Det är drygt 20 grader och sol på Gamlestadsvallen i östra Göteborg när slutspelet i världens största fotbollsturnering för barn och ungdomar, Gothia Cup, börjar. Stämningen är god, men jag har svårt att bara tänka på spelet och inte politiken runt idrotten.
Gothia cup är i grunden ett fantastiskt arrangemang, men ekonomin runt turneringen har tråkiga kopplingar till en ojämlik fördelning av resurser inom Göteborgsfotbollen och svenskt föreningsliv. Den 28 maj 2017 skrev GP under rubriken ”Hälften av alla lag borta på 20 år: ’Det eskalerar’” om hur ”Göteborgs breddfotboll blöder”. Ulf Carlsson från Göteborgs Fotbollsförbund säger till GP att ”om man inte gör något, eller gör för lite som man gör just nu, så kommer vi om några år kanske ha en förening i östra Göteborg som bedriver verksamhet för barn och unga”. Carlsson pratar om Kortedala IF som i slutet av 80-talet var störst i Göteborg på ungdomsverksamhet inom både handboll och fotboll. I dag, säger han, ”finns ett seniorlag och ett pojklag kvar”, och han tillägger att ”Kortedala är långt ifrån ensamt.” Artikeln visar att det ser likadant ut i de socioekonomiskt underprivilegierade områdena i västra Göteborg samt på Hisingen.
I kontrast är Göteborgslaget BK Häcken som arrangerar Gothia cup en av de rikaste klubbarna i herrallsvenskan, vilket belyses i Svenska Fotbollsförbundets Analys av allsvenska klubbarnas ekonomi från 2016. Häckens årsredovisning visar att klubben har unikt låga skulder och mycket resurser att investera i fotbollen, mycket tack vare pengarna från Gothia Cup.
Att Häcken lever på Gothia Cup är i sig inte ett problem. Men en viktig orsak till att Gothia Cup drar in så mycket pengar är att kostnaderna för arrangemanget hålls nere genom ideellt engagemang, inte minst från folk som inte har något med BK Häcken att göra. Koncernredovisningen för BK Häcken visar att klubbens personalkostnader trots det enorma Gothia-arrangemanget är mycket låga i relation till intäkterna — 2015 var de 39 procent, att jämföra med de flesta herrallsvenska klubbarna som ligger runt 50 procent.
Mycket av arbetet under själva cupveckan sköts av frivilliga från hela Göteborgs fotbollsföreningsliv. Av de 100 planer som används under turneringen sköts flertalet ideellt av lokala klubbar som i utbyte får rätt att bedriva försäljning vid planerna. Det innebär alltså ingen garanterad inkomst för dem men många klubbar har blivit beroende av det de kan få in på Gothia Cup och uppfattar sig inte ha råd att säga nej. Med tanke på Häckens möjligheter att investera i fotboll är det positivt att klubben använder en del av Gothia-pengarna till att stödja utländska lag som har svårt att komma till turneringen annars, och att klubben också antagit en policy för breddfotboll.
Samtidigt väcker ojämlikheten mellan klubbar frågan om ifall konkurrens mellan lag och en anpassning av svensk fotboll till den internationella elitfotbollen kan existera sida vid sida med föreningslivets sociala och folkhälsofrämjande funktioner. Elitidrotten kan förse några få Zlatans med en stege för att klättra i klassamhället. Föreningsidrotten å andra sidan ska skapa arenor där människor oavsett socioekonomisk bakgrund kan mötas, finna glädje och hälsa och bygga sitt lokalsamhälle. Det senare förändrar samhällsstrukturer, det förra gör det inte.
En breddsatsande elitklubb på Hisingen kan inte ensam rucka på klasstrukturen i Göteborg. Snarare behöver föreningslivet i ytterområden akut stöd för att kunna leva kvar. Ett exempel är klubben Angered MBIK som vädjar till politiker om hjälp sedan barnen i klubben bevittnat en rad våldsdåd — det senaste en skottlossning nära planen där tolvåriga flickor tränade.
Föreningslivet och kriminella organisationer är ofta de två sociala sammanhang som erbjuds för unga i dessa områden. En verklig breddidrott måste kunna vara närvarande även i detta läge och då behövs resurser. Häckens användande av småklubbars ideella arbete under Gothia Cup är inte det största eller enda problemet i sammanhanget, men roten till föreningsdöden är det system inom vilket Häcken framgångsrikt verkar: ett samhälle drivet av konkurrens som premierar stora, finansiellt starka aktörer och i det urholkar verksamheter som bygger på mjuka värden och långsiktigt social engagemang.
En av många insatser för att kanalisera resurserna dit där de behövs inom föreningslivet skulle vara att alla klubbar i Göteborg får så mycket av Gothia Cup-kakan som deras andel av arbetet med turneringen motsvarar. Om Häcken menar allvar med sin satsning på breddfotboll borde de stödja en sådan solidarisk fördelning av resurserna.
Aktivister samlas återigen i Gállok utanför Jokkmokk för att protestera mot gruvetablering.
Föroreningar och klimatförändringar hotar dricksvattnet i Sverige.
