Radar · Nyhet

Kärnvapenutredning ska dämpa USAs oro

Nu utreds ett svenskt undertecknande av kärnvapenförbud – men svaret kommer först efter valet. I måndags träffade försvarsminister Peter Hultqvist sin amerikanske kollega. Mötet beskrevs som ett tillfälle att lugna den amerikanska oron för att Sverige skriver på mot kärnvapen.

USAs försvarsminister James Mattis deltog i måndags vid det nordiska försvarsministermötet i Helsingfors.

Inför mötet uppgav källor för Svenska dagbladet att Peter Hultqvist skulle ta tillfället i akt att lugna den amerikanska oron för att Sverige ska skriva under det internationella förbud mot kärnvapen som man var med och röstade igenom i FN i somras.

Försvarsministern betonar i kontakten med USA att konsekvenserna av ett förbud ska utredas, enligt SvD. Samma budskap har enligt tidningen framförts i brev till den amerikanska administrationen. Enligt pressekreteraren Marinette Nyh Radebo är uppgifterna ”spekulationer” och ingenting som försvarsministern kommenterar.

Den utredning som regeringen tillsatt ska titta på hur försvars– och säkerhetspolitiska samarbeten kan påverkas av en svensk underskrift.
Men oavsett vad den kommer fram till är det högst osäkert om Sverige kommer att skriva under. Utredningen ska nämligen vara klar först efter valet och allianspartierna säger nej till ett förbud.

Josefin Lind, generalsekreterare för Svenska läkare mot kärnvapen vill inte spekulera i varför utredningen får så lång tid på sig, men tycker att det borde gå snabbare.

– Så svårt borde det inte vara för Sverige att ta avstånd från användning och innehav av kärnvapen. Vi hade hoppats att man skrivit under först och sedan utrett hur man ska implementera beslutet, säger hon till Syre.

På utrikesdepartementet menar man att utredningen inte kan forceras.

– Det är en komplicerad fråga och berör så viktiga saker för Sverige, därför har man bedömt att den här tiden behövs, säger Pezhman Fivrin, pressekreterare hos utrikesminister Margot Wallström.

Dagen efter Helsingforsmötet beslutade regeringen att köpa det amerikanska luftvärnssystemet Patriot, vilket beräknas kosta totalt minst 20 miljarder kronor.