Grundvattenläget är fortsatt allvarligt i stora delar av landet. Nivåerna är mycket under det normala för årstiden, enligt Sveriges geologiska undersöknings (SGU) senaste mätning. Men på vissa håll är det god tillgång på grundvatten.
– Största delen av Sverige har låga nivåer just nu och vi får vänta till hösten innan vi ser en återhämtning. Det måste falla kopiösa mängder regn på sommaren för att vattnet ska strila ner i marken, säger statsgeologen Nils Ohlanders.
De senaste tre vintrarna har stora delar av landet fått mindre nederbörd än det normala, vilket har medfört att mindre grundvatten bildats. Mycket regn under våren och sommaren kan inte förändra läget. Det sugs upp av växter eller avdunstar, enligt Ohlanders.
Brunnar kan sina
– Så jag tycker man ska vara försiktig, även om man har kommunalt vatten. Man bör tänka på att inte vattna gräsmattan eller fylla poolen flera gånger under sommaren, säger han.
Värst i sommar är det för dem med egen brunn, men även den kommunala försörjningen påverkas. Hälften av landets dricksvatten tas i dag från grundvattnet, både från stora och små grundvattenmagasin, och den andra halvan från ytvatten. Enligt SGU finns en fortsatt risk för att brunnarna sinar innan sommarperioden är över.
– Man får räkna med att det kan sjunka ungefär en centimeter per dag fram till slutet av sommaren, så är det varje sommar. Men det som är annorlunda nu är att vi haft ett sämre utgångsläge än tidigare, säger Ohlanders.
Stärkt beredskap
Samtidigt märks en stärkt beredskap i samhället. Mer pengar från regeringen går årligen till SGU för arbetet med att kartlägga grundvattnet. SMHI och SGU har även infört en ny tjänst som visar risken för vattenbrist i Sverige.
Enligt SGU märks förändringen i hela samhället. Framför allt på Gotland och Öland, som drabbades hårt av torka förra sommaren.
– Det är en helt annan beredskap nu. Kommuner letar efter fler vattentäkter, öppnar nya och har blivit bättre på att köra ut vatten till personer med enskild brunn. Så vi ser en tydligt förbättrad beredskap i samhället, säger han.
Oviss framtid
I år drabbas nästan hela Sverige, från Skåne till södra Norrland, av de låga grundvattennivåerna. I Götaland, Svealand och södra Norrland uppmättes historiskt låga nivåer för perioden juni i år.
Men på vissa håll är vattentillgången god. I Norrbotten och västra delen av Västerbotten har det gått från normala till ovanligt höga nivåer på en månad. Där ser man att skyfall och ett kallare klimat kan ha en viss påverkan på vattennivån, säger Ohlanders.
TT: Hur ser framtiden ut för grundvattnet?
– Det är svårt att säga. Vi har haft sådana här perioder förut, bland annat på 70- och 90-talet. Men om det blir ett år till med lite nederbörd på vintern så finns det en stor risk att nivåerna blir lägre än någonsin, och fler områden kommer att slå nya bottenrekord.
Vattennivåerna i juni i år
I de stora magasinen, det vill säga under rullstensåsar och liknande:
Nivåerna är mycket under det normala från Kalmar/Halmstad i söder till strax norr om Östersund/Sundsvall.
Nivåer är under det normala i Skåne och från Östersund/Sundsvall till Norrbottens län.
Nära det normala i området från Piteå/Arjeplog och upp till Jokkmokk.
Över det normala är nivåerna i södra Norrbotten från Luleå upp till Kiruna.
Nivåerna är mycket över det normala i norra Norrbotten från Gällivare/Kiruna och österut.
I mindre magasin, det vill säga i morän:
Nivåer är mycket under det normala i mellersta och norra delarna av Kronobergs län, Östergötland, Sörmland (utom kusten), Örebro län, östra Dalarna, Uppland, Gävleborgs län och strax norr om Sundsvall/Härnösand.
Nivåer är under det normala i norra Skåne, östra och västra delen av Kronobergs län, mellersta delarna av Västra Götaland, kustområdet i Sörmanland, nordligaste delarna av Dalarna och norrut upp till Östersund/Örnsköldsvik.
Nivåer är nära det normala från Östersund i Jämtlands län och till ett område längst Norrlandskusten, från Umeå till Piteå. Även på Öland och Gotland och stora delar av västkusten och Skåne.
Över det normala är nivåerna i norra Norrland, förutom från Boden och upp till Kiruna där det är mycket över det normala.
Källa: Sveriges geologiska undersökning
