Radar · Nyhet

Sverige beredda att backa efter USAs hot

Sverige kan backa från förbudet mot kärnvapen efter amerikanska påtryckningar. Samtidigt förbereder sig 19 000 svenska soldater för att öva tillsammans med USA och sex andra Natoländer.

Fredsrörelsen har reagerat kraftigt efter Svenska dagbladets avslöjande att USA varnar Sverige för att skriva under förbudet mot kärnvapen som FN röstade igenom i sommar.

I ett hemligstämplat brev till sin svenska kollega hotar försvarsminister Jim Mattis med att Sveriges nära partnerskap med Nato är hotat om man står fast vid förbudet mot kärnvapen.

– Det är chockerande. Är det USA som ska styra svensk säkerhetspolitik? säger Ingela Mårtensson, aktiv i Kvinnor för fred.

Det mesta tyder nu på att Sverige är beredda att backa från det kärnvapenförbud man stått bakom i FN.

Regeringen ska utreda vilka diplomatiska och säkerhetspolitiska konsekvenser det kan få att förespråka ett förbud mot kärnvapen. Försvarsminister Peter Hultqvist har sagt till Dagens nyheter att ”våra försvarssamarbeten inte får rubbas”.

Ett uttryck för Sveriges närhet till Nato är gemensamma övningar. På måndag inleds Aurora 17, den största krigsövningen i Sverige på 20 år.

Runt Stockholm, Göteborg och på Gotland ska deltagarna öva ett scenario där Sverige utsätts för  anfall. Övningen ska ge omvärlden en signal om att Sverige är berett att försvara sig, enligt försvaret.

Men Ingela Mårtensson ser risker med att öva med Natoländer så nära Ryssland. Hon fruktar att snedsteg kan leda till incidenter.

– Det är riskfyllt med den här typen av övningar i det spända läge vi har. Ett misstag kan göra att det smäller, säger hon.

Försvarsminister Peter Hultqvist ser inga sådana risker.

– Aurora 17 bidrar till vår nationella försvarsförmåga, vilket tillsammans med internationellt samarbete och dialog bidrar till stabilitet i närområdet. Genom att informera om övningen bidrar vi till ökad förutsägbarhet, skriver hans pressekreterare Marinette Nyh Radebo i ett mejl.

Natosamarbetet och de eventuella eftergifterna om kärnvapenlinjen innebär inte att alliansfriheten sätts ur spel, intygar Marinette Nyh Radebo.

–  Sveriges säkerhetspolitiska linje ligger fast. Vår militära alliansfrihet tjänar oss väl. Den nationella försvarsförmågan ska stärkas parallellt med att våra försvars- och säkerhetspolitiska samarbeten fortsätter att utvecklas, skriver hon.

Ingela Mårtensson menar att både Ryssland och Nato har del i att tonläget hårdnat.

– En gång i tiden lovade man Gorbatjov att Nato inte skulle expandera till de ryska gränserna, men så blev de ju. I kombination med Rysslands annektering av Krim och sanktionerna mot Ryssland har vi fått ett väldigt spänt läge, säger hon.

Hon menar att ett utökat utbyte med Ryssland är det som skulle kunna vända utvecklingen.

– Sverige borde satsa betydligt mer på Osse, där alla Europas länder är med. Genom förtroendeskapande åtgärder skulle spänningarna kunna minska, säger Ingela Mårtensson.

Att rusta upp försvaret är helt fel väg att gå, menar hon.

– Ska man förbereda för fred, kan man inte förbereda för krig, som Ellen Key sa, säger Ingela Mårtensson.