Soja, vete, havre och lupin får nu akta sig. In på marknaden är nämligen rapsen på väg. I dag används rester från rapsoljetillverkning till djurfoder, men om några år kan proteinet även användas till färs, filéer och yoghurt.
Det är forskare på Kemicentrum på Lunds universitet som försöker hitta ett bra sätt att utveckla rapsprodukter för vegodisken. Restprodukten från raps är nämligen både proteinrik och billig. För att inte tala om vilken miljövinst det skulle innebära.
– Tänk om vi kunde använda oss av det här proteinet för att delvis ersätta köttet, vilken grej det vore för miljön, säger Karolina Östbring.
Karolina Östbring och kollegorna Marilyn Rayner och Ingegerd Sjöholm är livsmedelsforskare vid Lunds universitet. De tror sig ha funnit ett sätt att filtrera bort de skadliga ämnen som tidigare satt stopp för att använda rapsrester som människoföda. Det handlar till exempel om glukosinolat, som kan påverka sköldkörteln.
Den nya filtreringstekniken har också bidragit till att man kan bli av med tråkiga bismaker från polyfenoler, som finns på insidan av skalresterna. Men självklart kommer rapsen ändå smaka raps.
– Genom att finjustera malningsgraden går det att avskilja skalresterna i processen, så att skalresterna inte åker med. Men tänk på flytande havre eller sojamjölk, de smakar ju lite havre respektive soja, säger säger Karolina Östbring, som tror att konsumenterna får vänja sig vid att växter smakar just växter.
Forskningen finansieras just nu av det statliga innovationsinstitutet Vinnova och teamet har sökt pengar för tre år till. Förhoppningen är att kunna ha en testprodukt klar om några år. Odlarna har också visat intresse för de nya upptäckterna.
– I dag säljer bönderna rapspressresterna för två kronor per kilo. Om de kunde sälja pressresterna som råvara till nya produkter, skulle försäljningspriset öka mycket. Det blir en win-win-situation där vi utnyttjar jordens resurser bättre, samtidigt som vi förbättrar ekonomin och slipper importera så mycket soja, säger Karolina Östbring.
