På söndag avslutar statsminister Stefan Lövfen (S) politikerveckan i Järva med sitt tal. Uppslutningen från toppolitiker och journalister har varit stor. Bland annat har SVT, TV4 och Sveriges radio sänt alla partiledartal i sin helhet. Men i bänkraderna har det varit glest under de inledande dagarna. Den publik som varit på plats har till stor del utgjorts av tillresta partiaktiva.

Initiativtagaren Ahmed Abdirahman är ändå nöjd med veckan och ser redan fram emot att återkomma med arrangemanget nästa år. Målet på sikt är att minska avståndet mellan politiker och medborgare.

– Den här veckan har startat samtal och skapat förutsättningar, men Rom byggdes inte på en dag. Många känner att man inte litar på politikerna och tror att de bara kommer hit för att få medieuppmärksamhet. Politikerna har ett ansvar att fortsätta komma och skapa förtroende, säger han.

Det rödgröna styret i Västra Götalandsregionen bidrar med 10 miljoner kronor till regionens folkhögskolor ”för att säkra regionens kompetensförsörjning och minska utanförskapet”.

Bakgrunden är Tidöregeringens neddragningar på folkhögskolor i statsbudgeten, som enligt regionledningen slår hårt mot folkhögskolornas arbete för kompetensförsörjning och minskat utanförskap. Ett arbete som det rödgröna styret vill säkerställa genom tillskottet som beslutades av regionfullmäktige i en tilläggsbudget på tisdagen.

– Vi behöver undersköterskor som bemannar vården och vi behöver se till att regionen tar sin del av ansvaret med att minska utanförskap och öka sysselsättningen. Nu säkerställer vi att den kompetensutvecklingen kan fortsätta, säger Louise Åsenfors (S), vice ordförande miljö- och regionalutvecklingsnämnden, i ett pressmeddelande.

Mats Pilhem (V) är ordförande för Styrelsen för folkhögskolorna och välkomnar beskedet:

– Det är riktigt illa att vår SD-ledda regering visar ett sådant förakt för kunskap att man skär ner på folkbildningen. Västra Götalandsregionens rödgröna ledning ser allvaret i situationen och satsar för att regionens sex folkhögskolor även i framtiden ska kunna erbjuda bra och varierade utbildningar.

Ett medlemskap i Nato skulle kräva att omfattande satsningar görs på den svenska järnvägen. Det rapporterar Sveriges Radio Ekot med hänvisning till en rapport som Försvarsmakten lämnat till regeringen.

I rapporten pekar försvaret bland annat på att järnvägen i dagsläget lider av betydande kapacitetsbrister och att det underhållet släpar efter.

Enligt Thomas Ekström, expert på militär logistik på Försvarshögskolan, lär frågor kopplade till beredskap spela en framträdande roll i framtida transportsatsningar.

I mitt huvud så innebär det ju ett första paradigmskifte och det kommer förstås vara kostnadsdrivande, säger han till radion.
Försvarsmakten kommer med flera förslag på möjliga satsningar i sin rapport, dessa är dock sekretessbelagda.

Polisens fick 2020 möjlighet att genom tekniska hjälpmedel ta sig in i misstänktas mobiltelefoner, datorer och mejlkonton.

På grund av att metoden innebär en så pass stor integritetskränkning, så gjordes lagen om hemlig dataavläsning tillfällig fram till sista mars 2025.

Nu har hemlig dataavläsning utvärderats. Utredaren, hovrättspresident Ylva Norling Jönsson, anser att lagen bör permanentas, eftersom verktyget är polisens vassaste hemliga tvångsmedel.

– Man kan komma åt krypterad information som inte är åtkomlig genom andra hemliga tvångsmedel, säger hon.

Norling Jönsson pekar på att hemlig dataavläsning använts i mer än dubbelt så stor omfattning än vad man bedömde skulle bli fallet när lagen infördes.

– Det tycker jag ändå tyder på att den är ganska vass, säger hon.

Slå på kameran

Enligt Åklagarmyndigheten användes hemlig dataavläsning mot 365 personer under 2022. I 23 procent av ärendena bidrog de inhämtade uppgifterna till att den misstänkte kunde åtalas.

Utredningen föreslår nu en viss utökning av tillämpningsområdet för hemlig dataavläsning.

Polisen har efterfrågat en möjlighet att kunna slå på en mobiltelefons eller dators kamera för att även kunna utreda vem som ”skäligen” kan misstänkas för ett brott. Det föreslås nu bli möjligt.

– Det kan vara viktigt om man till exempel vet att de begås allvarlig brottslighet från en mobiltelefon eller dator, men inte vet vem som använder datorn, då kan det vara viktigt att kunna slå på kamerorna, säger Norling Jönsson.

Det föreslås också förenklade bestämmelser som gör att det blir lättare att utfärda tillstånd till polisen att få använda sig av hemlig dataavläsning.

Dessutom ska all lagrad information på till exempel en dator få hämtas in under den tiden hemlig dataavläsning pågår, oavsett hur länge sedan det var som informationen skapades.

Ökad risk

För att stärka integritetsskyddet föreslås tydliga regler om att information och uppgifter som samlats in, men inte får granskas och bearbetas, ska förstöras. Den hemliga dataavläsningen ska även dokumenteras bättre, vilket underlättar kontroller av att allt gått rätt till.

Utredaren medger att förslagen innebär en ökad risk för den personliga integriteten, men anser att de ändå är proportionerliga i förhållande till vad man uppnår i brottsbekämpningen.

Norling Jönsson påpekar att staten visserligen har en skyldighet att se till att integriteten inte kränks mer än absolut nödvändigt när brott utreds. Men hon understryker att staten också har en skyldighet att skydda individer från den integritetskränkning det innebär att bli utsatt för ett brott av andra.

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) bedömer att de samlade förslagen kommer att leda till att hemlig dataavläsning blir ännu mer rättssäker än i dag.

– Min utgångspunkt är att den här lagstiftningen ska permanentas på det sätt utredaren föreslår, säger han.