Zoom

Armeniens leoparder frodas tack vare invånarna

I ett land där miljömedvetenheten är låg har Armeniens leoparder varit illa ansedda av den boskapshållande delen av befolkningen och fram till för ett par år sedan fanns knappt några individer kvar i landet. Sedan ett år tillbaka pågår dock ett projekt som ser ut att åter få Armeniens leoparder på benen.

Den ständiga vinden har under årtusenden sandpapprat ner de karga bergstopparna till mjuka vågor i det land som i dag är Armenien. Ett land som är lika obarmhärtigt varmt på sommaren som infernaliskt kallt på vintern. Den som vill leva här får vara beredd på ett liv styrt av naturen. Därför bor de flesta av Armeniens mänskliga invånare i städer eller åtminstone i dalgångarna där svalka och lä erbjuder en rimligare livsmiljö. Det alternativet lockar dock inte den kaukasiska, även kallad persiska, leoparden som har sin hemvist i bergstrakterna i Iran, Afghanistan, Armenien, Georgien och Ryssland. Det uppskattas finnas mellan 900 och 1 300 individer kvar av denna art, varav 10–20 stycken beräknas hålla till i Armenien. Runt 75 procent av populationen finns i Iran.

”Det handlar inte bara om ett direkt bevarandearbete för leoparden. Det är också viktigt att se till att deras bytesdjur finns kvar och att naturen bevaras. Vi vill att alla ska vara stolta över att leoparden har valt att komma till Armenien” säger Levon Ozbenyan. Foto: WWF Armenien

Leoparder skadas av minor

Fram till 1900-talet var leoparder en relativt vanlig syn i Armenien och människor och leoparder levde i samexistens. Precis som på de flesta andra ställen i världen har populationen minskat kraftigt de senaste decennierna, främst på grund av jakt, minskat utbredningsområde och brist på bytesdjur. Det gäller bland annat jakt på besoarget, som trots att den är utrotningshotad i Armenien är en vanlig art vid troféjakt i omgivande länder, och mufflonfår.

– Populationen var mycket större på 1970-talet, men var då utsatt för jakt. Ibland fick man till och med pengar av staten om man sköt en leopard. Jakten stoppades när man märkte att antalet minskade och arten är nu uppsatt på röda listan i Armenien, vilket även dess bytesdjur är, säger Arsen Gasparyan, leopardexpert på Världsnaturfonden, WWF, i Armenien.

Men trots jaktförbud ökade inte populationen och år 2002 bestämde sig armeniska WWF för att starta upp ett regionalt projekt för att hjälpa dem på traven. Stöd utgick från Tyskland och Schweiz och involverade också grannlandet Azerbajdzjan. På grund av en långvarig gränskonflikt mellan de båda länderna har samarbetet dock varit allt annat än enkelt. Bland annat är gränsen kantad med minor.

 

”Det handlar om människor som gillar att vara ute i naturen och de får en mindre ersättning för sin övervakning.”

– För ett par år sedan såg vi en leopard med skador på sina bakben som troligtvis var orsakade av en landmina. Det var också den enda leopard som gett sig på boskap. Dessa djur lider av en konflikt som inte är deras.

WWF lyckades dock tillslut etablera ett skyddat område i Arevik nationalpark som är specifikt ämnat för bevarande av leoparden.

– När projektet startade 2002 fanns det ingen kunskap om leoparder i Armenien. Den första fångades på bild 2005 och man uppskattade att det fanns 6–9 stycken. Men det är svårt att övervaka ett djur som rör sig i en sådan terräng och knappt lämnar några spår.

Arsen Gasparyan, leopardexpert på Världsnaturfonden, WWF, i Armenien, visar de nya kameror de har installerat. De går på solenergi och skickar ett mail direkt när den fångat ett djur på bild. Foto: Izabella Rosengren

Närvaro av viltvårdare

För ett år sedan inleddes en ny fas i projektet genom bildandet av Leopard Caretakers Network. Initiativet går ut på att utbilda personer i områden där man vet att leoparder är aktiva till viltvårdare och förse dem med nödvändig utrustning. Dessa personer spenderar sedan mestadels av sin tid ute i fält spanandes efter såväl leoparder som överträdelser i naturen, till exempel tjuvjakt.

– Det handlar om människor som gillar att vara ute i naturen och de får en mindre ersättning för sin övervakning. Det är ett nytt initiativ och det är viktigt att se om det fungerar, säger Arsen Gasparyan och visar stolt upp en av de solcellsdrivna kameror som WWF sätter ut för att övervaka djurlivet.

Armeniska WWF förser även statliga miljöinspektörer som arbetar i eller runt naturreservaten och nationalparkerna med utrustning så att de ska kunna kontrollera eventuella leoparders, och tjuvskyttars, aktivitet.

 

”Det handlar inte bara om ett direkt bevarandearbete för leoparden. Det är också viktigt att se till att deras bytesdjur finns kvar och att naturen bevaras.”

Sist, men inte minst, har WWF inlett ett småskaligt samhällsprojekt där de riktar in sig på mindre byar på landsbygden.

– Vi ger oss ut i byarna och frågar vad vi kan hjälpa till med. Det spelar ingen roll vad det handlar om, det kan vara reparation av ett dagis eller trasiga vägar, och vi gör det för att de ska förstå att denna finansiering beror på att de har en viktig art i sitt område.

Det vill säga en slags muta för att lokalbefolkningen ska värna om sina leoparder.

Och alla ansträngningar verkar ha givit resultat. Enligt studien South-Eastern Lesser Caucasus: The most important landscape for conserving the Leopard (Panthera pardus) in the Caucasus region från 2015 fångade kamerorna leoparder på 24 platser i Armenien 2013–2014. Flest leoparder, 14 stycken, befann sig i bergskedjan Zangezur i södra Armenien.

– Människor i de södra delarna av landet förstår leopardens värde. De ser att det är ett vackert djur och de är stolta över leoparden och vet att den bara finns i deras område. De tror också att leoparden minskar antalet vargar och därmed även antalet attacker på deras boskap.

WWF Armenien har utbildat 15 viltvårdare inom projektet Leopard caretakers network och försett dem med utrustning för att dels spana efter leoparder, dels efter tjuvjägare. Foto: Izabella Rosengren

Redan en succé

Khosrov naturreservat i centrala Armenien är ett av de äldsta skyddade områdena i världen. Bergen och dalarna har varit fredade från mänskliga övertramp sedan 300-talet modern tideräkning och det är även här som en av grupperna inom Leopard caretakers network har sin bas. Denna bergskedja med sina frodiga dalar och karga bergstoppar är en hotspot för Armeniens leoparder.

– För ett år sedan fångade våra kameror en leopardmamma med tre ungar. Mamman fick namnet Eve och nu hoppas vi att de ska etablera sig i Khosrov och öka antalet leoparder här, säger Levon Ozbenyan, en av viltvårdarna i Leopard caretakers network, och fortsätter:

– Detta är en indikation på succé och framgången beror på det 15 år långa bevarandearbetet.

Han blickar ut över det natursköna området som om han förväntar sig att se leopardmamman och hennes ungar komma skuttande vilken sekund som helst. Det är dock föga troligt eftersom leoparderna är oerhört skygga och dessutom främst nattaktiva. Ja, och extremt ovanliga då.

Det märks att Levon Ozbenyan tar sitt uppdrag på stort allvar. Han klättrar vigt upp på en klippavsats för att få bättre sikt och trots att det är varmt som i en bastu klagar han inte över den tjocka kakifärgade uniformen. Mäkta stolt säger han:

– Det handlar inte bara om ett direkt bevarandearbete för leoparden. Det är också viktigt att se till att deras bytesdjur finns kvar och att naturen bevaras. Vi vill att alla ska vara stolta över att leoparden har valt att komma till Armenien.

Den positiva trenden gäller inte bara för leoparderna. Forskare uppskattar att även populationerna av kaukasisk lo och björn har gått upp de senaste åren, mycket tack vara att områden har satts av som reservat. För några år sedan upptäcktes även kvarlevorna av en strimmig hyena i södra Armenien, vilken anses vara den första i landet på över 60 år.

En brittisk-amerikansk studie slog 2016 fast att leoparden har förlorat 75 procent av sitt historiska utbredningsområde. I dag finns drygt 10–20 individer i Armenien. Foto: WWF Armenien

Stora summor för jakt

Om situationen anses lovande för den persiska leoparden, lo och björn är läget dock precis tvärtom för det armeniska beståndet av gråvarg. Precis som i Sverige ger vargen upphov till starka känslor hos lokalbefolkningen då den i brist på naturliga bytesdjur kan ta boskap.

– Man tror att det finns 600–800 vargar och varje år skjuter man av 200 stycken. Antalet är dock mycket osäkert och det är helt galet att man dödar 30 procent av stammen utan evidensbaserad kunskap, säger Arsen Gasparyan.

Till skillnad från leopard är det alltså fortfarande lagligt att jaga varg. Eftersom bönderna inte får någon kompensation när deras boskap dödas är det många som istället tar till geväret då en död varg inbringar drygt 200 dollar.

– Armenien spenderar över 40 000 dollar på vargjakt varje år, pengar som hade kunnat går till bönderna istället. Vi borde lära oss av till exempel Tyskland där man utrotade vargen och nu försöker återintroducera den eftersom den är en så viktig del av kulturen.

Han menar att jakten till och med kan få motsatt effekt och öka antalet vargar.

– Dödar man alfaparet så förstör man flocken och de vargar som är kvar försöker då att skapa nya flockar. Dödandet kan alltså leda till fler populationer.

WWF har samarbetat med apputvecklaren Arloopa och skapat informationskampanjen ”virtual leopard” där man kan låta sig fotograferas med en ”riktig” leopard. ”Det är avgörande att öka kunskapen om leoparden”, säger Arsen Gasparyan. Foto: Izabella Rosengren

Frånvaro skapar illvilja

Med tanke på att Armenien är cirka femton gånger mindre än Sverige får 600–800 vargar dock anses som mycket i jämförelse med oss. Enligt Naturvårdsverket finns i dag 300–400 vargar i Sverige och varje år genomförs jakt på mellan 20 och 50 djur.

Henrik Andrén är professor i viltekologi vid SLU. Han menar att attityden mot varg delvis beror på om vargen en gång har varit utrotad och sedan kommit tillbaka igen, vilket är fallet i Sverige, men inte i Armenien.

– Illviljan är större när ett djur varit borta och sedan kommit tillbaka. Det ökar den negativa inställningen. Har den alltid funnits där, även i få antal, är det lättare att acceptera att de blir fler än om den inte funnits där alls. Det blir liksom en ny risk att ta hänsyn till för de som nyligen fått varg i området, säger han.

Han menar dock att det är svårt att ändra människors syn på vargen, oavsett om den har funnits i ett område länge eller inte. Debatten om vargen är för infekterad för att den ska erhålla samma skydd som exempelvis leoparden. Han får medhåll av Arsen Gasparyan.

– Det finns inga bevarandeprojekt för vargen. Leoparden däremot är internationellt erkänd att skydda. Inte bara i Armenien utan i hela världen.

”Vi säger att leoparden är kung över de armeniska bergen”, säger Arsen Gasparyan, leopardexpert på Världsnaturfonden, WWF, i Armenien. Foto: Izabella Rosengren

Om persisk leopard

Persisk leopard var en gång talrik i området mellan Svarta havet och Kaspiska havet, men på grund av tjuvjakt och förstörelse av områden minskade arten drastiskt under 1900-talet. Persisk leopard är den största av de fem hotade underarterna av leopard och en vuxen hane kan väga upp till 90 kilo.

Den persiska leoparden är listad som ”akut hotad” av den Internationella naturvårdsunionen, IUCN. Förra året inleddes dock försök att sätta ut uppfödda persiska leoparder i naturen. Först ut var tre individer som hade fötts upp i ett avelscenter i Sochi nationalpark, Ryssland. Forskarna hoppas kunna skapa en population av 50 vuxna leoparder som del av en stabil grupp som kan föröka sig.

Källa: WWF och Nordens Ark

Om Armenien

Armenien är ett litet land i södra Kaukasus. I juni 2016 hade landet runt tre miljoner invånare med en årlig befolkningsminskning på 0,18 procent. På grund av folkmordet 1915-1917 av Turkiet som tog livet av en halv till en och en halv miljon människor bor det i dag fler armenier utanför än i Armenien.

Efter första världskriget införlivades Armenien i Sovjetunionen. Efter kollapsen 1991 blev Armenien självständigt, men de följande åren präglades av en konflikt med Azerbajdzjan. Armenien ockuperar i dag området Nagorno-Karabakh i Azerbajdzjan, som huvudsakligen är befolkat av armenier.

Armenien har haft stora problem med att etablera en välfungerande ekonomi efter Sovjets fall. Grannländerna Turkiet och Azerbajdzjans handelsblockad har förvärrat landets ekonomiska situation och arbetslösheten ligger på 36 procent. Landets främsta exportvaror är guld och mineraler.

Källa: Globalis och The World Factbook


Nummer 201 fre 6/10-17

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 201

fre 6/10-17 Fler nummer