En ny app erbjuder unga indier möjligheten att på egen hand lära sig mer om sex och preventivmedel. Den nya tekniken kan även komma att förenkla inköp av preventivmedel.

Den nya appen heter M Sathi och upphovsmannen Franklin Paul menar att nästa steg är att göra det lättare för ungdomar att exempelvis köpa kondomer.

– Snart kommer ingen längre att behöva gå in på ett apotek och skämmas inför en näsvis apotekare när de behöver kondomer. De kommer att kunna beställa kondomer via sina mobiler och få dom hemlevererade, säger Franklin Paul.

M Sathi utvecklades efter att Franklin Paul hade mött många ungdomar i den fattiga indiska delstaten Bihar, där många yngre saknar korrekt information om sex och preventivmedel. Appen går numera enkelt att ladda ner och via den kan användare få kunskaper genom olika interaktiva spel och frågesporter.

Många miljoner indier saknar fortfarande tillgång till de preventivmedel de behöver och även Indiens sjukvårdsminister Chandra Kumar Mishra menar att nya digitala verktyg kan bidra till att förbättra situationen.

”Vi tror att andelen kommer att öka till 15 procent för pojkar och 11 procent för flickor innan utvecklingen skulle kunna plana ut. Men det bygger på att antalet nya fall inte fortsätter att öka”, säger Peter Salmi, utredare på Socialstyrelsen, i ett pressmeddelande.

Socialstyrelsen började följa utskrivningen av adhd–läkemedel 2006. Ökningen sedan dess beskrivs som exceptionell och har lett till att det i dag finns nästan 190 000 personer i Sverige som har fått en diagnos och recept på adhd-läkemedel.

Ökningstakten har tilltagit sedan 2019 och är allra högst bland flickor i åldern 10-17 år och unga kvinnor i åldern 18-24 år. Pojkar får ofta diagnosen tidigare än flickor, men i det långa loppet jämnar det ut sig, så tittar man på hela befolkningen är det ingen större skillnad mellan män och kvinnor.

Socialstyrelsen konstaterar att det finns stora regionala skillnader. Inom Region Gotland är andelen barn och unga som får adhd-läkemedel utskrivna högst. I Västernorrland är andelen knappt hälften så stor.

Nedstängningarna i Norge under pandemin räddade mer än 2 000 liv, enligt beräkningar i en ny studie. Men det skedde till ett mycket högt pris – alltför högt, anser en forskare vid Norska Folkhelseinstituttet.

Enligt studien var kostnaderna per sparat liv i Norge under pandemin 12 miljoner euro. De som räddades var främst sköra äldre över 80 år, som också hade andra hälsoproblem.

– Kostnaden för de liv som räddades under pandemin är alltså runt 100 gånger högre än vad staten annars är villig att betala för behandling av dödliga sjukdomar hos människor i arbetsför ålder, säger Per Henrik Zahl, forskare vid Norska Folkhelseinstituttet (FHI) till Svenska Dagbladet.

I studien, som gjorts av FHI och svenska Statistiska centralbyrån, har dödstalen i Sverige och Norge mellan 2020 och 2022 jämförts.

Till följd av olika strategier fick pandemin olika förlopp i Sverige och Norge. I Sverige var dödstalen höga under våren 2020 samt mellan december 2020 och januari 2021. I Norge steg dödstalen från hösten 2021 och under större delen av 2022.

Per Henrik Zahl, som föredrar den svenska strategin, pekar på att dödstalen i Norge gick upp när restriktionerna släpptes.

I Norge drabbades främst barn och unga av att barnomsorg och skolor stängdes, vilket påverkade både den psykiska hälsan och inlärningen.

Och läkaretiken säger att det är en större synd att skada friska människor, än att inte hjälpa sjuka, Per Henrik Zahl till tidningen.

Livsmedelsverket vill samla in prover på matsvamp och rådjurskött för att mäta halten av det radioaktiva ämnet cesium-137 från kärnkraftshaveriet i Tjernobyl, rapporterar Svensk Jakt.

Områden i Sverige som drabbades av nedfall från Tjernobylolyckan 1986 kan fortfarande innehålla en mängd av det radioaktiva ämnet. Livsmedelsverket vill därför ta hjälp av jägare och svampplockare i nedfallsområdena med att skicka in prover för analys.

Syftet är att undersöka hur mängden av det radioaktiva ämnet skiljer sig jämfört med tidigare år och mellan olika geografiska platser.