Imorgon lördag sker årets sista kosläpp. På Ibackens gård, Bränna gård och Lindero lantbruk i Västerbotten springer korna ut på sommarbete klockan 11.00 inför en inbjuden allmänhet. Ett propagandanummer som pågått på gård efter gård från syd till norr i nästan två månader.
Kosläppet är väldigt långt ifrån det vidrigaste som sker inom djurindustrin, men inte desto mindre en av de mest absurda företeelserna i Sverige. Hur kan det göras till ett jippo att individer släpps ut efter att de varit instängda i något som kan liknas vid tortyrkammare? Hur kan människor se den glädje som korna visar när de får vara i sin naturliga miljö, utan att reflektera över vad de då kommer ifrån?
Tänk om vi höll interner instängda i boxar tio månader om året och bara lät dem komma ut på rastgården några timmar per dag under någon sommarmånad. Tänk om vi gjorde ett jippo när de för första gången på nästan ett år fick komma ut på rastgården. Tänk om vi bjöd in hela svenska folket till “fångsläppet” under parollen delad glädje är dubbel glädje. Hur absurt vore inte det?
Tänk om fångarna dessutom var inspärrade utan att ha begått något brott. Tänk om de trots att de inte begått något brott redan hade fått en dödsdom och bara skulle få leva en bråkdel av sina liv. Tänk om de när åskådarna åkt hem och åt sin biff, drack ett glas mjölk eller åt en ostmacka trängdes ihop i långtradare och kördes till ett ställe där de på löpande band avrättades. Hade känslan även då varit dubbel glädje?
De säger att vi behöver äta kor och dricka deras kalvars mjölk för att kunna bevara de öppna landskapen. Frågan är då varför en så stor del av fodret är kraftfoder från andra länder och varför LRF inte ens vill låta korna vara ute på de där ängarna ens de där få timmarna per år som de i dag är tvungna till? Och framförallt varför döda dem i förtid och äta upp dem om vi vill att de ska hålla ängarna öppna? Varför då inte då låta dem gå och beta hela livet och dö en naturlig död när de blivit gamla?
De säger att korna som betar binder kol i marken. Men de nämner aldrig att det bara är ett fåtal jordar som korna betar på som tar upp kol på ett avgörande sätt. Inte heller att de fåtal kor som betar på de jordarna gör det bara en bråkdel av sina förkortade liv. De nämner inte heller att bindandet av kol inte kommer i närheten av att kompensera för de aggressiva växthusgaser som kommer från djurindustrin i allmänhet och koindustrin i synnerhet. Djurindustrin står för, hur mycket det än tjatas om öppna landskap, biologisk mångfald och kolsänkor, ett av de största bidragen till växthuseffekten. Avstå biffen, mjölken, flyget, bilen och onödig konsumtion av prylar så har du kommit väldigt långt när det gäller att leva hållbart. Det är inte svårare än så.
De säger att det är naturligt för oss att äta andra, att vi alltid gjort det. Utöver att det är ett ytterst tveksamt påstående att vi alltid gjort det, så är det ingen ursäkt. Människor har våldtagit, krigat, mördat, hållit slavar, torterat och så vidare i en stor del av historien. Det är knappast en ursäkt att göra det i dag.
De säger att en inte kan jämställa människor med andra djur. Det är sant, till skillnad från de flesta andra djur har vi ett intellekt som gör att vi kan välja bort de mest primitiva handlingarna, som att plåga och döda andra. Men vi kan definitivt jämföra och jämställa lidande.
Det finns en anledning till att vi aldrig bjuds in på koinspärrning i slutet av sommaren. Det finns en anledning till att vi inte bjuds in till de industribyggnader som korna normalt vistas i, utan till just kosläppen. Den finns en anledning till varför det inte är avrättningarna utan bara kosläppen vi bjuds in till. De anledningarna borde vara nog för att inte stödja eller vara en del av djurindustrin.
Det finns inga hållbara ursäkter för att konsumera djur. Det finns bara kallblodiga övergrepp, utnyttjande och dödande bakom den där biffen. Avstå det.
Birgitta Ohlssons strid för att få bort major Björklund kan, om hon lyckas, förändra hela den politiska kartan.
Theresa May är beredd att med kampen mot terrorism som ursäkt försvaga skyddet för de mänskliga rättigheterna.
