Glöd · Ledare

Inga nyanser när DN kartlägger brott

DN gjorde i veckan som gick en kartläggning av ”100 män som knutits till skottlossningar på allmän plats sedan 2013”. En kan till att börja med ifrågasätta både relevansen och etiken i den här undersökningen eftersom DN har valt att ta med både personer som är dömda och personer som är misstänkta för allvarliga brott. Av de hundra granskade är bara drygt hälften dömda, vilket gör att den andra hälften faktiskt kan vara oskyldiga.

Bortsett från detta kan man dra väldigt många olika slutsatser av undersökningen. Det kanske mest utmärkande och slående är att det bara rör sig om män. En annan är att det i huvudsak är väldigt unga män, tre av fyra är födda på nittiotalet. Vad DN väljer att fokusera på är dock att nio av tio har en utländsk bakgrund.

Att personer med utländsk bakgrund är överrepresenterade bland dömda och misstänkta för brott är, som kriminologen Jerzy Sarnecki och många andra påpekat, ingen nyhet. Alla större undersökningar, från 1970-talet och framåt, visar på en viss överrepresentation, speciellt för vissa typer av brott. Det intressanta i sammanhanget är därför inte att konstatera att det är så utan att fråga sig varför.

I DNs artikel förklarar polischefen Linda Staaf och nationalekonomen Jan Ekberg att det främst beror på dålig integration och bristen på jobb och utbildning bland nyanlända.

Låt oss gå igenom dessa argument. Att Sverige är dåligt integrerat är ingenting att hymla om, men det beror minst lika mycket på att personer som är födda i Sverige är dåliga på att integrera sig med utlandsfödda som tvärtom. Att det råder en stor arbetslöshet bland nyanlända är också helt sant och utan tvivel ett stort problem. Samtidigt måste vi fråga oss varför den höga arbetslösheten kan få så tragiska konsekvenser.

Min teori är att vikten av att ha ett arbete är enormt stor, rent ekonomiskt, men också för känslan av att ha en identitet för många i Sverige i dag. Något av det första vi frågar när vi träffar nya personer är vad de jobbar med. Den som inte har ett jobb hamnar lätt i ett så kallat utanförskap.

Men det hade inte behövt vara så. Om trygghetssystemet gjordes om så att även de utan heltidsjobb hade rimliga möjligheter att försörja sig och inte ständigt blev ifrågasatta skulle förmodligen arbetslöshetens mest ödesdigra effekter minska. Jag tror också att vi behöver hitta fler sätt att mötas och umgås på som inte är jobbrelaterade. Föreningslivet är ett exempel på sammanhang där människor från olika bakgrunder kan mötas och känna gemenskap.

Sociologen Amir Rostami nämner också dysfunktionella familjer och psykisk ohälsa som en tänkbar orsak, men utan att gå närmare in på vad det beror på. Om det stämmer att den psykiska ohälsan är större i vissa invandrargrupper kan det bero både på traumatiska minnen av krig och på upplevelser av det skoningslösa och nedbrytande svenska asylsystemet. Visserligen var ingen av de hundra personerna asylsökande vid tillfället, men minnen kan bita sig kvar och psykisk ohälsa kan förstås också bero på oro över vänner eller familj som befinner sig i asylsystemet.

I artikeln framgår också, fast väldigt långt ner, att män med utländsk bakgrund inte bara är överrepresenterade bland dem som begår grova våldsbrott utan också bland brottsoffren. Det är symptomatiskt att DN inte lyfter fram detta som något utmärkande utan nästan bara fokuserar på våldspotentialen. Att se unga män med utländskt påbrå som brottsoffer passar dåligt in i det offentliga samtalet i Sverige i dag.

Även de politiska riksdagspartierna får ge sin syn på läget och hur de vill arbeta för att bryta utvecklingen. De mest återkommande svaren är att man vill se fler poliser och skärpta straff. Frågan är om det löser det grundläggande problemet eller om det bara är ett desperat försök att stoppa symptomen?

Bara Vänsterpartiet och Socialdemokraterna nämner välfärdssatsningar som en viktig lösning. Men det är utan tvekan där vi måste börja. Vi kan inte bara skrämma människor till lydnad genom att höja straffen och beordra fram fler poliser. Alla människor måste också ha en grundtrygghet, en tillhörighet och en känsla av gemenskap.

Utan en nyanserad och omfattande analys av varför brottsligheten är så hög bland personer med utländsk bakgrund är risken att vi fastnar i förenklade förklaringsmodeller. Risken finns också att slutsatsen blir att vi borde hindra människor från att invandra. Det är den slutsatsen Sverigedemokraterna vill att vi ska dra. Låt oss visa dem att vi är smartare än så.

Förra året vägrade Öckerö kommun att hissa prideflaggan under West Pride. Men i år får ön sitt alldeles egna pridekalas.

Moderaterna vill ha “integrationsplikt” för nyanlända och att permanent uppehållstillstånd ska villkoras med språkkrav.