Kustbevakningen vägrade hjälp - 268 dog
Copyright © 2014–2019 – Mediehuset Grönt AB • redaktionen@tidningensyre.se • prenumeration@tidningensyre.se
• Ansvarig utgivare: Lennart Fernström – Tidningen Syre, Jan-Åke Eriksson – Tidningen Global
Nummer 162
Nyhetsmagasinet Syre
Innehåll
-
Glöd
-
Radar
-
RadarPlanerade zoner börjar bita i Syrien
Krigsaktiviteten har minskat i Syrien sedan det rysk-iransk-turkiska initiativet med ”säkra zoner” börjat få fäste, uppger SOHR. Zonerna ska dock inte träda i kraft förrän i juni, och mycket arbete återstår.
Det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar kriget från Storbritannien, bedömer att ett anmärkningsvärt lugn har inträtt på lördagen.
– En del eldväxlingar och bombardemang under natten och morgonen i provinserna Hama, Damaskus och Aleppo, men våldet har kraftigt minskat i områden som täcks av uppgörelsen, säger SOHR-företrädaren Rami Abd al-Rahman.
Uppgörelsen från överläggningar i Kazakstan i veckan omfattar fyra viktiga krigszoner, bland annat Idlib i nordväst och ett område i Damaskus utkanter. Det talas även om Hama och Homs. Men än så länge verkar inte gränserna riktigt dragna, och hela upplägget ska inte vara klart förrän den 4 juni, då det träder i kraft.
I zonerna ska eldupphör råda. Inget stridsflyg tillåts, nödhjälp ska levereras och flyktingar kunna återvända.
Att Ryssland, Iran och Turkiet – som i sammanhanget kallas garantstaterna – enats om detta ses som ett stort framsteg inte minst eftersom Ryssland har pli på Damaskusregimen.
Men det är ännu inte helt klart hur övriga krigsaktörer reagerar. USA har välkomnat uppgörelsen, men väldigt vagt och försiktigt. Syriens väpnade opposition stormade däremot upprört ut från veckans möte i Kazakstan. Och både den största oppositionella paraplyorganisationen HNC och den kurdiska YPG-milisens politiska gren är kritiska till avtalet om zonerna.
Och som vanligt i Syrien gäller inte vapenvilan bekämpandet av terrorister. Både inom och utom zonerna tänker alla parter fortsätta att bekämpa IS (Islamiska staten) och Fatah al-Sham, tidigare känd som al-Nusrafronten, vilket innebär att strider och flygräder kan komma att fortsätta ändå.
Syriens inbördeskrig, som började med gatuprotester våren 2011, har krävt minst 320 000 liv.
Fakta: Kriget i Syrien
Kriget i Syrien har pågått i mer än sex år.
–
I mars förra året beräknade FN att minst en kvarts miljon människor hade dödats och en miljon skadats i konflikten. Enligt det oppositionella Syriska människorättsobservatoriet (SOHR), som bevakar konflikten från Storbritannien, har över 320 000 människor dödats – av dem nästan 100 000 civila.
–
Mer än halva befolkningen är på flykt. 4,8 miljoner har flytt landet, de flesta till grannländerna Turkiet, Libanon och Jordanien. 6,5 miljoner är internflyktingar. 13,5 miljoner människor, varav 6 miljoner barn, beräknas vara i behov av humanitär hjälp.
Sedan krisen inleddes har medellivslängden i Syrien minskat med 20 år. Fyra av fem lever nu i fattigdom. Andelen barn som går i skolan har fallit till 50 procent.
–
Över 800 personer som arbetar med vård har dödats i kriget i Syrien sedan 2011, enligt en artikel i den vetenskapliga tidskriften The Lancet. Samtidigt har omkring 15 000 läkare flytt från Syrien, vilket gör att många civila står utan grundläggande sjukvård.Fakta: FN, The Lancet och SOHR.
-
-
Zoom
-
Krönika