Radar · Nyhet

FN: Ökad jämlikhet kräver bättre mödravård

Bara omkring hälften av världens kvinnor har ett betalt jobb. Och att inte själv kunna bestämma när eller hur ofta det är dags att bli gravid innebär ytterligare hinder för att ta sig ut på arbetsmarknaden, enligt FN:s befolkningsfond.

Det första av FN:s 17 mål för hållbar utveckling handlar om att avskaffa fattigdom. Men vägen dit bromsas av bristen på reproduktiva hälsotjänster för de kvinnor som har det sämst ställt, varnar FN:s befolkningsfond (UNFPA) i en rapport som slår fast att ekonomisk ojämlikhet förstärks av och förstärker andra ojämlikheter.

När världens orättvisor ska belysas handlar det ofta om pengar. Men UNFPA efterlyser större medvetenhet om faktorer som exempelvis lika rättigheter när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa.

Om frågan inte tas på allvar riskerar kvinnor att bli fast i en ond cirkel av fattigdom och outnyttjad potential, enligt FN-organet.

”Ojämlikhet i dag handlar inte bara om att ha och inte ha. Ojämlikhet handlar allt mer om vad man kan och inte kan göra”, skriver UNFPA-chefen Natalia Kanem.

I många utvecklingsländer är det de fattigaste kvinnorna som har minst alternativ när det gäller familjeplanering – vilket varje år resulterar i 89 miljoner oavsiktliga graviditeter och 48 miljoner aborter, enligt UNFPA. Förlossningsvården erbjuder i sin tur få alternativ och de flesta föder utan hjälp av läkare eller barnmorska.

Förutom hälsorisker ser UNFPA att en sådan verklighet kan begränsa möjligheterna för kvinnor att utbilda sig eller ta sig ut på arbetsmarknaden. Många blir bundna vid hemmet eftersom det saknas prisvärd barnomsorg.

Och för dem som faktiskt arbetar kan den på många håll obefintliga betalda mammaledigheten sluta i ett påtvingat val mellan karriär och föräldraskap.

”Länder som vill ta itu med ekonomisk ojämlikhet kan börja med att hantera andra ojämlikheter, som de inom reproduktiv hälsa och rättigheter, och riva ner sociala, institutionella och andra hinder som hindrar kvinnor från att förverkliga sin fulla potential” skriver Natalia Kanem.

Fakta: FN:s globala utvecklingsmål

FN:s globala hållbara utvecklingsmål (Sustainable Development Goals, SDG) började gälla den 1 januari 2016.

1. Utrota all form av fattigdom överallt.

2. Utrota hunger, säkerställ matsäkerhet och förbättrad nutrition och förespråka hållbart jordbruk.

3. Garantera ett hälsosamt liv och uppmuntra välmående för alla åldrar.

4. Garantera en inkluderande, rättvis utbildning av god kvalitet och uppmuntra möjligheter till livslångt lärande för alla.

5. Uppnå jämställdhet och ge alla kvinnor och flickor större självbestämmanderätt.

6. Garantera tillgång till och ett hållbart användande av vatten och sanitet för alla.

7. Garantera tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

8. Uppmuntra en fortsatt inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, fullt och produktivt arbete och anständiga jobb.

9. Bygg upp en hållbar infrastruktur, förespråka inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

10. Minska ojämlikheter inom och mellan länder.

11. Gör städer och mänskliga bosättningar inkluderande, säkra, motståndskraftiga och hållbara.

12. Garantera hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

13. Vidta viktiga åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess inverkan (i linje med FN:s ramavtal om klimatförändringen med UNFCCC).

14. Bevara och nyttja haven och marina resurser på hållbart vis.

15. Skydda, återställ och uppmuntra till hållbar användning av ekosystemen på land, hantera skogen hållbart, bekämpa ökenspridning, stoppa och återställ landdegradering och stoppa förlusten av biologisk mångfald.

16. Uppmuntra fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, tillgodose tillgång till rättvisa för alla och bygg effektiva, ansvariga och inkluderande institutioner på alla nivåer.

17. Stöd verkställandet av hållbar utveckling i större utsträckning och återuppta det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Källa: Regeringen