Energi · Almedalssamtal

Har vi rätt att bestämma över våra egna kroppar?

Under denna rubrik i Almedalen pratade vi droger, abort, prostitution, aktiv dödshjälp, självmord, surrogatmödraskap, könskorrigering, organdonation, bärande av slöja och andra frågor där våra kroppar blir konkret politik.

När är det rätt att staten lägger sig i vad vi gör med våra kroppar och varför? Medverkade gjorde Sarah Delshad, grundare av Muslimska feminister och samhällsdebattör, Carl Johan Rehbinder, frihetlig debattör, styrelseledamot i Piratpartiet, Esra Eglander, ledamot i förbundsstyrelsen, RFSL Ungdom och Anders Schröder, riksdagsledamot för Miljöpartiet. Modererade gjorde Lennart Fernström chefredaktör och utgivare på Syre.

Carl Johan Rehbinder, deklarerar redan från början att ha ser stora problem på detta område.

– Vi har i dag inte största bestämmanderätt över våra kroppar, staten har det. Det är jag fullständigt emot.

Vad gäller den svenska sexlöpslagen kallar han den en ”katastrof”.

– Det stora problemet är inte jobbet utan stigmatiseringen och det förstärks när man förbjuder något enligt lag.

Anders Schröder har en annan syn på den sexköpslagen och ser den som ett exempel på när staten gör rätt i att visa att ”vi gillar inte det här”.

– Visst finns det vissa som vill sälja sex men det finns alltid maktrelationer. Lagen är riggad utifrån att det finns en maktstruktur, att människor tvingas in i situationer där man inte kommer fara väl.

Han ser också ett problem i att kroppen köps som objekt.

– Avhumanisering skapar en grogrund för våld, menar Anders och hänvisar till studier som visar att upphetsning ökar impulsen att använda våld.

Carl Johan Rehbinder invänder och menar att Anders utgångspunkt är fel.

– Man köper inte en kropp utan en tjänst och de kan alltid säga nej och stopp.

Esra Eglander lyfter maktperspektivet:

– Det är inte rika personer som säljer sin kropp.

Panelen pratar också en del om slöjan och Sarah Delshad lyfter Frankrike som skräckexemplet på ”häxjakten på slöjbärande kvinnor”. Det finns gråzoner menar hon och visst används religioner som maktmedel men folk måste förstå att ”frihet kan se ut på många olika sätt”.

– Vi säger oss leva i ett modernt och liberalt samhälle, det stämmer inte med häxjakten.

Förtryck ser så olika ut påtalar hon. I öst ges istället bilden av kvinnan i väst som förtryckt på grund av sexualiseringen.

– Den kvinnliga kroppen är alltid förknippad med politik. Varför måste slöjan stå för något? Det är bara en tygbit som man har över huvudet. säger Sarah Delshad och påpekar att nunnor kan klä sig som de vill utan att kallas förtryckta.

Den svenska drogpolitiken var också en fråga för panelen. Där kunde inte Sarah Delshad se samma stora problem med den svenska politiken som Carl Johan Rehbinder.

– Legalisera typ allt, tycker han.

Det innebär dock inte att sälja droger på Konsum påpekar han utan staten kan bestämma ”litegrann”. Men heroinisten borde till exempel få sin drog på vårdscentralen.– Det skulle minska kriminaliteten och vi har i dag ett stort antal dödsfall för att folk gömmer sig. Vi har skapat en situation där lagarna är mycket farligare än det de ska skydda från.