Energi · En syl i vädret

Krig och fred i garderoben

Nu kom jag plötsligt på vad en rökrock är! sa sambon en kväll när vi städade köket.

Vi slutade genast städa köket och började göra efterforskningar om rökrockar istället. Så här ska ni få höra: en rökrock är en tunn rock, lite som en kort morgonrock, gärna i siden, med sjalkrage och uppvikta ärmar. Ofta är den färggrann och mönstrad – lite ovanligt för ett plagg som i första hand användes av män.

Numera används rökrockar inte av någon alls, såvitt jag vet. Men de bars av herrar som, till exempel efter middagen, drog sig tillbaka till herrummet, där de pratade, drack konjak och rökte. Gäster fick låna rökrockar av värden, som hade flera stycken hängande, som målarförkläden på ett dagis. Ibland ingick även en liten fez-liknande hatt.

Poängen med plaggen var att de skulle skydda kläderna och håret mot röklukt. Självklart när man tänker efter, men hur ofta tänker man på rökrockar? De kom ur modet på 1950-talet, kanske samtidigt som könsseparatistiska umgängesformer efter middagen.

– Men grötrockar då? undrade jag. Såna där grågröna med stora fickor, som man köpte på Överskottsbolaget.

Sambon, som har gjort lumpen och ätit gröt iförd grötrock, tänkte sig att de skulle skydda uniformen mot spill. Det låter ju så, men kunde det inte ha räckt med en haklapp då? Dessutom användes grötrock även i skyttegravar och liknande. Om soldaterna åt gröt skvätte den nog i kulregnet, men ändå?

Jag funderade på om det kanske inte handlade om gröt utan om en stor rock – stor hette nämligen groot på plattyska. Men nej, grötrocken är en ganska kort jacka och ordet är från 1920-talet (även om rock har urindoeuropeiska rötter, nämligen rug, som 7 000–3 500 år före Kristus betydde spinna). Alla uppgifter jag hittar tyder på faktiskt på att grötrocken var något man hade på sig när man åt. Även om det lika väl kunde vara ärtsoppa.

Närmast kroppen

Kalsonger är ett annat märkligt ord i garderoben. Det kommer från italienska calzone, men idén är inte att man ska lägga en pizza i kalsongerna, inte ens en hopvikt sådan. Calzone är ett ”förstoringsord av calza, strumpa”, säger den etymologiska ordboken. Om den hopvikta pizzan är en stor brödstrumpa med ett innehåll av tomatsås, svamp och diverse är alltså kalsongen en stor strumpa att dra över särskilt skyddsbehövande delar av kroppen. ”Förr stundom i stället: lårfoder” meddelar ordboken.

”Förr var kalsonger könsneutrala, i alla fall ordet, som man började använda i Sverige på 1700-talet”

Förr var kalsonger könsneutrala, i alla fall ordet, som man började använda i Sverige på 1700-talet. Även damunderkläder kunde kallas så, fast de inte ansågs lika nödvändiga eftersom kvinnor ändå hade så många underkjolar på sig. Kalsonger för damer började användas inom det franska hovet hundra år tidigare – när drottningen var italiensk och hette Maria av Medici. Modet spreds enligt Wikipedia av ”demimonder”, kvinnor av ”halvvärld” som det franska ordet betyder.
En kvinna av värld var fint folk, drottning eller adelsdam till exempel. En demimonde var en wannabe som inte riktigt platsade i finare kretsar, och kanske hade en sexualmoral som bröt mot normerna. I dag används ordet inte så mycket, men om det finns några demimonder går de knappast i kalsonger.

En mamluk i Aleppo, iförd något som liknar en rökrock, på 1800-talet. Illustration: Georg Moritz Ebers/Wikimedia commons

Damunderkläder

På damkalsongernas tid kunde ett par mamelucker bäras över dem, eller istället. De var vida, sydda av tyg och så långa att de ofta syntes under klänningen, speciellt på yngre flickor som inte hade hellånga kjolar. Ofta var de prydda med brodyr, som är en sorts sydda spetsar och inte detsamma som broderi. Från början var de inga riktiga byxor utan två separata ben som man fäste i ett bälte, ungefär som de ursprungliga byxorna.

Precis som grötrocken har mameluckerna ett militärt ursprung. Det kommer från de långa, vida byxor som mamlukerna, de muslimska kalifernas slavsoldater, bar. Ordet mamluk betyder ägd på arabiska – kaliferna fick inte ta andra muslimer som slavar, och därför köpte de soldater från Sydryssland och Kaukasus, antagligen ortodoxa kristna som talade slaviska språk.

Att slavarna var slaver är förresten ingen slump. I det europeiska slaveriets barndom var slavar oftast krigsfångar som man hade tagit i de länder där krigen utspelade sig. Ofta i länder där människor talade slaviska språk. Att slavar och slaver i dag har olika pluraländelser beror på att man vill skilja dem åt klart och tydligt.

Rökrockar igen

Mamlukerna på bilderna i Wikipedia är ibland klädda i något som liknar de ovan nämnda rökrockarna. Rökrocken kom nämligen till med inspiration från de sidenmorgonrockar som kom till Europa österifrån, samtidigt som tobaken.

Så vad kan man få ut av den här utflykten i forna tiders garderober? Mer än lite kul kuriosa? Kanske, som så ofta när man följer ord bakåt i tiden, att all kultur är mångkultur. På något sätt.