Zoom

Varje minut går 23 hektar jordar förlorade

Busani Bafana/IPS | Grönsaksodlaren Margaret Gauti Mpofu tillför gödsel till sina grödor på sin åker ett par mil utanför Bulawayo i Zimbabwe.

Varje år går enorma områden av åkermark förlorade på grund av bland annat torka och ökenspridning, enligt FN. Utvecklingen innebär ett hot mot matförsörjningen för människor i över hundra länder i världen.

Grönsaksodlaren Margaret Gauti Mpofu i Zimbabwe får slita hårt för att skydda sina odlingsmarkers bördighet. Det är ett krav för att hon ska få ut de skördar hon behöver för att kunna ge familjen mat och inbringa de inkomster de lever av. Därför måste hon varje morgon bege sig ut på sin åker, som ligger två mil utanför staden Bulawayo, försedd med en stor hink med kogödsel. Sedan går hon och sprider ut gödseln mellan grönsaker och lökar som växer i rader längs hela fältet. Grödorna bevattnar hon med renat avfallsvatten.

– Egentligen borde jag inte behöva göra det här. Men jordarna blir mindre bördiga varje gång vi bevattnar eftersom vattnet rinner iväg snabbt och spolar bort den viktiga översta matjorden. Jag måste hela tiden tillföra gödsel för att förbättra skörden, säger Margaret Gauti Mpofu, 54, till IPS medan hon arbetar på åkern.

I kampen mot ökenspridning och utarmade jordar utgör hennes arbete bara en liten del. Men om många fler lantbrukare i massiv skala skulle arbeta på samma sätt skulle effekten kunna bli viktig.

Ökenspridningen beror dels på att sanddyner tar över bördiga jordar. Men även ohållbara jordbruksmetoder och klimatförändringar spelar in. Många människor tvingas gå hungriga på grund av att åkermark förstörs och därmed även den matproduktion som många människor är beroende av i världen.

 

Helene Nan vattnar sina grönsaker i byn Ninigui, Burkina Faso
Helene Nan vattnar sina grönsaker i byn Ninigui, Burkina Faso.Foto: P. Casier,CGIAR

Över 2,6 miljarder människor lever på jordbruk, samtidigt som över hälften av jordens åkermark är påverkad av markförstörelse. Detta enligt FNs organ mot ökenspridning, UNCCD. Situationen försämras stadigt. Organet beräknar att tolv miljoner hektar åkermark varje år går förlorade i världen, vilket motsvarar 23 hektar varje minut. Det är något som slår mot närmare 1,5 miljarder människor i över ett hundra länder.

FNs jordbruksorganisation FAO bedömer att Afrika fram till år 2030 riskerar att förlora två tredjedelar av sina bördiga åkermarker om markförstörelsen fortsätter på samma sätt som i dag, då stora bördiga marker i stället förvandlas till torra, ökenliknande områden.

De ekonomiska kostnaderna för förstörelsen av åkermark är enorma varje år. UNCCD menar att en övergång till ett hållbart jordbruk skulle kunna leda till mycket stora ekonomiska fördelar. I samband med att internationella årsdagen mot ökenspridning uppmärksammades i juni i år lade UNCCD fokus både på hur förstörda åkermarker påverkar migrationen, men också på hur lokala befolkningar kan stärka sin situation genom att satsa på hållbara metoder inom jordbruket.

Enligt FN ökade antalet internationella migranter från 222 till 244 miljoner mellan 2010 och 2014. UNCCD menar att orsaken till ökningen är de utmaningar människor möter i form av miljöförstöring, politisk instabilitet, fattigdom och brist på mat.

– Migrationen ligger högt på den politiska agendan över hela världen, men vissa landsbygdsbefolkningar känner att de lämnats på efterkälken och andra tvingas på flykt från sina marker. Problemen med migration är ett tecken på en ökad känsla av hopplöshet på grund av bristande valmöjligheter eller förlorade försörjningsmöjligheter, sade UNCCDs ordförande Monique Barbut i ett uttalande i samband med internationella dagen mot ökenspridning.

 

"Migrationen ligger högt på den politiska agendan över hela världen, men vissa landsbygdsbefolkningar känner att de lämnats på efterkälken och andra tvingas på flykt från sina marker."

Monique Barbut, UNCCDs ordförande

Samtidigt, underströk hon, är bördiga jordar en viktig del i arbetet för att skapa välstånd. Hon påpekade också att fler än hundra länder som är drabbade av ökenspridning eller torka har lagt fram nationella målsättningar för att stoppa markförstörelsen till 2030.

Vid ett FN-möte som hölls tidigare i år i New York underströks behovet av att stoppa förstörelsen av åkermarker, som en del av världens hållbara utvecklingsmål, Agenda 2030. Generalförsamlingens ordförande Peter Thomson underströk samtidigt hur torka lett till matbrist för miljontals människor i olika delar av Afrika.

Under förra året deklarerade flera länder i södra Afrika katastrofläge på grund av torka. Det regionala samarbetsorganet, SADC, gick ut med en vädjan om humanitära insatser för närmare 40 miljoner människor som utsattes för den värsta torka som drabbat regionen på över 30 år.

Det globala behovet av mat kommer att öka kraftigt i framtiden, vilket även kommer att öka behovet av nya åkermarker.

Nya jordar kan inte skapas, men förstörda åkermarker kan återställas, vilket det västafrikanska landet Burkina Faso visat exempel på. Där har man sedan många år tillbaka arbetat för att återställa förstörda marker genom att både använda sig av traditionella tekniker, men också nyare metoder.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV