Radar – Nyhet

Politiska krisen djupnar i Makedonien

Den politiska krisen i Makedonien fördjupas. Presidenten och den tidigare koalitionen låter inte oppositionen bilda regering. Samtidigt betraktas korruptionen och nationalismen som stora hot.

En tv står på hög volym i en hamburgerbar i Skopjes förort Sutka. Ägaren som är etnisk alban och hans anställda följer parlamentsdebatten som livesänds. De ser med misstro på sändningen och ägaren skakar uppgivet på huvudet.

– Dessa politiker blir allt mer nationalistiska, förklarar en av hans kunder.

Det konservativa nationalistiska partiet VMRO-DPMNE vill inte att socialdemokraterna, SDSM, ska bilda regering med etniska albanska minoritetspartier eftersom det skulle ge den albanska minoriteten alltför många rättigheter. Det har fått förödande effekter för Makedonien som för några år sedan hade en lovande ekonomisk utveckling.

Sedan Jugoslaviens upplösning har det med undantag för sammandrabbningar 2011 inte funnits några allvarliga motsättningar mellan majoriteten av befolkningen som är ortodoxa makedonier och den albanska muslimska minoritetsbefolkningen.

Men korruptionen och den nationalistiska retoriken har ökat. För två år sedan avslöjades en skandal där hemliga bandinspelningar visade att ledande VMRO-politiker hade avlyssnat 20 000 medborgare under en längre tid, däribland regeringskritiker. Protester utbröt och efter diplomatiska påtryckningar hölls ett nytt val i december förra året.

I valet fick VMRO-DPMNE flest röster men misslyckades i sina försök att forma en koalition. Etniska albanska minoritetspartier som sammanförts av Albanien lyckades bilda majoritet med SDSM. President Gjorge Ivanov som tillhör VMRO har dock nekat oppositionen att bilda ny regering. Detta med hänvisning till att de inte kan acceptera kravet från etniska albanska minoritetspartier att albanska blir ett officiellt språk i hela Makedonien.

– Det gick väldigt bra i Makedonien. Men de senaste åren har vi sett en allvarlig tillbakagång. Vi kallar det en ”fångad stat”. Oberoende institutioner som den dömande makten används av politikerna, säger EU-ambassadören Samuel Žbogar i Skopje.

EU uppges också ha en del i situationen. Under flera år har Makedonien genomfört reformer för att kunna förhandla om ett EU-medlemskap. Under alla år har Grekland krävt att landet byter namn först, av rädsla för territoriella anspråk på den grekiska provinsen Makedonien. Namnfrågan har blockerat Makedoniens medlemskap i EU.

Om några månader ska lokala val hållas i Makedonien. Om dessa inte kan genomföras kan de lokala myndigheterna också riskera att förlora sin legitimitet.

I juni löper tiden ut för den särskilda åklagarens utredning av avlyssningsskandalen. Detta är det verkliga skälet till att politikerna håller landet i ett politiskt dödläge uppger källor nära regeringen. De menar att politikerna med alla medel vill undkomma åtal.

Aleksander Kržalovski, chef för Makedoniens centrum för internationellt samarbete som är den näst största organisationen i landet, säger att han är kritisk till den nationalistiska vågen i landet.

– Men det finns ingen anledning att demonisera den konservativa delen av befolkningen. Många vänsterorienterade organisationer är väldigt radikala. De vill inte samarbeta med fascister säger de. Vi tror i stället på samarbete. Det är nödvändigt att överbrygga klyftan mellan olika grupper.

Han menar att det är orättvist att säga att högerpolitikerna är skyldiga till allt.

– Socialdemokraterna använder sig också av en polariserande retorik. Många albaner visar ingen respekt för de framsteg vi har uppnått och de rättigheter som de har. Men det betyder inte att vi måste acceptera korruptionen. Straffriheten måste få ett slut, det är väldigt viktigt, säger han till IPS.


Nummer 158 tis 25/4-17

Fler nummer

Innehåll

Nummer 158

tis 25/4-17 Fler nummer