Radar · Nyhet

Farligt försvar av naturen

Al Hartmann/TT/AP | Protester mot oljeledningen genom siouxreservatet Standing rock.

Antalet miljö- och landaktivister som dödas i världen ökar stadigt, visar en rapport från Global Witness. År 2016 dödades minst 200 personer som stått upp för sin rätt till land eller naturresurser. Det är fler än någonsin och siffrorna är dystra även för 2017.

Människor som runtom i världen kämpar för sin rätt till land, för att skydda naturtillgångar eller vilda djur, lever i en allt tuffare verklighet. Förra året dödades rekordmånga aktivister och under detta år är siffran redan uppe i 127 dödade.

– Kampen för att skydda planeten håller snabbt på att intensifieras och kostnaden kan räknas i människoliv. Fler människor i fler länder har inga andra alternativ än att stå upp mot stöld av deras land eller förstörelse av deras livsmiljö. Alltför ofta blir de brutalt tystade av en politisk och ekonomisk elit, samtidigt som de investerare som står bakom inte gör något alls, säger Ben Leather, kampanjledare på Global witness som står bakom rapporten.

Allt fler gruvprojekt, dammbyggen, nya vägar och ”land grabbing” – det vill säga att rika länder och företag lägger beslag på mark i fattigare delar av världen – är några orsaker till den ökande trenden.

Den ökande efterfrågan på naturresurser leder till fler konflikter och morden är bara det yttersta uttrycket för den alltmer osäkra värld som aktivisterna står inför.

Dödshot, attacker, sexuella eller juridiska trakasserier och försvinnanden hör till samma bild.

Rapporten visar bland annat att gruvindustrin är den dödligaste sektorn, med 33 konstaterade mord under förra året. Mord kopplade till skogsföretag ökade från 15 till 23. Lika många dödades med koppling till jordbruksindustrin, där de som protesterar mot palmoljeplantager är särskilt utsatta.

Ser man till geografi så sker omkring 60 procent av det dödliga våldet i Latinamerika. Brasilien hade flest rapporterade dödsfall: 49. Räknat per invånare lever aktivister i Honduras och Nicaragua ännu farligare.

– Den historiskt ojämna markfördelningen, särskilt i områden med både ursprungsbefolkningar och många naturresurser, innebär att dessa konflikter ofta är värre i Latinamerika. Där hittar man också en förankrad korruption och utbredd straffrihet, vilket gör att attacker mot dem som vågar utmana missbruk blir vanligare, säger Ben Leather.

Ett fall från Argentina har väckt mycket uppmärksamhet den senaste månaden: försvinnandet av Santiago Maldonado, som den första augusti demonstrerade för mapuchefolkets rätt till det landområde i Patagonien som i dag ägs av det italienska klädföretaget Benetton.

Enligt en del vittnen ska han ha arresterats av polis, vilket polisen förnekar. Fallet har lett till flera demonstrationer och Maldonados foto syns numera på väggar, posters och kläder med frågan om var han är och att man vill ha tillbaka honom levande. Då landet har en svart historia av just försvinnanden tror många att han blivit kidnappad eller dödad.

Konflikten kring landområdet i Patagonien, där hundratusentals får föds upp för ullproduktion, har pågått under många år och är bara ett av många exempel på hur företag har tillåtits köpa upp mark över huvudet på ursprungsfolk som uppger sig ha anknytning till områdena.

En av de viktigaste orsakerna till konflikterna är just att man inte låtit lokalbefolkningen få information eller fatta beslut om vad som ska hända med dessa landområden – trots att internationella konventioner som ILO 169 tar upp principen om fritt informerat samtycke.

– Om man tittar på de värst drabbade länderna – Brasilien, Colombia, Filippinerna, Honduras – så är allt det här ställen där regeringar låter företag starta projekt på folkens land utan deras samtycke, vilket leder till de konflikter som  till sist dödar aktivister, säger Ben Leather.

Enligt Global Witness är 60 procent av det dödliga våldet riktat mot just ursprungsledare.

– Regeringar måste prioritera skyddet av dessa försvarare, effektivt reglera företags beteenden och garantera att lokala samhällen kan besluta om hur deras mark och naturresurser ska användas. Samtidigt är det inte längre acceptabelt att företagen håller tyst och investerare måste sluta att investera i projekt som kan kopplas till hot mot aktivister, säger Ben Leather.

Han menar också att konsumentmakt inte är oviktig i sammanhanget.

– Genom protester, bojkotter eller till och med brevskrivning kan konsumenter låta företag veta att de kommer att bli utan vinst så länge som deras produkter förknippas med hot mot aktivister.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV