Radar · Nyhet

Oro bland svensk-uzbeker efter terrordådet

Marit Hommedal/TT | Det finns en oro bland svensk-uzbeker att både rasistiska krafter och radikala islamister ska stärkas efter terrordådet.

Terrordådet i Stockholm skakar svenska uzbeker. Oron är påtaglig över konsekvenserna av att den misstänkte gärningsmannen är en landsman. Dådet kan utnyttjas av såväl rasister och radikala islamister som av den uzbekiska regimen, varnar svensk-uzbeker.

Pulatjan Ahunov är politisk flykting från Uzbekistan. Där företrädde han det demokratiska och sekulära partiet Birlik. I nära tre år satt han fängslad för sin kritik mot regimen. Han fruktar nu att både rasistiska krafter och radikala islamister ska stärkas av att den misstänkte terroristen Rakhmat Akilov beskrivs som en radikaliserad islamist.

– Det finns risk för mer av konfrontation. Ju mer Sverigedemokraterna kommer peka ut muslimer och säga att det är deras fel, ju mer kommer islamistiska krafter säga: ”Ni måste vara beredda att slå tillbaka”, säger han.

Pulatjan Ahunov menar att det finns en liten men växande minoritet av svenska uzbeker som isolerar sig från samhället och söker sig mot radikal islamism.
– Det finns en grupp som håller fast vid gamla idéer även i ett öppet samhälle. De tänker att hela västvärlden är islams fiender, säger han.

Om jakten på papperslösa uzbeker tilltar och fler tvingas under jorden befarar Pulatjan Ahunov att de radikala extremistiska krafterna kan stärkas ytterligare.
– Många är desperata. De kan bli ett lätt byte i händerna på extremister, säger han.

David Nazarov är son till imamen Obid Nazarov som sköts i Strömsund 2012 av en torped med misstänkta kopplingar till den uzbekiska säkerhetstjänsten. Han delar Pulatjan Ahunovs oro för ökade motsättningar, men tror inte på ett växande utrymme för islamiska extremister.

– Det finns enstaka individer med en radikal syn på islam. Men de är väldigt få och vi är många i det uzbekiska samhället som arbetar mot radikalisering, säger han.
David Nazarov menar att radikalisering bäst bekämpas genom ökad kunskap om religion.

– De som begår den här typen av brott vet inte mycket om religion. Därför jobbar vi med pennor, papper och dialog, säger han.

Mer orolig är han för att den uzbekiska regim som sagt sig ha varnat Sverige för Akilov ska försöka utnyttja terrordådet för att förmå Sverige att utvisa regimkritiker. David Nazarovs pappa ville den uzbekiska staten få utlämnad för inblandning i ett terrordåd i Tasjkent, påståenden som svenska myndigheter avfärdat.

– Så gott som alla uzbeker som fått asyl i Sverige anklagas för påhittade brott i Uzbekistan. Jag litar på svenska myndigheter, de tror inte på det uzbekiska rättsväsendet. Men dådet i Stockholm kan påverka enskilda tjänstemän, säger han.

Om uzbeker som sökt asyl utvisas får det förödande konsekvenser, menar han.

– Med 99 procents säkerhet kommer du att torteras i fängelse. Någon rättegång behövs inte, säkerhetstjänsten agerar självständigt, säger han.

Det finns i dag minst 10 000 politiska fångar i Uzbekistan, enligt Human rights watch. De flesta av dem betraktas av regimen som islamister.

– Men många har flytt landet och dem vill säkerhetstjänsten komma åt, säger David Nazarov.

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV