Radar – Nyhet

Smutsiga svenska affärer i Västsahara

Atlas copco och andra svenska företag skor sig på det ockuperade Västsahara. Den bilden ger Emmaus Stockholm i en ny rapport. Västsahariska aktivister vädjar till den svenska regeringen att agera.

Atlas copco säljer borriggar. Svenska fartyg tömmer Västsaharas vatten på fisk. Resebolaget kite.se säljer surfingresor till Västsahara – men kallar det Marocko. Flera svenska företag tjänar stora pengar på affärer med Marocko i det ockuperade Västsahara.

– Verksamheten är en skam. Den gör våra liv svårare och stödjer ockupationen, säger den västsahariska människorättsaktivisten Laila Fakhouri som är på besök i Stockholm där rapporten presenteras på onsdagen.

I december slog EU-domstolen fast att EUs handelsavtal med Marocko inte gäller i Västsahara utan samtycke från befrielserörelsen Polisario som är erkända av FN att representera det västsahariska folket.

I Norge, Danmark och Nederländerna har regeringarna gjort egna ställningstaganden mot affärer med den marockanska ockupationsmakten i Västsahara. Nu vill Laila Fakhouri att den svenska regeringen agerar.

– Inget företag har rätt att komma till ett land utan att fråga folket, säger hon.

Atlas copco är ett av de svenska bolag som gör affärer i Västsahara. Deras borriggar används av Marocko för att utvinna fosfat, en icke förnybar resurs som behövs när man framställer konstgödsel.

AP-fonderna har svartlistat flera företag som handlar med fosfat från Västsahara – men har kvar stora innehav i Atlas copco. Inkonsekvent, tycker Emmaus Stockholm.

– Atlas copco är en nyckelspelare när det gäller att möjliggöra den här exploateringen, säger Anna Hakami, informationsansvarig på Emmaus Stockholm.

En lösning på konflikten i Västsahara är inte i sikte. FN har manat parterna att komma till förhandlingsbordet, men Marocko vill inte det. Det tror Anna Hakami hänger ihop med de internationella företagens exploatering av Västsahara.

– De stora ekonomiska intressen som finns i Västsahara är ett viktigt skäl till att ockupationen fortsätter. När Marocko tjänar så mycket pengar på den, får de mindre anledning att förhandla om fred, säger hon.

I januari 2016 backade Sverige från ett löfte om att erkänna Västsahara. Bara några dagar senare kom regeringen överens om ett avtal med Marocko där marockanerna åtog sig att ta emot flyktingar som Sverige skickar tillbaka.

Anna Hakami påstår inte att händelserna hänger ihop. Men hon konstaterar att EU-ländernas vilja att hålla nere antalet flyktingar ger Marocko en maktposition.

– Att Marocko utnyttjar flyktingsituationen politiskt för att pressa EU är uppenbart, säger Anna Hakami.

Atlas copco vägrar ställa upp på en muntlig intervju. Via mejl frågar vi om de inhämtat Polisarios samtycke för verksamheten, men de svar de utlovat kommer inte.

Handelsminister Ann Linde (S) lovar inte några åtgärder från den svenska regeringen.

”I augusti 2015 lanserade Sverige en handlingsplan för företagande och mänskliga rättigheter. Den har spridits och lyfts av regeringen i näringslivetoch utgör riktlinjer för svenska företag som vill handla eller investera i Västsahara”, skriver hon i ett mejl.


Nummer 199 fre 29/9-17

Ladda ner PDF Fler nummer

Innehåll

Nummer 199

fre 29/9-17 Fler nummer