Jordbruksmarken fortsätter att minska i Sverige. Ett hot mot Sveriges livsmedelsförsörjning, varnar ”Den goda jorden”. Tätare städer kan vara lösningen, tror kommunpolitiker.
3000 hektar jordbruksmark exploaterades under perioden 2011–2015, visar en rapport Jordbruksverket. Det är nästan lika mycket som under föregående femårsperiod.
Bostadsbyggande är det vanligaste skälet till att jordbruksmark tas i anspråk. Byggandet har ökat i Sverige de senaste åren – men behovet tycks omättligt. De kommande tio åren behöver Sverige mer 700 000 nya bostäder, enligt Boverkets prognos.
– Vi är bekymrade. Det här kommer att bli en konfliktfråga både här och där i framtiden, säger Arne Joelsson, styrelseledamot i Den goda jorden som arbetar för att jordbruksmark ska värnas.
Att återställa jordbruksmark som en gång tagits i anspråk är i regel praktiskt omöjligt. Därför manar Arne Joelsson till ett långsiktigt tänkande. I dag importeras mer än hälften av Sveriges livsmedel – jämfört med en fjärdedel i mitten av 90-talet, enligt Jordbruksverket.
– Vi behöver tänka på våra försörjningsmöjligheter och vår krisberedskap, säger Arne Joelsson.
Den globala uppvärmningen kan också kräva högre grad av självförsörjning framöver, menar han. Exempelvis kan hetta och torka runt Medelhavet slå hårt mot jordbruket där.
– I dag importerar vi sådant som vi skulle kunna producera själva, ifrån länder som kommer ha betydligt sämre förhållanden för jordbruk i framtiden om man ska tro klimatprognoserna, säger Arne Joelsson.
Han vittnar samtidigt om en växande medvetenhet i kommunerna om jordbruksmarkens betydelse. Bilden bekräftas av Elias Aguirre (S), ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Linköping, den kommun där störst arealer jordbruksmark exploaterats de senaste åren.
– Det har funnits anledning att tänka om. Vi har byggt villaområden i Linköping som spridit ut sig långt utanför staden, vilket skapat flera problem. Dels har man byggt på jordbruksmark, dels ökar biltrafiken, säger han.
Enligt den nya översiktsplan kommunen tagit fram är det främst genom förtätning staden ska växa och man ska vara mer restriktiv framöver med att bygga på jordbruksmark. Samtidigt pekar Elias Aguirre på att värnandet av jordbruksmarken ibland måste vägas mot andra intressen. Ett exempel är viljan att utveckla landsbygden, där mycket av den yta som finns att bygga på är jordbruksmark.
I Linköping finns jordbruksmark dessutom nära stadskärnan.
– Vi vill exempelvis komplettera miljonprogrammen med radhus för att man ska kunna göra bostadskarriär, då kan det bli svårt att undvika jordbruksmarken, säger Elias Aguirre.
