Kinas president Xi Jinpings namn har skrivits in i konstitutionen. Beskedet ses som ytterligare ett tecken på att den mäktige ledaren stärker sitt grepp om kommunistpartiet – och att han kan bli kvar på toppen länge än.
– Det gör det möjligt för honom att liksom Mao förbli ledare under hela sin livstid, så länge han är frisk, tror Willy Lam, statsvetare vid China University i Hongkong, i en intervju med nyhetsbyrån AFP.
Beslutet fattades av de cirka 2 300 delegaterna vid den pågående partikongressen i Peking, som röstade för ett tillägg till grundlagen som nämner ”Xi Jinpings idéer om socialism med kinesiska förtecken för en ny tid”.
Att få sitt namn inskrivet i konstitutionen har tidigare bara varit förunnat kommunistpartiets grundare Mao Zedong och Deng Xiaoping, som öppnade Kinas ekonomi. Men endast Mao – och nu Xi – har fått uppleva det under sin livstid.
Sedan Xi tog över makten som partiordförande 2012 har regimen fört en hårdare linje mot människorättsaktivister och yttrandefrihetsförespråkare. Men i sitt öppningstal på kongressen i förra veckan betonade ordföranden vikten av att öppna sig mot omvärlden och att tackla klimatfrågan.
– Ingen nation kan på egen hand möta de många utmaningarna som mänskligheten står inför. Ingen nation har råd att dra sig tillbaka till en isolerad position, sade Xi Jinping då.
Uttalandet ses som en pik till Vita husets beslut att lämna Parisavtalet och USA:s allt mer inåtriktade retorik, men står samtidigt i bjärt kontrast till hur landet till synes allt mer inskränker invånarnas rättigheter.
– Vi bör inte kopiera andra länders politiska modeller. Vi måste utan att tveka upprätthålla och förstärka partiets ledarskap, och stärka partiets ställning ytterligare, betonade presidenten.
Fakta: Kinas 19:e partikongress
Kinas 19:e partikongress samlar 2 300 ledamöter. De företräder Kommunistpartiets drygt 89 miljoner partimedlemmar.
–
På kongressen, som hålls var femte år, väljs de 200 medlemmarna i partiets centralkommitté, som i sin tur utser 25 ledamöter till politbyrån, det verkställande organet. I denna grupp utses i sin tur en handfull medlemmar – för närvarande sju – till det mäktiga ständiga utskottet där bland andra presidenten ingår.
–
Presidentposten är egentligen mest ceremoniell, men i kombination med titlar som partiordförande och överbefälhavare ger den i praktiken diktatoriska befogenheter.
–
Reformer och långsiktiga politiska och ekonomiska mål för Kina, antagna i fjolårets femårsplan, tas upp för debatt och prioritering på partikongressen.
–
Allmänna val hålls inte i Kina. De 2 924 medlemmarna i nationella folkkongressen, Kinas lagstiftande församling, utses i indirekta val i ett komplicerat system byggt på delegater som utser lokala församlingar som i sin tur utser regionala och till slut provinsiella församlingar.
–
Kina, med cirka 1,4 miljarder invånare världens största nation, har styrts av Kommunistpartiet sedan 1949. Det förekommer både tortyr och dödsstraff i landets rättsapparat och landet anklagas ofta för förtryck av minoritetsgrupper. Medier och konst censureras hårt.
Källa: BBC, Reuters, SEB
