Energi · I blickfånget

Urfolk drev själva ut olagliga plundrare

Urfolken i Brasilien kämpar mot både korrupta politiker och illegal skogsskövling. Uru-Eu-Wau-Wau har
under lång tid klagat hos myndigheterna utan resultat och bestämde sig i vintras för att ta saken i egna händer. Åtföljda av urfolksorganisationen Kanindé spårade de upp inkräktarna och jagade iväg dem.

I åratal har Uru-Eu-Wau-Wau-folket bett den brasilianska regeringen om hjälp att driva ut illegala skogsskövlare och mineralutvinnare från sina marker men utan resultat. De har nu tröttnat på att vänta på myndigheterna och därför inlett en rad egna operationer för att skydda sina territorier. Den 14 februari begav de sig, beväpnade med pilbågar in i några av inbrytarnas läger. Den 19 februari utfördes ännu en operation åtföljd av den icke-statliga urfolksorganisationen Kanindé. Händelsen filmades för att påkalla myndigheternas, medias och allmänhetens uppmärksamhet.

– Detta är mycket farligt för både urfolken och för oss men det måste göras, säger Kanindés grundare Ivaneide ”Neidinha” Bandeira, som deltog i operationen.

– Om regeringen gjorde sitt jobb skulle vi inte behöva riskera våra liv.

Vid sidan av sitt arbete med miljö och urfolk avlägger hon just nu sin doktorsexamen i geografi.

Viktiga vattenkällor

Att lagens långa arm inte når ut i urfolksterritorierna skylls ofta på en långsam byråkrati och urfolksmarkernas svårtillgänglighet. Nyligen beslutades dessutom om radikala nedskärningar i budgeten för FUNAI, landets urfolksmyndighet. Detta har lett till en förlamning av deras verksamhet.

– Vi brukar säga att FUNAI har blivit skrotat. Om du går till deras kontor här i staden kommer du se att de inte har någon egen adekvat lokal. Det saknas tillräckligt med experter, utrustning och infrastruktur för att de ska kunna göra sitt jobb. säger Neidinha.

Hon är djupt bekymrad, inte bara över urfolken utan också över de viktiga vattentäkterna i området.

– I Uru-Eu-Wau-Wau-folkets territorium börjar delstaten Rondônias viktigaste floder och huvudsakliga vattenkällor. Förstörs det området så förstörs även hela delstatens vattenresurser. Så det är inte bara en fråga om urfolkens rättigheter utan hela befolkningens rätt till vatten.

Hon menar att om invasionerna och miljöförstöringen fortsätter kommer det i framtiden inte finnas vatten i Rondônia, vare sig till den vattenslukande jordbrukssektorn eller någon annan.

– Vattnet, en råvara som tillhör hela mänskligheten, håller på att bli förstört, menar Neidinha.

Upphävda rättigheter

Hon pekar också på bakomliggande faktorer till ändringarna som att kongressen, en av de mest konservativa i landets historia, har starka intressen i näringslivet.

Många toppolitiker i både kongressen, regeringen och högsta domstolen står dessutom anklagade för korruption och en rad andra brott i vad som visat sig vara den största mutskandalen landet skådat.

– Kongressen arbetar för sina egna intressen. De är stora markägare och är samtidigt de som bestämmer. Detta försvagar alla de statliga organens handlingsförmåga, säger Neidinha. Genom tillägg i grundlagen upphäver de rättigheterna som urfolken och andra minoritetsgrupper kämpat i åratal för att få erkända.

En specialrapport som presenterades av FN förra året drog liknande slutsatser: att Brasilien är i regress snarare än på väg framåt gällande urfolksrätt.

Kräver mod

– Uru-Eu-Wau-Wau-folket är skogens väktare, påpekar Neidinha, och deras liv har blivit mycket stört av invasionerna. Det är väldigt lätt att prata om naturskydd när man sitter bakom ett skrivbord på ett myndighetskontor, men det som verkligen behövs är att konfrontera dem som invaderar ansikte mot ansikte.

Hon menar att det är regeringens skyldighet att beskydda urfolken och deras territorier.

– Jag är säker på att den dag då rättsväsendets domare uppvisar mod och intar en position som är i linje med vad lagen kräver, då kommer situationen förändras.

Den lilla flickan heter Mayume Uru-Eu-Wau-Wau och bilden är från en demonstration utanför den lokala regeringsbyggnaden, där de vill uppmärksamma invasionerna på sina marker. Foto: Sonya Oldenvik Cunningham

Om Kanindé:

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV