”, men det beror bara på att artikeln skrevs 1944. Numera är det ju vanligt, ofta felstavat. Det ska vara två l och två n, eftersom det är ett ”tusenårium” – mille är latinska tusen och –ennium kommer av annus, som betyder år. Man böjer det som gymnasium, akvarium och kalendarium: ett millennium, ett millenniefirande, det här millenniet och flera millennier.

Centrum är samma slags ord, men mer komplicerat. Det beror på att det först lånades in från latin och sedan från engelska – i formen center. Man har talat om ett centrumflera centra eller ett center – flera centrer. Center har också varit både ett och en: ”Hans varma, älskande hjerta var den center, hvarifrån välgerningarne likt elektriska radier utgingo” skrev författaren Valerius 1840.

Det finns fortfarande både en och ett center, men med olika betydelser. En center spelar i anfallskedjan, till exempel i ett fotbollslag. Centern ställer upp i valet, men ett varmt älskande hjärta skulle vara ett center, inte en. Helst skulle det vara ett centrum.

Centrum heter numera likadant i plural som i singular, och ofta rekommenderas formen centrumet istället för centret – om det handlar om ett centrum och inte om ett center. Svensk ordbok skriver att flera böjningar är möjliga. Men en sak vill ordboken ändå slå fast: ett centra är fel. Ett centrum heter det. Och ett millennium, ett kalendarium, ett gymnasium och ett observatorium.