Radar · Nyhet

Hemlig EU-rapport: Fildelning skadar inte

Olaglig nedladdning skadar inte industrin. Det blev resultatet i en studie beställd av EU-kommissionen – som hemligstämpades. Mörkläggning, misstänker kritiker. Studien saknar värde, tycker branschföreträdare.

– Det är tråkigt att de inte kunde ta den här rapporten, erkänna att man haft fel och förstå att man bör se över hur upphovsrätten fungerar, säger Magnus Andersson, partiledare för Piratpartiet.

Han spekulerar i att studien stoppades undan för att resultaten inte passade film- och musikbranschen.

Enligt studien har olaglig fildelning nämligen inte vållat branschen någon större skada. Undantaget är nedladdningen av storfilmer som rapportförfattarna räknar med har minskat försäljningen med fem procent.

När det gäller datorspel ledde den olagliga nedladdningen till att fler köpte spel på laglig väg, enligt studien. Magnus Andersson är inte förvånad.

– Ju mer publicitet man får, desto större sannolikhet att fler vill se ens filmer eller höra ens musik, säger han.

Studien blev enligt Europaportalen offentlig när det tyska Piratpartiets Europaparlamentariker Julia Reda begärde ut den två år efter att den var färdig.

Men enligt branschföreträdare tål den inte en granskning i offentlighetens ljus. I studien jämförs försäljningen 2009 och 2013. Det är irrelevant, menar Per Strömbäck på Film- och TV-branschens samarbetskommitté.

– Alla vet att den illegala fildelningen tog fart 1999 när fildelningstjänsten Napster startade. 2009 var skadan redan skedd, säger han.
Att bekämpa olaglig nedladdning menar han är särskilt viktigt för att slå vakt om små aktörer.

– Ju större ett bolag du har, desto större möjligheter har du att skydda dig. Vill man värna om mångfalden måste man ha ett fungerande regelverk, säger Per Strömbäck.

Magnus Andersson menar att det finns åtskilliga möjligheter för kulturskapare att tjäna pengar, även med fri fildelning. Han lyfter fram artisten Amanda Palmer som bröt med sitt skivbolag och började finansiera sina skivor med hjälp av crowdfunding, det vill säga bidrag från frivilliga.

– Hon får in runt 38 000 dollar varje gång hon släpper något. Upphovsrättsindustrin behövs inte, det finns många affärsmodeller som fungerar minst lika bra, säger Magnus Andersson.