Glöd · Under ytan

Det är hög tid att investera i fred

Den 25 maj hade Nato ett extra toppmöte i Bryssel för att inviga det nya högkvarteret och välkomna USAs nye president Donald Trump. Ingela Mårtensson var där och går på dagens Under ytan igenom militäralliansens agenda och vad den får för konsekvenser.

På Natomötets agenda i Bryssel i slutet av maj fanns tre huvudteman: försvarsutgifter, kampen mot terrorism och Ryssland. Mötet avslutades inte med någon deklaration, däremot redovisade generalsekreterare Jens Stoltenberg efteråt vad man kommit överens om.

Sedan många år tillbaka har Nato enats om att medlemsländerna ska ha en försvarsbudget som utgör minst två procent av bruttonationalprodukten (BNP), men så är långt ifrån fallet. Förra året uppgick USAs försvarsbudget till 611 186 dollar, det vill säga 3,3 procent av BNP. Totalt sett spenderade världens alla länder tillsammans 1 686 miljarder dollar på militär verksamhet under 2016. (Källa: SIPRI).

Under Natos toppmöte i Wales 2014 förband sig länderna att öka utgifterna så att alla nådde upp till 2 procent av BNP inom loppet av tio år.

Förra året var det bara Estland (2,1 procent), Frankrike (2,3 procent), Grekland (2,6 procent), Polen (2,0 procent), Turkiet (2,0 procent) och USA (3,3 procent) som uppfyllde Natos krav.  Fem länder låg under en procent och resten av medlemsstaterna mellan 1,0–1,9.

På mötet i Bryssel beslöts att utveckla årliga nationella planer på hur alla länder ska fullfölja de krav på militära investeringar som de var överens om på toppmötet 2014. De nationella planerna ska verka som påtryckningar för att öka försvarsbudgetarna. Enligt generalsekreterare Stoltenberg måste det finnas en rättvis fördelning (fair share) av medlemmarnas bidrag till alliansen och den gemensamma säkerheten. Tjugo procent att budgeten ska gå till utrustning.

Efter attackerna på World trade centre i New York och Pentagon i Washington den 11 september 2001 förklarade USAs dåvarande president George W Bush krig mot terrorismen. Han sa dessutom att de som inte är med oss är emot oss.

Den 7 oktober 2001 invaderades Afghanistan av amerikanska och brittiska styrkor genom flygbombningar. Invasionen störtade talibanregimen. Nu har kriget pågått i närmare 16 år och talibanerna är inte utslagna – de har snarare fått ny styrka.

Nato ställde sig bakom invasionen med hänvisning till artikel 5, det vill säga att om ett medlemsland blir attackerat så betraktas det som en attack på hela alliansen. Det var första gången som den användes. Nato har pekat ut terrorismen som en av alliansens huvuduppgifter.

Den 10 september 2014 tillkännagav USA att en bred internationell koalition hade bildats för att bekämpa Islamiska Staten i Irak och Syrien (ISIS) med 71 partners, varav merparten består av europeiska länder inklusive Sverige. Dessutom finns följande organisationer representerade: Arab League. EU, Interpol och Nato.

I mars 2017 hade koalitionens medlemmar donerat cirka 8 200 ton militär utrustning till partners i Irak och Syrien. Alla Natostater ingår i koalitionen men de bidrar individuellt. Nato som organisation har förhållit sig relativt passivt, men ska nu  stärka sina insatser mot terrorismen. Natomötet i Bryssel kom överens om en handlingsplan; bland annat ska utbildningen av lokal personal i svaga stater som Irak och Libyen utökas. Sverige deltar i Irak med utbildning av kurdiska peshmergasoldater. Natos träningsprogram i Afghanistan ska fortsätta.

Nato ska bli en fullständig medlem i koalitionen, vilket betyder att Nato kan ta del av politiska överläggningar inklusive koordinering av träning och kapacitetsuppbyggnad/bildning. Nato ska bidra med ”Nato awacs surveillance planes”, det vill säga spaningsplan för att bevaka luftrummet.

Nato ska enligt generalsekreterare Jens Stoltenberg inte delta i strid. Förutom flygspaning och träningsprogram i Irak ska Nato skapa en ny enhet i Bryssel för koordinering av anti-terror-verksamheten framför allt underrättelse och planering.

Innan natomötet besökte president Trump Saudiarabien och kom överens om ett vapenexportavtal till ett värde av drygt 960 miljarder kronor. Saudiarabien står i särklass när det gäller att exportera wahaabitisk fundamentalism genom att bygga moskéer där radikal islamism frodas. Saudiarabiens huvudfiende i regionen är Iran, som är shiadominerat. Länderna står mot varandra i Syrienkriget.

Trump stödjer saudierna och utpekar Iran som spridare av radikala ideologier och terrorism. När IS stod bakom terrordåden i Teheran nyligen där 17 personer dödades, så twittrade Trump och beklagade offren. Samtidigt la han till att ”Vi understryker att stater som understödjer terrorism riskerar att falla offer för den ondska de stöttar.”

Kort tid därefter beslutar sunnistater som Saudiarabien, Egypten, Förenade Arabemiraten, Bahrein och Jemen att isolera Qatar med hänvisning till att landet finansierat terrorism. Trump var mycket positiv till aktionen trots att han någon vecka tidigare bedyrade deras vänskap. Till saken hör att USA har en militär bas med mer än tiotusen soldater stationerade i Qatar. USAs krig i Afghanistan och mot IS styrs därifrån.

Natos relation till Ryssland var en annan punkt på dagordningen.  Enligt Stoltenberg bekräftade mötet den sedan tidigare antagna tudelade strategin; ett starkt försvar ska kombineras med en meningsfull dialog. ”De allierade står starka tillsammans inte för att provocera fram en konflikt utan för att förhindra en konflikt och att bevara freden. Samtidigt är vi öppna för en dialog med Ryssland för att öka transparensen och reducera riskerna.”

Nato är den största krigsalliansen i världen. Genom det senaste toppmötet ökar man militarismen. Om kravet på två procent skulle uppfyllas så betyder det en ökning av försvarskostnaderna på cirka 100 miljarder dollar. Inom försvarsindustrierna jublar man naturligtvis. Men vad ska man använda alla dessa pengar till och framför allt var ska man ta pengarna ifrån? Det kommer onekligen att innebära nedskärningar inom andra samhällssektorer. Grekland är en av de fem stater som satsar mer än två procent på militären trots att den ekonomiska krisen innebär stora nedskärningar i välfärdssektorn.

Nato ska trappa upp sina insatser i kriget mot terrorismen. Men vem avgör vad som ska klassificeras som terrorism? Nelson Mandela fick Nobels fredspris 1993. Vid hans nittioårsdag 15 år senare avfördes Mandela slutligen från USAs terroristlista.

Vilka grupper eller stater kan kopplas till terrorism? President Trump har uppenbarligen valt sida när det sunni- eller shiadominerade stater i Mellanöstern. USA har som den överlägset största militärmakten i Nato ett mycket starkt inflytande över organisationen. Innebär det att Nato delar Trumps uppfattning? I vilket fall som helst så innebär det att konflikten mellan Saudiarabien och Iran trappas upp och kan leda till en öppen konflikt. Det skulle kunna utvecklas till en mycket farlig situation i en region som redan nu präglas av krig och militärt våld.

”Trots att kriget mot terrorism har hållit på 16 år har inga framsteg nåtts – tvärtom. Ständigt hör vi om terrorattentat i till exempel Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan Syrien och Somalia. Dessutom har Europa drabbats av en mängd terrordåd. Kriget mot terrorismen har varit kontraproduktivt.”

Trots att kriget mot terrorism har hållit på 16 år har inga framsteg nåtts – tvärtom. Ständigt hör vi om terrorattentat i t ex Irak, Afghanistan, Nigeria, Pakistan Syrien och Somalia. Dessutom har Europa drabbats av en mängd terrordåd. Kriget mot terrorismen har varit kontraproduktivt.

Nato har genom sin utvidgning till ryska gränsen – trots löfte om motsatsen – provocerat Ryssland. En amerikansk diplomat George F. Kennon ansåg att Natoutvidgningen skulle bli efterkrigstidens största politiska misstag.  Nu ser vi konsekvenserna. Ryssland har annekterat Krim och de militära övningarna på båda sidor har ökat väsentligt de senaste åren i Östersjöregionen. Den dialog med Ryssland som Nato säger sig prioritera har vi inte sett mycket av.

Det är hög tid att investera i fred i stället för krig!

”Om kravet på två procent skulle uppfyllas så betyder det en ökning av försvarskostnaderna på cirka 100 miljarder dollar. Inom försvarsindustrierna jublar man naturligtvis.”

Foto: Lucas Wirl | Ingela Mårtensson är styrelseledamot i Kvinnor för fred. Tidigare har hon bland annat varit riksdagsledamot för Folkpartiet och ordförande i Folkrörelsen Nej till EU.