75 procent av insekterna hade försvunnit på 27 år. Det var resultatet i en tysk studie nyligen. Nu måste Sverige bli bättre på att studera förekomsten av insekter – och agera mot insektsdöden, menar forskare och miljöorganisationer.
– Det är nästan skamligt att vi har så dålig övervakning av vår flora och fauna att vi inte kan säga om denna studies resultat gäller också för Sverige, säger Ulf Gärdenfors, professor på Artdatabanken.
Han menar att vi inte ens skulle upptäcka det om det var så att insektsantalet skulle minska med 75 procent här. Det är endast fåglar och dagfjärilar som vi har hyfsat bra statistik kring, och det beror mycket på frivilliga krafter. Men det finns tecken på att det inte står så bra till för insekterna här heller.
– Den tyska studien gjordes i naturreservat som låg omgivna av jordbruksmark. Man undersökte faktorer som förändring i växtlighet och väder men hittade inte orsakerna där. Och den temperaturskillnad som man kunde uppmäta var på 0,5 grader, vilket borde ha lett till större biomassa. Därför misstänkte forskarna och att intensifiering av jordbrukslandskapet kan ligga bakom. Och mycket talar för det.
En intensifiering som innebär att markerna oftare ligger nakna över vintern och att blomrika åkerkanter och diken försvinner mer och mer leder till att livsmiljöerna för många insekter försvinner, och det är något som vi sett också i Sverige. Även fågelstatistiken ger en fingervisning om åt vilket håll det är på väg.
– De fåglar som lever i jordbruksmark är de som minskar mest. Och slår man ihop trender för de rödlistade arterna till ett rödlisteindex så ser man att jordbrukslandskapet är den livsmiljö som ligger sämst till, tätt följt av havet, säger Ulf Gärdenfors.
Han menar att en bidragande orsak också kan vara användandet av bekämpningsmedel, och han nämner särskilt gruppen neonikotinider, som man till en början trodde var harmlösa, men som visat sig läcka ut till den omgivande marken och som ibland hittats i högre nivåer i de närliggande vilda växterna.
– De har i några studier visat sig riktigt besvärliga. Bin som tappar orienteringsförmågan eller kör slut på sig själva eller parasitsteklar som slutar para sig. Det är en klart misstänkt orsak.
Även Naturskyddsföreningen tycker att det är viktigt att man gör mer studier kring inskter och orsakerna till minskningen. Eva Hagström, sakkunnig inom jordbruk, poängterar att det utöver det är än viktigare att lägga resurser på att lösa problemen.
– Just nu jobbar vi för att den regeringsutredning som pågår ska föreslå en skatt på bekämpningsmedel, precis som man har i Danmark. Där är det högst skatt på de giftigaste preparaten och det styr verkligen bort från dessa. Det finns studier som visar att det skulle ha effekt också i Sverige, säger hon.
En förlust av insekter får effekter långt utöver dem själva. Insekter står för pollinering av en mängd grödor, är basföda för en rad djurarter, bryter ner dött material och återför näringsämnen till jorden. Dessutom finns siffror som visar att 90 till 95 procent av potentiella skadeinsekter blir bekämpade av andra insekter helt naturligt. Så det finns all anledning att inte vänta med åtgärder.
– Man skulle behöva satsa på att behålla och återskapa randbiotoper – diken, ängsmarker och fläckar med stor blomrikedom. Vilda insekter behöver marker där de kan övervintra. När åkerväxtligheten skördats har de ingenstans att bo, leva och föröka sig på, säger Ulf Gärdenfors.
Att gynna det ekologiska jordbruket är också ett bra sätt att minska användandet av bekämpningsmedel. Forskningen visar att ekologiskt jordbruk i genomsnitt har 30 procent mer insekter än konventionellt jordbruk. Här kan även konsumenter påverka genom sina köpval. Och den som dessutom har en trädgård kan göra en hel del konkret.
– Man kan låta det få vara lite vildvuxet istället för en välgödslad klippt gräsmatta, så att det blir lite mer som en ängsflora. Sedan kan man ju också odla växter som är nektarrika eller hänga upp insektshotell, säger Ulf Gärdenfors.
