Peppar från Pakkam och hjälp till bönderna

För 13 år sedan var Shaji Joseph från Pakkam i Kerala, Indien, för första gången i Sverige genom kontakter med JAK-banken. Han åkte landet runt för att höra om inte Pakkam kunde leverera varor till Sveriges rättvishandelsbutiker. Så även i Laholm där vi nu ses igen.

Nationalekonomen Shaji Josephs stora intresse har alltid varit att hjälpa indiska bönder till en bättre och rättvisare ekonomi, rättvis för både människor och jorden. Jag minns hur han räknade upp allt butiken kunde importera – torkade frukter, olika kryddor och bambuarbeten, flätade mattor och korgar. Men – en liten affär kan inte sköta direktimporten, den måste gå via en behörig importfirma som sköter tull och transport samt garanterar att producenterna får rättvist betalt. Så det blev ingen affär då men vi höll kontakten och när Shaji kom på besök igen några år senare, 2006 beslutade vi i Laholms rättvisehandelsaffär att satsa på pepparimport.

Lång historia av handel

Tillsammans med Shaji åkte vi till Göteborg för att uppvakta Sackeus, den närmast belägna importfirman för rättvis handel. Och det bar frukt. Från och med 2008 distribuerar Sackeus svartpeppar, vitpeppar och även torkad ingefära från Pakkam.

Pakkam ligger i pepparns ursprungsland i Wayanad, en bergstrakt i nordöstra Kerala belägen på upp till 1 500 meters höjd.

– I Wayanad och Pakkam har det odlats peppar i 10 000 år,  och kryddexporten från den sydvästliga delen av Indien, Kerala, etablerades 3 000 år före vår tideräkning, berättar han.

– Först gick vägen över land på sidenvägen. Det kunde ta många månader. Men det är inget problem, torkade pepparkorn behåller sin kvalitet i 100 år, upplyser Shaji.

Grön, svart och vit

En liten film som Shaji visar ger intryck av Pakkam, dess vackra läge i Wayanads bergslandskap och vad dess invånare sysslar med.

– Jag känner var och en av dem, kommenterar Shaji med ett litet skratt.

I Pakkamtrakten lever sex olika stamfolk med varandra, med helt olika språk och kulturer. Man är beroende av varandra och lever i fred tillsammans.

Jose Elanjhimattam är en av många ekologiska bönder som Shaji berättar om. Han har lyckats tillverka biogas av kospillning genom en enkel jäsningsprocess. Biogas från två kor räcker för matlagningsbehovet av ett fyra personers hushåll, har Jose kommit fram till. Miljöförbättringen är ovärderlig, frånsett mindre metangasutsläpp blir kogödseln mer näringsrik genom kvävefixeringen och biogasen i köket minskar avskogningen.

Peppar, den äkta pepparn – svart-, vit- och grönpeppar – är en slingerväxt som klättrar upp på träd eller på långa stänger. Den skördas en gång om året.

– Traditionella, inte genmanipulerade, plantor är livskraftiga i många decennier, berättar Shaji.

Men de behöver Pakkams särskilda klimat. Pollineringen sker nämligen genom mjukt regn.

– Tyvärr är den goda skörden inte längre en självklarhet nuförtiden. Istället för det mjuka regnet upplever vi allt som ofta störtregn som förstör blommorna, påpekar Shaji.

Han visar ett foto på en tilltufsad växt.

Bären växer i täta klasar. Grönpeppar skördas vid 75 procent mognad och läggs direkt i kokande vatten innan den lufttorkas. Svartpeppar plockas när frukten är röd, mogen till 90 procent. De läggs i travar för att jäsa. Därefter ska de soltorka tills de blir till skrumpna brunsvarta små kulor. Vitpeppar är en avskalad variant av svartpeppar.

– I Pakkam skördas det ungefär fyra till fem ton peppar om året, berättar Shaji.

Den största mängden säljs på den indiska marknaden eller köps upp av de stora koncernerna. Sackeus importerar ungefär 80 kilo varje år.

Små jordbruk

Pepparodlarna i Indien och andra länder har små jordbruk, de får dessutom för lite betalt och fastnar lätt i fattigdom och skuldfällor. Enligt Råd & Rön, Sveriges Konsumenters tidning (2011), är de svenska leverantörerna dock måttligt intresserade av rättvis handel. Även om flera av kryddmärkena i Sverige har en så kallad uppförandekod om socialt ansvar för leverantörerna uppger företrädare för de lokala organisationerna i Indien att de stora företagen bara efterfrågar pris och kvalitet, inte fairtrade.

Det är alltså i dagsläget bara några få odlare som kan få rättvisa pengar för sin skörd, vilket innebär 100 procent mer än de kan få på den lokala marknaden.

– Vi försöker prioritera personer eller familjer som är i stort behov, säger Shaji, men det är ändå för lite för att kunna leva på dessa pengar.

Stöd för ekologiskt

Tillsammans med svenska Pakkam Group Sweden (PGS), en ideell förening, har Shaji nu sökt nya biståndsvägar för Pakkam: 3 000 familjer bosatta i tre dalgångar ska enligt planen stödjas i att driva ekologiskt jordbruk. Bara så kan det traditionella odlingsarvet med till exempel många olika rissorter bevaras.

– Vi väntar på svar från Forum Syd. PGS har fått besked om att man gillade projektet men bidragsgivarna måste undersöka alla möjligheter som kan leda till ett positivt resultat, säger Shaji.

Han förklarar att det dock inte är lätt att övertyga bönderna om ekologisk odling.

– De har väldigt små resurser och är beroende av att deras lilla odlingsmark generar så mycket inkomst som möjligt. Men vårt utgångsläge är gynnsamt. Det finns tillräckligt med välbärgade och medvetna människor i omgivningen som vill köpa sund mat. Ris, alla sorters kryddor, grönsaker och rotfrukter kommer det att produceras.

Meningen är också att ansluta sig till fairtrade på lokal nivå och därmed nå marknaden som finns på nära håll.

”Tyvärr är den goda skörden inte längre en självklarhet nuförtiden. Istället för det mjuka regnet upplever vi allt som ofta störtregn som förstör blommorna.”

PGS har även sedan 2001 ordnat biståndsresor.

– Reser man till Pakkam genom PGS betalar man 8 000 kronor i förväg, förklarar ordförande Per-Olof Erickson. En del av dessa pengar bekostar 14 dagars uppehälle i Indien. Den resterande delen, drygt 5 000 kronor, får fattiga bönder i Kerala låna räntefritt enligt JAK-bankens idé.

Med dessa pengar kan bönderna öka sin produktion, som i sin tur gör det möjligt att återbetala lånet. De räntefria lånen bidrar till en bättre ekonomisk situation och bönderna slipper ta banklån hos en traditionell bank med hög ränta. Per-Olof, också engagerad i Lyktan, rättvishandelsbutiken i Gävle, är en av 127 personer som hittills deltagit på en resa.

– Några dagar bodde vi hos en bondefamilj, var med på deras arbeten. Vi åkte runt i Kerala, bodde på vandrarhem eller enkla hotell. Men den nära kontakten till ursprungsbefolkningen på landet kommer jag aldrig att glömma, säger Per-Olof med värme. Nu vet jag varifrån pepparn kommer!