Jack Daniels är USAs vitaste whiskey. Det är den whiskey som den vita medelklassen dricker. Och inte bara medelklassen. Vita kändisar från Frank Sinatra till Guns n’ Roses har setts dricka detta märke. Företagets historia har varit lika vit den: Jack Daniels, mannen som skapade whiskeyn, var en vit man med vitt skägg.
Åtminstone har det varit den historien som företaget har spridit. Men för en tid sedan bestämde man sig för att berätta sanningen.
Jack Daniels första chefsdestillerare var inte Jack himself, utan en svart man vid namn Nearest Green. Nearest Green var den som lärde Jack Daniels att destillera whiskey och när företaget bildades blev Green anställd. Gubben Daniels gjorde under sin livstid aldrig någon hemlighet av Greens insats.
Det var först senare som man började tiga om produktens ursprung. USAs vitaste whiskey är alltså – delvis eller helt – skapat av en svart man.
När vi lär oss historia finns det en självmotsägelse inbyggd i läroplanen. Vi får lära oss att svarta och vita är lika mycket värda, men sedan får vi veta att allting bra i världen är skapat av människor med vit hudfärg.
Vem som helst inser givetvis att detta inte kan stämma utan att historien måste ha skrivits om. Väldigt länge var det dock svårt för oss vardagsmänniskor att få bekräftelse på detta. Alla inser att Jesus måste ha varit mörkhyad, alla inser att de stora grekiska filosoferna knappast var blonda, men det återgavs aldrig så i skolan eller i massmedia.
Därför är det befriande varje gång någon del av historien ställs tillrätta och ytterligare en eller ett par mörkhyade får sin rättmätiga del av äran.
1969 placerade USA en man på månen. Detta var givetvis en enorm prestation och händelsen betraktas med rätta som en av den västerländska civilisationens höjdpunkter. Vi har också alla sett bilderna på dem som byggde raketerna: vita män i vita skjortor.
Men förra året kom filmen Dolda tillgångar, och där berättas en lite större del av historien. Många av dem som gjorde de mest avancerade matematiska beräkningarna var inte alls vita män utan svarta kvinnor. Och utan dessa kvinnor och utan dessa beräkningar hade raketerna aldrig kunnat lämna jordens atmosfär.
Men medan historien om den vita mannen på månen har berättats gång på gång får vi i den breda allmänheten höra om de geniala svarta kvinnorna först nu.
Att USAs mest sålda whiskey skapades av en svart man och att västvärldens största tekniska bedrift vilade på beräkningar av svarta kvinnor är lika viktigt att berätta som att rock’n’roll, jazz och hiphop skapades av svarta musiker.
Varför? Därför att så fort man inser att genialitet inte har någon hudfärg så förstår man att rasism bara är dumheter. I teorin är de flesta vita medelklassmänniskor emot rasism, men det handlar då ofta om att vara snäll mot andra människor och att inte bete sig som en idiot.
Och det är alla bra föresatser. Men att på djupet inse att det faktiskt inte är någon skillnad mellan folk av olika hudfärg är ett snäpp bättre. Och för att vi ska kunna inse det måste skolorna berätta hela historien.
Regeringen satsar pengar på att städa upp haven.
Regeringens nya idé att bygga något slags nya gettostäder.
